”Karlsson på taket” bygger konstfullt

En egensinnig storbyggmästare i Stockholm har investerat i ett museum för sin egen konst. Kraven på inneklimatet i kombination med låg energianvändning var en utmaning för konstruktören.

”Tossige Karlsson” var rubriken i en tidning i samband med att Sven-Harry Karlssons eget konstmuseum i centrala Stockholm stod färdigt. Det var väl för övrigt många år sedan en enskild persons bygge var föremål för sådan uppståndelse från den kulturella parnassen.
Bakgrunden i korthet är att storbyggmästare Sven-Harry Karlsson, som äger bostadsföretaget Folkhem, har investerat 150 miljoner kronor i ett sexvåningars konstmuseum kombinerat med lägenheter samt på toppen av huset en exakt kopia av den egna gården Ekholmsnäs. Där ska hans privata samling svensk samtidskonst hänga permanent. Runt detta hus på hustaket finns en takterrass för skulpturer. I huvudbyggnaden finns gallerier, mediarum, café och kontorslokaler.
Huset har en stomme av betong och relativt stora delar av fasaderna är uppglasade, medan Sven-Harry Karlssons bostad på taket är byggd i trä.

Avancerad klimatisering
Huset är en blandning av både avancerad och enklare klimatisering beroende på vilket ändamål man avsett. Ventilationen av de 18 lägenheterna som är placerade i fasad (på plan 3 till 5) sker med mekanisk frånluftsventilation med tilluft via intag i fasaden. Frånluften från lägenheterna kopplas samman via samlingslådor som betjänar ett antal kök, badrum respektive förråd/klädkammare och tas ut via ett eget frånluftsaggregat.  Att man valt F-ventilation beror enligt Olle Edberg, Incoord, att det är standard för Folkhems övriga nyproduktion, liksom att det är yt- och kostnadseffektivt och har ungefär samma energiprestanda som FTX.  Ventilation av övriga lokaler, som museidelar, café, entré med mera sker med mekaniska till- och frånluftsaggregat försedda med värmeåtervinning, antingen med roterande eller plattvärmeväxlare. Då personbelastningen beräknas variera kraftigt inom dessa lokaler utförs ventilationen behovsstyrd med VAV. Museilokalerna, som finns mitt inne i byggnadskroppen, är indelade i zoner med lokal styrning av klimatet. Sommartid kyls stommen med uteluft på nätterna. Efterbehandlingsbatterier (värme/kyla) finns för varje zon för individuell behovsstyrning av klimatet.

Känsliga utrymmen
Vissa utrymmen är känsligare än andra, både i själva museidelen och i Sven-Harry Karlssons hus på taket.
– Konsten i huset på taket är värdefull, så där är det befuktat. I ett utställningsutrymme, dit man ska kunna låna in konst från andra museer, ställdes det krav på exakt temperaturhållning och rätt luftfuktighet, vilket ledde till att det rummet också går att avgränsa med en skjutdörr med gummitätning som ska hålla tätt, berättar Olle Edberg, Incoord.
Klimatiseringen i museibyggnaden är uppbyggd för att klara alltifrån en enstaka besökare till att hela rummet är fullt med folk, vid exempelvis vernissager.
Golvvärme/golvkyla har installerats för att täcka baslast av kyla respektive värme, en lösning som är gemensam för alla zoner som har stora glasfasader. Slingorna i golv förläggs i cellplastskivor för att förhindra ofrivillig takvärme i våningen under.

Luftburen värme och kyla vid gatunivå tillförs genom påblåsning på de 4,5 meter höga fönstren via stålpelare som alltså fungerar som tilluftsdon. Det finns cirka 100 sådana stålpelare, som går från källaren till taket på entrén.
– Från början ville byggkonstruktören ha betongpelare, men stötte på patrull från arkitekten och Sven-Harry Karlsson, som under hela processen visat stort intresse för slutresultatet. Man tyckte att det inte blev smäckert tillräckligt. Därför valdes ihåliga stålpelare med luftdysor för att klara klimatiseringen på bottenvåningen, säger Olle Edberg.
– Det var också roligt vid invigningen, där stora delar av pressen deltog, att Sven-Harry Karlsson faktiskt pekade på pelarna och noterade att de fungerade som ventilationskanaler också. Men så mycket skrivet om det blev det dock inte i dagspressen.

Sommartid krävs i gatuplanet – förutom påblåsning av kyld luft – golvkyla samt solskyddsglas och yttre solavskärmning för att säkerställa klimatet i museilokaler och café. Solavskärmningen (utvändig och glas sammantaget) ska se till att endast 17 procent av solenergitransmissionen får komma in i rummet. För att klara inneklimatkraven i lägenheterna har man byggt ut fasadlivet över balkongerna, så att det fungerar som solskydd.

Eleffektivitet har ställts på SFPv<2,0, när fläktarna körs på maximalt erforderligt varvtal.
Delar av lokalerna är försedda med automatisk sprinkleranläggning för egendomsskydd. För att inte skada konsten valdes dimsprinkler.

Nattkylning
Det finns olika krav på operativ temperatur och relativ fuktighet beroende på lokal, dess användning samt säsong . Museilokaler, café, butik, bostäder och kontor har vintertid en temperatur på 22 grader. Temperaturen får dock pendla två grader upp/ner i lokalerna. Sommartid är rumstemperaturen 24 grader, med samma temperaturpendling som vintertid.  Generellt föreligger inga krav gällande relativ fuktighet inom museilokalerna. Undantaget är det museirum som är avsett för känsligare konst som lånas in, samt Sven-Harrys Karlssons museum på taket. Dessa lokaler kan befuktas med ångspjut i tilluftskanalerna för att upprätthålla RF på minimum 45 procent. För att undvika stillastående tappvarmvatten och risk för legionella bakterier utförs cirkulationssystemet som ett renodlat cirkulationssystem utan handdukstorkar eller värmebatterier. Duschrummen – liksom övriga lägenhetsdelar – är försedda med vattenburen golvvärme.

Bergvärmeanläggning
Byggnaden är försedd med anläggning för geoenergi via bergborrlager placerat under huset om cirka 5 000 m aktivt borrdjup, fördelat på 25 hål. Värme samt tappvarmvatten produceras via värmepumpar och kylenergi produceras i första hand som frikyla från berget samt värmepumparnas förångarsida. För den händelse att värmepumparna inte skulle ge tillräckligt finns en elpanna som spets. Återladdning av borrhålslager sker via överskottsvärme från bostädernas frånluft via batteri i frånluftsaggregatet för bostäder. Det tillgängliga frånluftsflödet för återladdning är cirka 1 kbm/s, med dimensionerande tillgänglig temperaturdifferens på 12 °C. Genom denna lösning kommer borrhålslagret att uppnå termisk energibalans, vilket ger minimal grannpåverkan från borrhålslagret.
Värmeeffektbehovet för hela byggnaden uppskattas till ca 300 kW.

Kylsystem
Kylbehovet uppskattas till cirka 120 kW. Shuntgrupp för ”torr” kyla ut till golvkyla i museilokaler styrs så att utgående köldbärartemperatur kan förskjutas beroende på utomhusluftens fukt och temperatur. För klimatkyla i museum och café skall grundbehovet av kyla tillgodoses av undertempererad tilluft med aktiv nedkylning av bjälklag nattetid samt kylning med golvkyla.
Byggnaden är indelad i ett stort antal zoner med egen klimatstyrning i form av kyl/värme samt variabelt luftflöde. För varje zon finns separata shuntgrupper av typen kombishunt.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/2011 sid 16-19

• FAKTA
  Beställare: Folkhem
  Byggentreprenör: Q-gruppen
  Arkitekt: Wingårdh Arkitekter
  VVS-projektör: Incoord
  Elprojektör: ACNL Elteknik
  Brandprojektör:  Brandkonsulten
  Rörentreprenör: Hermansson Rör
  Ventilationsentreprenör: H:s Ventilation
  Styr- övervakningsentreprenör: Nordomatic