Kliv in i BIM i skala 1:1
Forskningsingenjör Mikael Johansson, Chalmers, har tagit fram en ny mjukvara som gör det möjligt att köra BIM i VR-miljö, på en vanlig gamingdator.
Varför började du forska kring detta?
Ju fler detaljer brukarna kan få desto mindre blir risken för ombyggnader och ändringar i efterhand.
– Jag började jobba med VR-modeller av byggprojekt kring millennieskiftet. Då utgick vi från arkitekternas 2D-ritningar och det var besvärligt med alla uppdateringar vid ändringar. För drygt 10 år sedan kom digitala 3D-modeller, BIM, som kunde hantera väldigt stora informationsmängder. Problemet är väl att BIM-modellerna är väldigt tunga och svåra att köra för alla som kan ha nytta av informationen. Därför har jag tagit fram ett gränssnitt som på ett enkelt sätt förbinder BIM med VR.
Vilken nytta kan byggbranschen dra av din forskning?
– Med BIM går det att bygga en byggnad virtuellt och upptäcka fel innan man är på arbetsplatsen. Till exempel går det att undvika problem med installationer: ”Oj, här ett rör, men inget hål i betongväggen”. Med min mjukvara är det nu möjligt att med VR-glasögonen också hoppa in i modellen i skala 1:1. Och det tar inte mer än någon minut att köra igång på en vanlig gamingdator. Det här hjälpmedlet tror jag kommer att kunna bli värdefullt inte minst i dialogfasen. Brukarna, som kan ha svårt att läsa ritningar, får en direkt visualisering av utrymmena och kan se om dessa har rätt utformning för den möblering och den utrustning som behövs. Även erfarna byggnadsarbetare kan från en vanlig ritning ha svårt att tolka hur till exempel rören för el, vatten och ventilation ska gå.
Hur detaljerad kan VR-modellen bli?
– Om man tar operationssalar som exempel, så kan det vara bra att veta detaljer ner till var eluttagen sitter, för att kunna ansluta maskinerna. Ju fler detaljer brukarna kan få desto mindre blir risken för ombyggnader och ändringar i efterhand. VR-visualiseringen blir lika detaljerad som BIM-modellen – i dag ända ner till var sprinklerna sitter.
Vad har varit de stora utmaningarna?
– Eftersom det handlar om väldigt stora datamängder måste gränssnittet vara effektivt. Bland annat utnyttjas det faktum att det är mycket repetition i en byggnad, som till exempel fönstren på en fasad. Programmet förkastar också mycket av det som inte är synligt för tillfället. Allt det här måste gå väldigt snabbt. Visualiseringen i VR-glasögonen får inte släpa efter i användarens rörelser, eftersom det kan ge åksjuka. Det innebär en uppdateringsfrekvens på 90 hertz.
Maria Åslund