Individuell värmemätning en kontroversiell teknik
När hyresgästerna får betala värmen själva minskar energianvändningen med upp till 20 procent. Flera, stora svenska bostadsbolag satsar på individuell värmemätning. Andra bolag och hyresgästföreningen anser att det inte finns mycket att vinna.
I stora delar av Europa är individuell värmemätning och debitering i bostäder (IMD) en självklarhet. I exempelvis Danmark finns det sedan mer än tio år tillbaka en lag om IMD. Det är snarast det svenska systemet, med debitering efter antal kvadratmeter, som är undantaget. Värme finns inte heller med när det blir en ny lag om individuell mätning av varmvatten och el. Regeringen anser att det finns för många svårigheter kring värmemätning, bland annat när det gäller rättvisefrågor. Det är riktigt att vilken teknik man än väljer riskerar någon att få betala för mycket och någon för lite. Men det är inte rättvist i dag heller, när värmenotan betalas solidariskt.
– Ett slösaktigt beteende ändras dock snabbt, när man inför individuell mätning, konstaterar Leif Olsson, drifttekniker på Helsingborgshem.
Komfortvärmen mäts
I Helsingborg mäter det kommunala bostadsbolaget både värme- och varmvattenförbrukningen i över 2 000 lägenheter och planerar att successivt öka det antalet. Energianvändningen minskar med vanligen 8 till 12 procent, ibland upp till 17 procent, i de fastigheter som ansluts.
– Den som tidigare reglerat innetemperaturen med balkongdörren slutar med det och börjar använda termostaten istället, anger Leif Olsson som en av förklaringarna.
Helsingborgshem mäter komfortvärme, den faktiska temperaturen i lägenheten, och debiterar utifrån den. Temperaturgivare finns placerade i rummen och informationen skickas via tråd till debiteringssystemet, för att undvika batteribyten.
Helsingborgshem har köpt en helhetslösning av en leverantör, som ser till att mätdata förs in i affärssystemet och till sist räknas av på hyran. 21 graders värme ingår. Den som skruvar ner till 18 grader får pengar tillbaka. På samma sätt kan den som vill ha lite varmare betala extra och få upp till 23 grader.
Ingen åker snålskjuts
Fördelarna med att mäta komfortvärme är bland annat att värmeströmmar mellan lägenheterna inte påverkar värmekostnaden. Om man använder den andra vanliga metoden vid individuell mätning och mäter den värme som avges från radiatorerna, kan en hyresgäst som bor mitt i huskroppen dra ner sina termostater och åka snålskjuts på grannarna. Att mäta komfortvärme innebär också att lokala fel i byggnadens klimatskal inte påverkar den enskilde hyresgästen. Det finns dock nackdelar med att mäta komfortvärme. En är att hyresgäster som använder många hushållsapparater tillför mycket värme själva. Trots det får de betala för uppmätt temperatur i lägenheten. Riktigt trickigt blir det när hyresgästen får mer värme än han/hon kan reglera bort.
– Vi hade problem i ett nytt hus, där stammen med värme och varmvatten gick i golvet, rätt genom en lägenhet. Hur mycket lägenhetsinnehavaren än skruvade ner gick det inte att få ner innetemperaturen. I ett sådant fall måste man göra en ”deal” med hyresgästen, som inte ska behöva betala för oönskad värme, säger Leif Olsson.
När Helsingborgshem utrustar en fastighet med individuell mätning, så förbereds byggnaden genom en ordentlig injustering, nya termostater och förbättringar av klimatskalet. Att utrusta fastigheterna för både värme- och varmvattenmätning slutar på cirka 5 000 till 6 000 kronor per lägenhet. Pengar som hyresvärden får igen genom den energibesparing som görs på den del av energikostnaden som ingår i hyran.
Den andra vanliga metoden är som sagt att montera givare vid radiatorerna, så kallad radiatorvärme. Besparingen blir ungefär densamma som i Helsingborg, har till exempel bostadsrättsföreningen Knutsbo i Lomma konstaterat. Där började man mäta tillförd radiatorvärme 2007. Första året sjönk värmeförbrukningen med 20 procent, för att sedan stiga några procent.
– Vi fortsatte att betala samma värmekostnad per kvadratmeter som tidigare, för att sedan räkna av den verkliga energianvändningen. Själv sparade jag 27 procent på värme och varmvatten och fick 2 900 kronor tillbaka, berättar Lennart Nilsson, som sitter i föreningens styrelse.
– 80 procent av ägarna till våra 96 lägenheter får pengar tillbaka. Men vi har många gamla här och jag kan tänka mig att en del av dem är frusna och väljer att ha lite högre värme.
För den som är frisk är det ingen större uppoffring att spara, tycker Lennart Nilsson, som kompenserar genom att ta på sig en kofta och ett par extra sockor när det behövs.
Jämförelse gav resultat
Familjebostäder i Stockholm mäter också radiatorvärme och jämförde för några år sedan två identiska hus på Skebokvarnsvägen i Högdalen. I det ena huset debiterades hyresgästerna, i det andra inte. Resultatet blev nästan 20 procents lägre energianvändning för värme och varmvatten i det hus där hyresgästerna kunde vinna något på att ändra beteende.
I höst startade Familjebostäder försök i en nybyggd fastighet i Bandhagen – Glasteglet.
– Under november har hyresgästerna i Bandhagen sparat 2 880 kWh värme, motsvarande 10 procent, jämfört med vad man kan vänta sig i en nyproducerad byggnad. Men eftersom det handlar om prognoser är det svårt att dra generella slutsatser, berättar Christian Falkelius, energispecialist hos Familjebostäder.
– Vi byggde också två identiska hus i Fruängsgården, varav det ena utrustades med IMD. I det huset blev värme- och varmvattenförbrukningen 18 procent lägre.
Även om det finns många goda exempel på besparingar, så ställer sig hyresgästföreningen avvaktande till IMD:
– Det är lätt att hitta bra system för att mäta varmvatten, men vi är väldigt tveksamma till värmemätning. Det är så stor värmestrålning mellan lägenheterna att det inte finns något rimligt sätt att beräkna eller mäta, säger Göran Svensson, Stockholm, utredare centralt hos Hyresgästföreningen.
Hyresgästföreningen får visst medhåll från kommunala MKB Fastighets AB, med 22 000 lägenheter i Malmö. Bolaget ser inga större vinster, vare sig i energi eller rättvisa, med individuell debitering av värme.
– Om man driftar sitt bestånd tillräckligt effektivt, så finns det inga större besparingar att göra, säger Magnus Jönsson, teknisk chef på MKB.
– Vi arbetar för att alla ska ha 21 grader i dygnsmedeltemperatur i sina lägenheter. Jag lovar att det inte är många som vill vrida ner till 18, 19 grader. Då blir det för kallt. De fastighetsägare som talar om besparingar på upp emot 20 procent måste ha börjat på 24 till 25 grader!
Maria Åslund
Energi & Miljö 1/2010
- FAKTA
2006 användes i Sverige 26,1 TWh för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus.
De exempel som i dag finns på värme-och varmvattenmätning i svenska flerbostadshus pekar mot besparingar på 10-20 procent respektive 20-25 procent.
Skillnaden mellan kallhyra och individuell värmemätning (IMD) är att i det förra betalar hyresgästen all köpt energi – antingen direkt till värmeleverantören eller via hyresvärden. Vid IMD ligger en del av energikostnaden i hyran och en rörlig del debiteras.
