Invecklad installationsväv i Umeå
Kulturhuset Väven i Umeå är ett intrikat flätverk av installationer, sammansatt för att samtidigt klara de olika verksamheternas klimatkrav och arkitektens designmål. Bland annat har 20 kylaggregat monterats i taket till vissa utrymmen.
Under bottenplattan på det nya 25 000 kvadratmeter stora kultur-, musei-, konferens- och hotellkomplexet Kulturväven i Umeå är inte bara avloppsledningarna dragna. Där har man även dragit till- och frånluftkanalerna i plast (diameter 1 300 millimeter) från det stora aggregatrummet i den norra delen av byggnaden. Något annat utrymme för kanalerna fanns helt enkelt inte. Merparten av de tekniska utrymmena är också placerade längst ned i byggnaden för att ta så lite utrymme som möjligt från den uthyrbara ytan.
Detta är bara en av detaljerna i det intrikata byggnadsverket vid älven. Det framgår med all tydlighet vid en rundvandring på byggplatsen. Kulturväven är ett stort projekt drivet av Umeå kommun och lokala fastighetsföretaget Balticgruppen, som går ut på att skapa en helt ny mötesplats för gränsöverskridande kultur i centrala Umeå. Byggnaden och kommer att stå klar under nästa år då Umeå är kulturhuvudstad i Europa tillsammans med Riga.
Umeå är björkarnas stad. Därför är den vita glasfasaden genombruten med mörkt glas i olika höjd, vilket ska föra tankarna till björkens bark, som ju är vit med band av mörkare bark.
Grävts ner
Byggnadens fyra första våningar innehåller allmänna kulturutrymmen, bibliotek, kvinnohistoriskt museum, digitala salar samt en så kallad Black Box för olika evenemang. Våning fem har konferenscentrum, och höghusdelens sju våningar inrymmer ett hotell med cirka 160 rum.
Eftersom Väven byggs ända ned mot älven så passerar nu den befintliga genomfartsvägen Västra Strandgatan genom byggnaden.
Stort fokus har lagts på design och utseende, installationstekniken fått anpassa sig till estetikens krav i stor utsträckning. Exempelvis är inte bara kanalerna nedgrävda. Nedgrävt är också det största av de två aggregatrummen, där man fått plats med bland annat sex luftbehandlingsaggregat och undercentral. Det finns totalt 11 olika luftbehandlingsaggregat i byggnaden.
Aggregat i taket
I norra delen finns undercentral för fjärrvärme och fjärrkyla. Kylan tillförs i första hand via tilluften. Grundflödet i kulturlokalerna är tre liter per kvadratmeter och sekund. Värmeförsörjningen för kulturytorna sker främst via konvektorer längs fasaderna under fönsterpartierna, inbyggda radiatorer eller konvektorer värmer övriga lokaler och hotellet. Till det kommer golvvärme i vissa ytor. För att få extra kyla till kulturytorna finns även 20 mindre Goldaggregat monterade i taket.
– Vi har testat liknande idéer i andra lokaler med lyckat resultat. Ofta räcker inte cirkulationsluftkylare till för att kyla en lokal, utan att det blir störande ljud. Med den här lösningen kan vi få större kapacitet, de är enkla att underhålla och har låg ljudnivå. Det som har varit krångligt var att få ihop det inbyggda styrsystemet med fastighetens styrsystem, men med viss handpåläggning så löste det sig, säger Thomas Gothnell, ansvarig för vvs- och sprinklerkonstruktionerna i Väven hos Sweco.
Totalsprinklat
Fastigheten är totalsprinklad, med vissa undantag, och vattenkällan är stadsvatten. Ej sprinklade ytor är schakt, hissar, elektriska högspänningsrum och egna brandceller med låg eller ingen brandbelastning. För tryckhöjning finns en separat sprinklerpump. Om elförsörjningen slås ut finns en dieseldriven pump.
Designtänkande
Arkitekten Snøhetta har hållit hårt på sitt företräde avseende designtänkande, enligt Thomas Gothnell, och det har varit många diskussioner för att komma fram till olika tekniklösningar.
– Det gäller till exempel kring det innertak som skulle skyla installationerna. Efter diskussioner blev det trärastertak med 40 procent fria area, över vilka alla installationer är dragna, bland annat de cirkulära tilluftskanalerna, där 240 av de 360 graderna används för tilluft via dysor.
– Vi fick lägga ned mycket möda på att hitta en vettig tillförsel av tilluften ovan rastertaket och samtidigt uppfylla klimatkraven. Efter att vi genomfört fullskaleprov hos leverantören så kände vi tillsammans med arkitekt och beställare oss övertygade om att vi hittat en bra kompromiss mellan funktion och design.
Glastak
Mellan nybygget och det gamla stadshotellet som renoverats har det skapats ett innertorg täckt med plant glastak. Torget kommer bland annat att rymma restaurang, bageri, utställning och plats för handel.
– Från början tänkte sig arkitekten ett glastak med ett högt U-värde för att den snö som samlas på taket skulle smälta på grund av värmeavgivningen från lokalerna under, så att man skulle kunna se ut. Vi protesterade och menade att så kan man inte bygga i Norrland, inte med vårt miljötänkande.
Vi övertygade arkitekten och beställaren att istället välja ett mycket bra glas med en tjocklek på hela 80 millimeter. Det handlar i princip om fem glas som limmats ihop till en enhet.
– U-värdet i det nya glaset är 0,8. På grund av att glaset bärs upp av stålram vilket ger köldbryggor, blir det totala u-värdet strax över ett.
Energimål
Energimålet är modest – man ska under 100 kWh per kvadratmeter och år.
– Tanken är dock att byggnaden ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad nivå silver, säger Thomas Gothnell.
När det gäller glasfasaden har det visat sig att glasen i sig har bra u-värde (0,9), medan metallramarna som håller fast glasen fungerar som köldbryggor som försämrar väggens totala u-värde. Detta är ett generellt problem med glasfasader. Thomas Gothnell hoppas dock att de åtgärder som vidtagits reducerat köldbryggorna som det var tänkt, bland annat har väggens insida byggts på.
– Husets och fönstrens geometri har varit besvärliga parametrar för alla parter, eftersom det inte bara är olika höjder, utan även mycket rundade hörn.
Just husets geometri har varit ett problem – det är fullt med avsmalnande ytor, ovanliga vinklar samt rundade hörn.
– Den BIM-modell som vi fick från arkitekten, som vi hoppades att vi skulle kunna använda som indata till våra energiberäkningar, visade sig inte fungera. Det var så många runda hörn och det gick inte att särskilja glas och vägg i arkitektmodellen. Det betydde att vi fick bygga en egen byggnadsmodell, för att göra energiberäkningar på. Där har vi testat en mängd olika parametrar i olika sammanhang; olika glaskvaliteter, solinstrålning och värmelaster, säger Thomas Gothnell.
– Vi har fått göra noggranna beräkningar för att få rätt g-faktor på fönstren– det handlar ju om att ta till vara så mycket solljus och värme som möjligt vintertid, och samtidigt inte få in så mycket värme sommartid.
Även om man ville det fick Sweco Systems inte igenom utvändigt solskydd – där sa både arkitekt och beställare nej.
– Vi har fått acceptera ett något högre kylbehov sommartid, men fick i alla fall igenom invändigt solskydd, säger Thomas Gothnell.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 12/2013 sidan 16-19
- FAKTA: Kulturväven
Byggherre: Väven i Umeå AB (hälftenägt av Balticgruppen och Umeå kommun)
Generalentreprenör: Balticgruppen Byggproduktion AB
Byggentreprenör: Skanska
Arkitekter: Snøhetta och White
VVS-konsult: Sweco Systems
Rörinstallatör: Imtech
Luftbehandlingsinstallatör: Bravida
Sprinklerinstallatör: Bravida
Styrkonsult: Sisemo
Styrentreprenör: Gate
