KNX – smartast i smarta hem

Inom trådbunden teknik tycks KNX-standarden ha satt sig som en de facto-standard för smarta hem. Men för att få smarta funktioner med elinstallationer i befintliga hus krävs trådlös teknik, och där är inte teknikvalet lika självklart.

Som inom många andra teknikområden så behöver också tekniken för smarta hem-funktioner en viss standardisering för att kunna utvecklas. Greger Sandström, som är JM:s expert på smarta hem, pekar på några väsentliga faktorer i sammanhanget:
– Det är viktigt att smarta hem-system bygger på en etablerad standard, som stöds av flertalet tillverkare och är utbredd bland installatörer.
JM testar för närvarande ett smarta hem-koncept, med hjälp av ett visningshus – ett småhus – med en del funktioner. Utvärderingen handlar främst om att utröna bostadskundernas intresse för funktioner inom energi, belysning, larm och underhållning som är de nu aktuella.

Mycket talar för KNX
Som kommunikationsstandard har JM valt KNX-protokollet för kommunikation och systemsamverkan. Greger Sandström har inte svårt att hitta skäl som talar för KNX som den standard som ska sammanlänka tekniken i smarta hem-miljöer:
– Det är en mogen ISO-standard och europastandard. I dag finns det många tillverkare av produkter för KNX. Samtidigt utbildar sig allt fler elektriker för att driftsätta och felsöka KNX-anläggningar.
Även inom brand- och inbrottslarm tror JM och Greger Sandström på KNX för kommunikation och samverkan.
– I vårt visningshus är brandlarmet kopplat till KNX-systemet, vilket gör att all belysning kan tändas vid aktiverat brandlarm.
KNX har haft en mer gynnsam utveckling är andra konkurrerande bussystem för fastighetsautomation, enligt Greger Sandströms bedömning.
– Jag ser det som en växande standard, som kommit så långt i standardiseringen så att kunden inte behöver vara nervös för att bli inlåst. Med KNX kan man byta till produkter från andra tillverkare, det finns hundratals i dag, och man kan byta installatör. Denna utbytbarhet är oerhört viktig för oss beställare.
– Samtidigt borgar standardiseringen för fortsatt produktutveckling då tillverkarna inte konkurrerar på systemnivå, utan på produktnivå.

Flera standarder finns
Som alternativa kommunikationsstandarder nämner han Bacnet och Lonworks, men bedömer att dessa inte är lika utvecklade och inte lika mycket använda.
En liknande bedömning görs av Max Reiman, som är teknikspecialist vid elinstallatörernas organisation EIO.
– För smarta hus på bostadsnivå finns det bara en standard som utkristalliserat sig; KNX, säger Max Reiman.
Några andra standarder har inte fått genomslag. Vad gäller Lonworks och Bacnet konstaterar han att de visserligen är fungerande kommunikationsstandarder, men att det saknas produkter som passar för smarta hem. Elinstallatörerna har ingen större vana att konfigurera dessa.
Max Reiman ger sin syn på varför KNX utkristalliserat sig:
– Det är så lyckosamt att det bara finns en mjukvara – ETS – för all programmering oavsett från vilken leverantör tekniken kommer från. Alla leverantörer utvecklar sina drivrutiner för att fungera med ETS. ETS blir en miljö som kopplar ihop allt.
Han beskriver integration mellan olika leverantörers KNX-produkter för smarta hem som helt problemfri. Förklaringen till detta är KNX är hårt reglerat, med en strikt procedur där nya funktioner måste godkännas av flera tekniska kommittéer innan de implementeras i ETS.
– Enskilda leverantörer tillåts alltså inte göra speciallösningar, konstaterar han.

Fler konkurrerar inom trådlöst
Så långt KNX som bäst lämpar sig för trådbunden teknik vilket i praktiken blir i nya byggnader. Äldre byggnaders elinstallationer är knepigare att ställa om med smarta funktioner. Max Reiman förklarar:
– Utformningen på befintliga elinstallationer lämpar sig inte för att ta ett samlat grepp om belysning och värme.
Problemet är att gamla elinstallationer bygger på principen att strömmen styrs direkt bakom knapparna man trycker på, beskriver Max Reiman. Det ger ett starkt samband mellan funktion och teknik.
Den typen av elinstallation fungerar inte i ett smart hem, där alla hemmets strömbrytare ska kunna styras gemensamt från en fast punkt. I ett nytt smart hus är tekniken utformad så att manöverknappen och den fysiska strömbrytaren är skilda åt.
Dock kan man med trådlös teknik komma en bit på vägen med att göra en befintlig elinstallation smartare. Man byter väggströmbrytarna mot trådlösa diton som kan styras gemensamt. Men inom trådlöst finns en rad konkurrerande kommunikationstekniker och dessa dras med handikapp, enligt Max Reiman.
– Det finns ZigBee, Z-Wave och Enocean. Men i praktiken är det svårt att knyta ihop teknik från olika leverantörer även inom respektive plattform. Det beror på att varje leverantör har sin programvara för hanteringen.

Få udda leverantörer kvar
Dock ser han inte att faran med låsning till en leverantör är lika stor med radiobaserad styrning. I värsta fall fungerar det inte, men då kan man ganska enkelt byta brytare och leverantör.
Långsiktighet och många leverantörer är avgörande faktorer för att smarta hem-området ska kunna utvecklas. Då vågar kunderna beställa och kan lita på att leverantören – eller någon passande konkurrent – finns kvar när behov av reservdelar uppstår. Av allt att döma har det skett en utrensning, där mindre lyckade leverantörer försvunnit.
– Historiskt sett har det funnits många teknikleverantörer inom området som har sorterats ut. I dag finns inte många udda leverantörer kvar, uppger Greger Sandström.
– Som beställare tycker jag att det blivit bättre, det har blivit enklare för både oss och för våra bostadskunder, anser han.

Av Björn Åslund, Energi & Miljö nr 11/2010 sid 28

• Fakta KNX
  KNX, Konnex, är en ISO-standard för intelligenta fastigheter. Dess ISO-beteckning är ISO/IEC 14543 och det är ett OSI-baserat nätverkskommunikationsprotokoll.
  KNX är resultatet av en sammanslagning av tre tidigare standarder, European Home Systems Protocol (EHS), BatiBus och European Installation Bus (EIB).
  KNX-standarden administreras av KNX Association.
   • Europeisk Standard (CENELEC EN 50090 och CEN EN 13321-1).
   • Internationell Standard (ISO/IEC 14543-3).
   • Kinesisk Standard (GB/Z 20965).
   • US Standard (ANSI/ASHRAE 135).

  Källor: Wikipedia, samt www.knx.org/se