JURIDIKFRÅGAN | 7 okt 2022

JURIDIKFRÅGAN: Hur ser lagen om företagsrekonstruktioner ut?

FRÅGA: Med tanke på omvärldsläget, hur ser det ut numera med lagen om företagsrekonstruktioner?

SVAR: En dyster konsekvens kan bli en våg av ökade konkurser. I det sammanhanget kan det vara värt att veta att det 1 augusti i år kom en ny lag om företagsrekonstruktioner, som ersatt den gamla lagen från 1996. Den nya lagen gäller alla företag som ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion efter detta datum.

Anledningen till de nya bestämmelserna har dels varit att försöka effektivisera förfarandet, dels uppfylla EU-rättsliga krav. Om det i praktiken kommer att bli följden får framtiden utvisa men tanken är att i och för sig livskraftiga företag ska få en bättre chans att överleva när de har drabbats av mer tillfälliga ekonomiska problem och därmed kunna undvika en konkurs.

Genom den nya lagen kommer fler företag att ha möjlighet att ansöka om och förväntas bli beviljade rekonstruktion, ett beslut som fattas av tingsrätten. Efter det att rekonstruktion har beviljats utses en rekonstruktör och det ska tas fram en rekonstruktionsplan. Tanken enligt de nya bestämmelserna är att det ska vara en plan som är mer behovsanpassad efter det enskilda bolagets behov, och skulder som bolaget har ska i vissa fall helt kunna skrivas av men även som tidigare genom ackord. Rekonstruktionsplanen kan sedan med bindande verkan för parterna komma att fastställas av tingsrätten. Innan en rekonstruktionsplan fastställs av tingsrätten har berörda borgenärer och de övriga som berörs av planen möjlighet att inkomma med synpunkter och rösta om den föreslagna planen.

Anledningen till de nya bestämmelserna har dels varit att försöka effektivisera förfarandet, dels att uppfylla EU-rättsliga krav.

Det införs även nya regler som berör de avtal som gäldenären har ingått före rekonstruktionen. De nya bestämmelserna ger gäldenären rätt att kräva att de avtal som var träffade innan rekonstruktionen inleddes ska fullföljas. Det vill säga, hinder för en motpart att häva avtalet och i så fall är det bara att fullfölja det tidigare ingångna avtalet. Om motparten frågar och begär besked om hur gäldenären vill ha det och gäldenären på en sådan fråga väljer att inte fullfölja eller inte svarar ges motparten däremot en rätt att häva avtalet.

En ytterligare nyhet är att varaktiga avtal (dock inte anställningsavtal) kan, med rekonstruktörens samtycke, sägas upp. Om gäldenären säger upp avtalet blir gäldenären skadeståndsskyldig för den skada som drabbar motparten. Men en sådan fordran anses då ha uppkommit innan rekonstruktionen inleddes och kan bli föremål för ett eventuellt ackord.

I de entreprenad- och konsult­rättsliga standardbestämmelserna AB 04, ABT 06 och ABK 09 finns bestämmelser om hävningsgrund vid parts obestånd. Ett sådant villkor är utan verkan vid en inledd företagsrekonstruktion och kan inte göras gällande om nu inte gäldenären på direkt fråga från motparten underrättat om att gäldenären inte vill fullfölja.

Text: Krister Lindgren,
advokat och partner på Hellström Advokatbyrå