Isolering bättre än FTX i norr
Petter Lundqvist, Luleå tekniska universitet, visar i sin doktorsavhandling bland annat hur tilläggsisolering av bostäder i norra Sverige förbättrar den termiska komforten mer än att installera FTX-system.

Efter civilingenjörsexamen fortsatte Petter Lundqvist att studera på Luleå tekniska universitet, men som doktorand i energiteknik.

I dag arbetar han som forskningsassistent på avdelningen för industriellt och hållbart byggande.
– Min avhandling visar bland annat på vikten av att i ett tidigt skede ta hänsyn till den termiska inomhuskomforten i samband med byggnadsdesign eller renoveringsprocedurer. Men även hur energieffektiviseringsåtgärder och annan ny teknik påverkar byggnaderna och de som bor eller vistas i dem.
Många åtgärder och mycket av den teknik som används utgår ifrån förhållanden längre söderut
– I allmänhet är det energianvändning och ekonomi som står i fokus. Ofta förbises vad som kan ske inne i byggnaderna om olika åtgärder genomförs eller så görs det så pass stora förändringar att väsentliga aspekter försummas.
Som?
– Exempelvis hur de som ska bo i byggnaderna kommer att uppleva förändringarna. Man förutsätter att det ska bli bra, vilket ibland kan slå fel och skapa problem med komforten som leder till en ökad energianvändning.
Petter Lundqvist har i sitt avhandlingsarbete studerat sex bostadsbyggnader i den nordligaste delen av Sverige, en subarktisk region med långa, kalla och mörka vintrar.
– Många åtgärder och mycket av den teknik som används utgår ifrån förhållanden längre söderut, vilket kanske inte är så konstigt. De flesta människor bor i södra Sverige. Det är ofta också lättare att samla in underlag från byggnader i exempelvis Stockholm, Göteborg eller Malmö än i Kiruna eller Luleå.
– Men åtgärder och teknik som fungerar mycket bra i Skåne, och kanske fungerar okej i Stockholm, kan orsaka problem här uppe, till exempel i form av fukt. Vårt klimat ställer extra stora krav på många av de utomhusåtgärder som vidtas, åtminstone om de ska ge bra komfort.
Avhandlingen
- Thermal comfort and energy in residential buildings in a cold climate
- Luleå tekniska universitet
- Godkänd 2023-03-23
Energianvändning och parametrar för det termiska inomhusklimatet mättes i de sex byggnader som ingår i avhandlingen. Resultatet visar bland annat att vintertid förbättras den termiska komforten mer genom tilläggsisolering än genom att installera mekaniska ventilationssystem med värmeåtervinning (FTX).
– Det beror på att radiatorerna, när det är riktigt kallt ute, behöver trycka på ordentligt med värme. Det gör att det kan bli riktigt varmt i ytor nära radiatorerna, men kan skapa en ojämn inomhustemperatur och sänkt komfort. Genom att tilläggsisolera behöver radiatorerna inte värma lika mycket. Då blir det en jämnare temperatur i hela rummet och därmed en bättre komfort.
Ska man inte installera FTX-system i de nordligaste delarna av Sverige?
– Jo, det tycker jag. Men här uppe är det kanske inte lika energieffektivt som att tilläggsisolera. Det bästa är så klart att göra både och. FTX kan dessutom ha positiva egenskaper sommartid.
– Måste man prioritera är det ofta bättre att tilläggsisolera.
Trots det är det många fastighetsägare som istället prioriterar FTX-
system.
– Det finns å andra sidan också de som tilläggsisolerar byggnader utan att tänka på hur helheten påverkas. Innan man sätter igång ett renoveringsarbete bör man ta hjälp av energiexperter så att man matchar ihop värmesystem, isolering och ventilation till en bra helhet.
I sin avhandling pekar Petter Lundqvist även på kunskapsbrister när det gäller hur inglasning av exempelvis balkonger i subarktisk miljö påverkar byggnadernas värmebehov.

Byggnadsenergisimuleringar och mätningar visar att energianvändning för uppvärmning riskerar att underskattas om man i projekteringsstadiet inte tar hänsyn till de inglasade balkongerna.
– De bildar en buffert av värme som sänker värmeförlusterna. På så sätt är de en energieffektivisering. Men samtidigt gör inglasningen att mycket sol reflekteras bort, vilket leder till att man måste öka mängden värme som tillförs byggnaden.
För att få mer korrekta värden för energianvändningen i drift är det, enligt Petter Lundqvist, viktigt att även inglasningar tas med i energiberäkningar. Ett problem är dock att det saknas bra och enkla beräkningsmetoder.
– De verktyg som finns i dag behöver förbättras. Det behövs metoder som gör det lätt att beräkna vilken påverkan exempelvis inglasade balkonger har på fastigheters energianvändning i vårt klimat.
Text: Mikael Bergling