I Las Vegas energieffektiviseras megahotellen

Underhållningsenergi och stora hotellkomplex. Nöjesstaden Las Vegas är knappast ett föredöme när det kommer till energianvändning. Men effektivisering pågår.

Att promenera nedför huvudgatan, ”the Strip”, i Las Vegas är en färgsprakande upplevelse. Kasinona tävlar om gästerna, både med extrema skyltar av olika slag och själva husens utformning (till exempel finns här ett Eiffeltorn och en pyramid). Inomhus kan man hitta levande lejon, regnoväder, kanaler som i Venedig och mycket mer. Här är det överdåd som gäller, om än på ett lite plastigt sätt. Det är svårt att förstå att större delen av staden är byggd under de senaste tjugo åren. 1989 invigdes hotellet Mirage, som blev startskottet för den turistinvasion som höll i sig fram till för något år sedan. I dag är situationen mer bekymmersam för Las Vegas. Samtidigt som stora byggprojekt pågår är besökarna färre och spelar allt mindre. Konkurrensen från andra kasino-orter i USA är en förklaring, konjunkturen en annan. I spåren av detta drabbas de som arbetar i turismsektorn. Staden är en av dem som har högst andel egna hem ute på exekutiv auktion. Hotellen måste spara pengar, och en möjlig väg är att se över sin energianvändning. De senaste åren har ett antal mikrokraftvärmeverk (CHP) installerats i hotellanläggningar i staden. Andra varianter är att se över belysningen på hotellrummen och att förbättra värmeåtervinningen, som i det här fallet snarare handlar om att återvinna kyla. Men att förklara finessen med energieffektivisering kan vara svårt.

Köpte en skylt istället – Vi föreslog en hotellägare ett byte till vattenburen kyla. Investeringen skulle sänka energianvändningen från 54 000 000 till 33 000 000 kWh per år för kylan och betala sig på 3,2 år. Men hotellägaren var inte intresserad. ”För samma investering kan jag bygga en större skylt” sade han, berättar Rob Finnegan från FEA Engineering, verksam i Las Vegas. Rob Finnegan är fullt medveten om att Las Vegas har ett uselt rykte ur miljösynpunkt, men menar att det är överdrivet. Ändå kan han inte låta bli att redovisa energidata för några av stadens attraktioner. – Ta till exempel pyramiden Luxor med strålkastaren i toppen. En strålkastare som sägs synas från rymden – en strålkastare som piloter påstås navigera efter. Ljuskällorna är på totalt 273 000 watt och den kostar 80 000 000 dollar per år att driva. Det är ingen kostnad man tar i onödan! – Ett annat exempel är vulkanen vid Mirage. Den använder 698 700 kubikmeter naturgas (motsvarande 7,4 miljoner kWh) och kostar 275 000 dollar att hålla igång per år. Ni skulle se alla pumpar och installationer som krävs för att få den att fungera! Och den byggdes nyligen ut, säger Rob Finnegan.

”Grönare än det verkar” Ändå, menar han, är underhållningsenergin totalt sett en väldigt liten del av energianvändningen i Las Vegas. Det allra mesta går åt till att värma och kyla hotell- och kasinoanläggningar, och till att ventilera dem. – Vi byggde ett hotell med 4 000 fönsterskakare. Vi var oroliga att entropin i universum skulle ändras när vi slog på dem. Men det gick bra. Stora förändringar som skett de senaste tjugo åren är övergång till klimatmässigt bättre glas i fasaderna, en minskning av belysningseffekten med närmare 80 procent i hotellrummen och installationer av centrala värmesystem istället för att lösa klimatiseringen lokalt i varje rum. I snitt har hotellrummen halverat sin energianvändning sedan 1980, från cirka 11 000 till cirka 5 000 kWh/år. VAV-system, decentraliserad varmvattenproduktion och minskad vattenanvändning är andra åtgärder som sparat energi. – Sedan början av 2000-talet har befolkningen ökat mer än elanvändningen. Las Vegas är grönare än det verkar, säger Rob Finnegan.

 Ingar Lindholm och Signhild Gehlin, Energi & Miljö nr 3/2011 sid 56-57

• Kort om Las Vegas: CHP ger el, värme och kyla Las Vegas första CHP installerades år 2004 på Rio hotell (uppfört 1990), och har en kapacitet på 5 MW. Anläggningen levererar 40 procent av hotellets elanvändning, 60 procent av varmvattnet och 65 procent av värmebehovet, och drivs med naturgas. Elkraft prioriteras, vilket betyder att spillvärme dumpas till kyltornen dagtid. Detta åtgärdades genom inköp av en adsorptionskylanläggning och minskad drifttid. – Några erfarenheter från projektet är att man ska planera i god tid, dimensionera systemet noga, satsa på bra driftpersonal och förebyggande underhåll, som till exempel rengöring av värmeväxlare, säger Gearoid Foley från Integrated CHP Systems Corp., som varit involverad i projektet. Sedan dess har ett antal kraftvärmeverk installerats i Las Vegas, bland annat på MGM. Naturgas ses som ett ”grönt” bränsle i USA. Anläggningen startade i december 2009 och har sedan februari 2010 haft en tillgänglighet på 95 procent. Totalt beräknas kostnaden per producerad kWh (värme och el) landa på knappt 8 cent (drygt 50 öre).
• Las Vegas historia: från kasino till megahotell 1930-tal: Hooverdammen byggs vilket drar mängder av arbetskraft (framför allt män) till området. De första kasinona och nattklubbarna öppnar. 1952 till 1957 byggs de första större åtta hotellen med kasino. Ett av dem får sin elförsörjning från en ångmaskin från ett utrangerat krigsfartyg. Luftkonditionering introduceras. Under 1950 och början av 1960-talen besöker miljontals människor staden varje år. Affärerna drivs av en ohelig allians av mormoner och maffia. Artister som Elvis Presley, Frank Sinatra och Bing Crosby framträder. Under 1960-talet utökar gas- och elbolagen sina domäner. Las Vegas har cirka 60 000 invånare. Elpriset gör värmepumpar mycket populära. Hotellen har främst direktverkande elvärme. I slutet av 1960-talet kommer de första kyltornen. I slutet av 1970-talet öppnar Las Vegas första lokala installationskonsult. Tidigare har konsulterna skickats ut från framför allt Los Angeles. 1989 byggs Mirage Hotel och turistboomen tar sin början. 2006 har Las Vegas nära 600 000 invånare. Under åren 1990 till 2010 byggs tjugo stora hotellkomplex med tusentals hotellrum i varje.
• Ventilation med rökning i fokus Rökning inomhus är en del av kasinokulturen, men i takt med att allt färre röker har toleransen för röklukt minskat. Det betyder större krav på ventilationen, som traditionellt arbetar med relativt hög andel recirkulerande luft för att minska kylbehovet. En annan metod för att minska kylbehovet är att montera roterande värmeväxlare, vilket dock ställer stora krav på underhållet. Tvättning två till tre gånger per år plus filterklass MERV 13 på returluften före FTX-aggregatet är nödvändigt för att inte få luktproblem. Deplacerande ventilation har fått ökat genomslag på kasinon, berättar Don Koch, som arbetat med i stort sett vartenda större projekt i Las Vegas de senaste tjugo åren. Bland annat finns ventilationsdon dolda i spelautomaterna.