Installationsteknik i kyrkor forskningsföremål
Mattias Legnér, universitetslektor i kulturvård vid högskolan på Gotland, har studerat tekniska installationer i kyrkor. Studien är finansierad av Vetenskapsrådet.
Vad är intressant med kyrkornas installationer?
– Det har funnits ett behov av avvägning mellan andlighet och komfort till exempel. Konsthistorikern Johnny Roosval som var aktiv mellan 1910 och 1950 menade till exempel att installationerna inte får störa den andliga upplevelsen.
Vad tycker du själv?
Man kan väl tycka att det blivit lite väl många installationer och att det tekniska till viss del kan förta upplevelsen av att man vistas i ett gammalt rum. Jag är oftast i kyrkor när ingen annan är där och inte när det är gudstjänst. För mig är en vistelse i en kyrka en resa i tiden.
Men det viktiga är att man måste se att uppvärmningen av kyrkor har ett pris. Det kan ge stora skador på kyrkan på olika sätt som att målningar förstörs och predikstolar och bänkar spricker med mera. Vi måste fråga oss om man verkligen måste ha 18 grader i kyrkan. Vår forskning har visat att människor har en tolerans för att gamla rum inte är lika varma som i nyare hus.
Så det finns en konflikt mellan installationerna och vården av kyrkor som kulturarv?
Man kan också fråga sig varför installationer ses som problematiska och störande inslag när de själva faktiskt kan ha ett kulturhistoriskt värde. Det finns inte så många installationer bevarade och man ser i stor sett bara enstaka kopplingar, ventiler och element i museala samlingar.
Installationer som används för ångvärme i kyrkor har i vissa fall konverterats till varmvatten och finns därför kvar. De är kanske inte så fina men de har ett värde genom att informera om forna tiders värmesystem.
Har du något tips om en installation som kan vara värd att titta på?
Östergarns kyrka på Gotland ser ut som den gjorde 1935 och har installationen för ångvärmesystemet kvar. Pannan är utbytt men ledningarna med sina grova rör och de stora radiatorerna är kvar.
Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 3/12 sidan 14
