Omställning | 17 okt 2022

Klimatomställning kräver bra planering

Vincent Wretling, KTH, visar i sin avhandling hur kommuner behöver stöd för att bedriva en effektiv och hållbar energiplanering vilket krävs för att Sverige ska klara klimatomställningen.

Nästan dagligen möts vi av rapporter om hur det globala klimatet förändras i allt snabbare takt. Den svenska förvaltningsmodellen gör att kommunerna är mycket viktiga för att Sverige ska nå klimatneutralitet 2045 och andra hållbarhetsmål.

Kommunerna har monopol på fysisk planering. De har även i uppdrag att ha en planering för tillförsel, distribution och användning av energi inom sitt eget geografiska område och i praktiken dessutom vetorätt när det gäller vindkrafts­etableringar.

– Kommunerna, med sina breda mandat för planering och beslutsfattande, är helt centrala för att Sverige ska klara klimatomställningen. Samtidigt är det stor variation när det gäller deras förutsättningar att leva upp till det ansvaret, säger Vincent Wretling.

Efter civilingenjörsutbildning och arbete som forskningsingenjör på KTH började han 2016 doktorera. I våras blev han klar med sin avhandling där han bland annat har granskat just kommunal energi- och klimatplanering, kommunal fysisk planering och kommunal vindkraftsplanering samt samspelet däremellan.

Hur klarar kommunerna sitt uppdrag?

– Det varierar väldigt mycket beroende på bland annat deras olika storlek, var i landet de ligger och vilka andra förutsättningar de har. Att ha ett levande dokument för energi- och klimatplanering är dock något väldigt centralt för att dessa frågor ska vara en del av och påverka den översiktsplanering som alla kommuner bedriver, om än med varierande kontinuitet.

– Det kräver i sin tur klimat- och energistrategisk kompetens och att det åtminstone finns någon som har i uppdrag att konkret arbeta med detta, vilket det inte alltid finns.

Det har länge diskuterats att revidera lagen om kommunal energiplanering.

– Det vore bra om det blev tydligare att kommunal planering för minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet ska vara en del av den kommunala kärnverksamheten. Alla kommuner behöver höja sin ambitionsnivå. En del mindre kan nog behöva externt stöd för att klara det.

Behöver planeringen lyftas till regional nivå?

– Den regionala nivån har en allt viktigare understödjande och koordinerande funktion. Kommunerna skulle till exempel kunna dra nytta av uppdaterade planeringsunderlag kring energisystemets nuvarande utformning och tilltänkta utveckling. Båda behöver beaktas i kommunernas samhällsplanering och kan påverka förutsättningarna för densamma. Sådana planeringsunderlag kan möjligen tas fram på en regional nivå. Vi har i Sverige en väldigt decentraliserad planering.

Kommunerna är måna om sitt planmonopol och så lär det nog förbli.

– Däremot finns det ett behov av ökad mellankommunal och regional samverkan i klimat- och energifrågor. Det gäller även på tjänstepersonnivå. I många kommuner kan det vara ganska ensamt att arbeta med dessa frågor, och då kan man behöva någon att bolla praktiska frågor med.

Perioden 2007–2012 fick kommunerna ekonomiskt stöd av Boverket för att upprätta vindbruksplaner, vilket många också gjorde.

– Därefter har kommunerna haft väldigt svårt att upprätthålla vindbruksplaneringen. Det är få som har gjort mer genomgripande revideringar av planerna. Istället har man lyft in tidigare vindbruksplaner i de nya översiktsplanerna eller haft med dem som ett tematiskt tillägg trots att de kanske blivit utdaterade. Studien visar att de ofta har spelat ut sin roll som ett proaktivt beslutsunderlag för var man anser att det är lämpligt att etablera vindkraft, säger Vincent Wretling, som sedan i våras arbetar som projektledare för vindkraftsutveckling på Vattenfall.

Vad bör man göra?

– Kommunerna behöver arbeta kontinuerligt med sin vindbruksplanering så att den bättre än idag återspeglar nuvarande kommunpolitiska ställningstaganden. Det skulle också underlätta förankringen hos medborgarna. Det i kombination med lokala incitament tror jag skulle bidra till en fortsatt vindkraftsutbyggnad.

– Forskningen pekar på att det i dag är många kommuner som inte ser tillräckligt positiva lokala effekter av en vindkraftsutbyggnad samtidigt som en sådan på ett regionalt och nationellt plan medför många nyttor.

Text: Mikael Bergling