Jakten på innemiljöforskningen
Bara fyra promille av medlen från den senaste öppna utlysningen från Formas går till forskning som handlar om innemiljö. De forskare som arbetar med ämnet är också lätträknade. Samtidigt ökar behovet av ny kunskap kring våra inomhusmiljöer, när husen blir tätare och mer energieffektiva.
Karin Engvall, Uppsala universitet, är den enda innemiljöforskare som fått pengar från forskningsrådet Formas senaste öppna utlysning av medel. Hon har fått 2,6 miljoner kronor för att under tre år studera sambanden mellan byggnaders status och upplevd inomhusmiljö och hälsa. Som underlag har hon data från inspektioner, mätningar och enkäter som samlats in inom ramen för Boverkets Betsi-studie (Byggnaders Energianvändning, Tekniska Status och Inomhusmiljö). Vi träffas i Hammarby sjöstad som ingick i en studie som Karin Engvall gjorde för några år sedan tillsammans med Stockholms stad, Karolinska institutet och White arkitekter. I projektet Hälsomässigt hållbara hus – 3H arbetade hon med en kartläggning av upplevd inomhusmiljö i Stockholms flerbostadshus. Undersökningen som var en av de största i sitt slag i Europa analyserade enkäter från nästan 8 000 hushåll, och i 47 av husen gjordes även besiktningar och tekniska mätningar. I studien fanns hus från olika byggnadsår fram till och med 2003. Enkäterna visade bland annat hur de boende upplevde sin luftkvalitet, värmekomfort och om de hade några besvär med trötthet, huvudvärk, irriterade slemhinnor eller torr hud.
– Studien visade att det fanns flest riskhus bland de som var byggda 1961 till 1975, och därför är det viktigt att de husen byggs om bra. Men inte heller nyare hus är helt problemfria. För hus byggda mellan 1991 och 2003 var andelen riskhus mellan sju och tolv procent – så det är viktigt att kolla husen regelbundet, säger Karin Engvall.
Som att besiktiga bilen
Hon tycker det borde vara lika självklart med kontroll av innemiljöer i hus som besiktning av bilar. Det handlar om att upptäcka problemen i tid och åtgärda innan det blivit för dyrt eller farligt.
– Jag tycker man ska avdramatisera rädslan för ”sjuka hus”. Det är trots allt ganska få hus som får stora problem, säger Karin Engvall.
Den nya studien av Betsi-data ska analysera ännu mer data än vad projektet Hälsomässigt hållbara hus gjorde. Eftersom projektet är tvärvetenskapligt ska Karin Engvall samarbeta med forskare vid Uppsala universitet och KTH i Stockholm. Dessa forskare har erfarenhet av hur fukt i byggnader och luftkvalitet påverkar hälsan, samt innemiljöns betydelse för den upplevda värmekomforten. Betsi-materialet erbjuder också möjligheten att studera hur pass väl de boendes svar stämmer med de tekniska mätningarna.
– Sådana valideringsstudier behövs för att bemöta de tveksamheter till enkäter som finns ute i verksamheten, säger Karin Engvall.
Hon är glad över att ha fått pengar från Formas som fördelar medel inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Det har alltid varit ett stort jobb att finansiera forskningen, tycker hon, även om hon lyckats bra jämfört med andra.
– Det här är första gången jag fått pengar utan krav på medfinansiering från företag och organisationer, och det sparar en hel del arbete, säger Karin Engvall.
De flesta får avslag
För andra innemiljöforskare ser det inte lika ljust ut. Av de fem ansökningar som kom in till Formas i höstas fick fyra avslag. Trycket på utlysningen var hårt och totalt beviljades bara 150 ansökningar av 1300 inkomna, alltså 12 procent. Det gjorde att det för de flesta krävdes bästa betyg i alla bedömningskategorier för att få medel, och ibland räckte inte ens det. En av de som fick avslag var Sarka Langer, kemist och innemiljöforskare hos IVL Svenska Miljöinstitutet i Göteborg. Hon sökte pengar för en studie av peroxyacylnitrater (PAN:er) som bildas från aldehyder som är typiska för innemiljö, samt ozon och kvävedioxid. PAN:erna är reaktiva, men kortlivade och därför svårmätta. De tros ligga bakom fenomenet ”sjuka hus” som ger människor problem med irriterade slemhinnor och trötthet. Men nu blir det inget av med den studien, meddelar Sarka Langer. Hon och IVL har dock fått pengar tidigare av bland annat Formas, och Sarka Langer arbetar för närvarande med ett projekt som ska utvärdera inneluften i lågenergihus. Hittills har även hon bearbetat data från Boverkets Betsi-studie om inomhusluft i svenska bostäder och gjort detaljerade mätningar i fem olika bostäder under alla årstider. Kontrollen av föroreningar i inomhusluften görs med hjälp av mätdosor som hängs upp i lampor eller hyllor hos de boende. I varje mätpunkt hänger fyra dosor tillsammans och mäter halter av ozon, kvävedioxid, formaldehyd och organiska ämnen. Temperatur, relativ luftfuktighet och koldioxid mäts med separat loggande sensor.
Svårt få tillfälle att mäta
Mätningarna hittills har gjorts i passivhus och nu letar IVL efter lägenheter i vanliga nybyggda flerbostadshus där forskarna kan mäta.
– Men det är inte så lätt att få komma in och mäta hos folk. Av de fem-sex namn på frivilliga lägenhetsinnehavare som vi fått av NCC är det bara en som vill hjälpa oss, säger Sarka Langer som söker efter fler mätobjekt.
Projektet som startade för 1,5 år sedan ska presentera resultat under 2013. Det ska även några andra projekt. Men svackan i den senaste tilldelningen är ändå oroväckande, tycker Greta Smedje, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, som arbetar tillsammans med Karin Engvall.
– Etablerade forskargrupper har marginaler för att överbrygga tillfälliga stopp i tilldelningen, men blir det inget nästa år heller så finns det risk att en del forskning avbryts, säger hon.
Det som framförallt riskerar att bli en bristvara är den tvärvetenskapliga forskning som studerar både teknik och medicin eller beteendevetenskap. Den forskningen blomstrade i mitten av 1990-talet när det växande problemet med allergier skulle förklaras. En del av de forskare som var aktiva inom området då är det fortfarande, men närmar sig pensionsåldern. Frågan är om de får några efterträdare?
Nya hus kräver ny forskning
Samtidigt pågår en stor omställning inom byggandet där ansträngning läggs på att bygga hus med lägre energianvändning. Husen blir tätare, vilket gör behovet av korrekt ventilation större. En uppmärksammad studie – Värmlandsstudien – visade att det finns ett samband mellan mögellukt, dålig luftväxling och förekomst av allergibesvär hos barn. Om forskningen på innemiljö marginaliseras kan det i värsta fall leda till att allvarliga fel görs vid nybyggnationer och renoveringar. Organisationer som Svensk Ventilation och Astma- och allergiförbundet har redan varnat för vad allt tätare hus kan leda till.
– Jag är orolig, för det finns för lite forskning kring det här, säger Svensk Ventilations vd Britta Permats i en intervju i Energi & Miljö om nya ändringar i byggreglerna.
Även Kristina Laurell, ny forskningssekreterare på Formas, lyfter fram behovet av forskning främst när det gäller kopplingen till människors hälsa.
– Vi hittar inte det tvärvetenskapliga och det är ett problem, säger hon.
105 miljoner på fem år
Kristina Laurell upplyser samtidigt om att regeringen i sin forskningsproposition i höstas lyfte fram hållbart samhällsbyggande som något viktigt att satsa på. Som en följd av det ska Formas under fem år fördela totalt 105 miljoner kronor till forskning som faller inom den ramen. I mitten av mars öppnar utlysningen och i november fattas beslut om vilka som får pengar. Ännu så länge vet ingen hur mycket av de riktade pengarna som kommer att gå till forskning kring innemiljö.
– Det finns ett tryck från olika aktörer om att det behövs mer innemiljöforskning, men sedan är det universitetens och högskolornas ansvar hur de vill organisera sig, säger Kristina Laurell som ska administrera fördelningen av pengarna.
Många ska dela på kakan
Hållbart samhällsbyggande innefattar förstås mycket mer än innemiljö. Det handlar om utemiljö, arbetsmiljö, byggande med rätt hantering av avfall och så låga utsläpp av koldioxid som möjligt. Nya och renoverade hus ska vara energieffektiva, vilket varit och fortfarande är starkt i fokus inte minst på grund av EU:s krav på nära-nollenergihus år 2021. Lågenergihus måste vara välisolerade och kräver en hel del ny teknik som måste vidareutvecklas. Till det behövs också forskningsmedel. Risken är att kunskaperna om luftkvalitet, innetemperatur, buller, belysning och människors upplevelser av innemiljön blir eftersatta.
– Vi vet inte ännu hur robusta lågenergihus är, eller hur den nya energieffektivviseringsvågen slår när det gäller människors hälsa. För att ta reda på det behövs fler tvärvetenskapliga studier där beteendevetare, tekniker, kemister och medicinare arbetar tillsammans, säger Karin Engvall.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 3/2013 sidan 26
- FAKTA: Formas utlysning 2012
I december 2012 meddelade forskningsrådet Formas sin fördelning av medel för perioden 2012 till 2016. Totalt 600 miljoner kronor går till 150 nya projekt. Ett av de enskilt största anslagen, 8,5 miljoner kronor, ges till ett projekt som ska studera gräsmattan som ekologiskt och kulturellt fenomen. Två studier av välfärden hos höns får tillsammans 9,4 miljoner kronor, och olika studier av fisk och fiske totalt 30 miljoner kronor. Det enda projekt som direkt handlar om innemiljö är Karin Engvalls analys av data från Boverkets Betsi-studie som får 2,6 miljoner kronor.
Marie Granmar
- FAKTA: Forskning om innemiljö
Projekt som till viss del handlar om innemiljö bedrivs hos SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Chalmers tekniska högskola. Inom ramen för Energimyndighetens program Cerbof bedrevs tidigare några innemiljöprojekt, men programmet är nu avslutat och det är fortfarande osäkert hur satsningarna kommer att se ut framöver. Det finns också grupper på universiteten i Karlstad, Umeå, Lund, Göteborg och Stockholm som har fått anslag från Formas förra och förrförra året, för att studera olika aspekter av innemiljö. En del forskare lyckas även få EU-medel.
Flera personer som Energi & Miljö pratat med påpekar att forskning inom exempelvis arkitektur, byggteknik, akustik, material, kemi, medicin och beteendevetenskap också kan ge viktiga bidrag till kunnandet om innemiljö. En del av den forskningen finansieras genom statliga basanslag eller pengar från andra finansiärer än Formas. Stöd till utveckling av ny, kommersiellt gångbar miljöteknik delas ut av Vinnova, men det omfattar sällan analyser av människors hälsa eller upplevelser av innemiljön.
Marie Granmar
