Huset som ger överskott på el
Plusenergihuset Villa Åkarp har varit i drift i 1,5 år. Höll energiberäkningarna? Och hur är det att bo i ett så avancerat hus, är det överhuvudtaget möjligt för en vanlig familj?
Två år har gått sedan Energi & Miljö besökte bygget av Villa Åkarp, Sveriges första plusenergihus. Då bars virke kors och tvärs, en radio skrålade och inga innerväggar var på plats. Nu är huset inte bara färdigt utan även inbott, en ljus och härlig bostad för Karin Adalberth med man och dotter. Huset har också visat vad det går för energimässigt.
Villan ligger i Åkarp, utanför Lund i Skåne. På gräsmattan står ett stort körsbärsträd, ur rabatterna sticker pioner och rosor upp. När man lyfter blicken blir det uppenbart att huset skiljer sig från grannfastigheterna. Hela sydsidan, med undantag av en rad takfönster, är täckt av en solenergianläggning.
I grunden är det ett välisolerat lösvirkeshus med FTX-ventilation och en imponerande solcells- och solvärmeanläggning. För att huset, utslaget över ett år, ska generera mer energi än vad det (och familjen) gör av med, krävs en del ytterligare åtgärder. På elsidan är det framför allt effektiva vitvaror och belysning tillsammans med frånvarosänkning av ventilationen som bidrar till en låg energianvändning. Familjen har också valt bort vissa energislukande hobbies, som akvariefiskar och utomhuspool. Resultatet är ett elöverskott på drygt 1 600 kWh per år, dock ojämnt fördelat, både över året och dygnet.
– I dag har vi gratis el, det är gratis fram till fem-sex ikväll. Sedan får vi börja betala, Eon går inte med på annat. Alternativet är att ha ännu ett abonnemang, vilket kostar 1 500 kronor per år, och en extra elmätare för 700 kronor. Det är en dålig affär, säger Karin Adalberth.
Tidsstyrd tvättmaskin
Istället ser hon till att försöka använda så mycket el som möjligt på dagarna, bland annat genom att tidsstyra hushållsmaskiner. Hon har även tittat på möjligheterna att spara el i batterier, men även det blev för kostsamt. Alltså skänks överskottet bort till energibolaget, som inte är lika generösa i gengäld. I juni 2010 debiterades familjen till exempel för 96 kWh. Totalt fick familjen betala för drygt 2 000 kWh över året, berättar hon och visar ett statistikdatablad över elproduktion och användning månad för månad.
Vi sitter vid det rymliga köksbordet, solen strålar in. Karin Adalberth visar de infällda spotarna, 1 W styck, över diskbänken.
– Dem kan man ha tänt utan att känna att man blir rånad!
Energibalansen på värmesidan är inte uppmätt, men beräkningarna visar på ett energiöverskott för villan totalt sett. Eftersom det inte finns fjärrvärme i området måste den överflödiga värmen dumpas på sommaren, medan huset och varmvattnet spetsvärms med pellets under de kallaste månaderna. Solvärmeanläggningen är dimensionerad för att eldningssäsongen ska vara så kort som möjligt, snarare än ekonomiskt optimerad.
Han vann duschtävlingen
Om körskolorna ordnar kurser i bensinsnål körteknik, kunde Karin Adalberth ordna kurs i hur man duschar med så liten energiåtgång som möjligt.
– Vi behöver bara 40 grader i ackumulatortanken för att få 38 grader i duschvattnet. I vintras hade vi en tävling i vem som kunde duscha med lägst temperatur i acktanken. Min man vann, säger hon och ser nöjd ut.
Ytterligare lite hjälp har hon av avloppsvärmeväxlaren, som ligger under vardagsrumsgolvet. Den höjer temperaturen på det inkommande vattnet från åtta till femton grader på vintern, och från tolv till tjugo grader på sommaren.
– Avloppsvärmeväxlaren har fungerat bra, och det har inte blivit stopp i den. Men hade jag byggt i dag hade jag tittat närmare på de mindre avloppsvärmeväxlarna som monteras direkt under duschen för att få kortare ledtider, säger Karin Adalberth.
Svårare kyla än värme
Till skillnad från många passivhus har Karin Adalberth investerat i ett radiatorsystem. Temperaturen på vattnet hålls under noggrann uppsikt. Vintern 2009/2010, när det var minus arton grader ute, höll radiatorerna 25 till 28 grader och innetemperaturen varierade mellan 20 och 22.
Att hålla huset varmt är inga problem. Då är det betydligt klurigare att undvika övertemperaturer på sommaren. Den utvändiga solavskärmningen fick stryka på foten i slutskedet av bygget.
– I somras var det jättevarmt. Vi hade uppåt 30 grader i ett av sovrummen fast ventilationen gick på bypass och vi vädrade. Nu har vi skramlat ihop till utvändig solavskärmning, säger Karin Adalberth.
– Jag tror att man måste vara väldigt noga i dag när man bygger hus och verkligen dimensionera dem för sommartemperaturer. Visst har jag ett överskott av el och skulle kunna sätta in en kylmaskin, men det känns som ett slöseri.
Cirkulationspump
Katten Voffi vilar på trappan till ovanvåningen, väl medveten om att han med sina 8,5 kilo blir extra anslående i ögonhöjd, men säkert inte alls insatt i att det precis under hans trappsteg sitter en rad mätare som följer upp husets energiproduktion och -användning. Teknikrummet är ett givet stopp på varje rundvandring i huset. Uppföljning är A och O och har avslöjat några brister.
– Nu önskar jag mig en ny cirkulationspump i födelsedagspresent, säger Karin Adalberth.
Uppföljningen av elanvändningen visade att fastighetselen var märkligt hög, högre än tänkt när hon kollade förbrukningen vid ett tidigare tillfälle. En närmare inspektion visade att cirkulationspumpen har en effekt på 70 watt och saknar styrning. Att byta den mot en mindre, modern pump skulle göra mycket på sig. Att den energislukande pumpen överhuvudtaget kom på plats i ett hus som byggts med så stor noggrannhet och kontroll visar hur svårt det är att få rätt komponent i varje detalj.
En grundläggande tanke med Villa Åkarp är att inspirera och informera. Sedan flytten har Karin Adalberth haft mängder av besök, i början två i veckan, nu två i månaden. Politiker, arkitekter och fastighetsbolag har visats runt i villan.
– Alla frågar om det fungerar. Första gången jag fick den frågan blev jag tyst, men nu har jag vant mig. Det viktigaste är isolering och lufttäthet, är det under kontroll så håller huset värmen, säger hon.
– En besökare jag hade sade ”det här var väl inget märkvärdigt” – det var den finaste komplimang jag har fått!
Energihantverkare
Man kan ändå undra om en vanlig familj utan särskilt teknikintresse skulle klara av att hantera villan. Här finns bland annat solvärme med tillhörande ackumulatortank, ett system för vattenburen värme, ventilation med värmeåtervinning och en solcellsanläggning. Dessutom pelletskamin och avloppsvärmeväxlare.
– Jag anser att man kan rekommendera det här till en vanlig familj, delvis eftersom det finns möjlighet till fjärrhjälp via dator. Det kommer på sikt att behövas en helt ny yrkeskår, energihantverkare, som kommer någon gång per år och byter filter, servar pelletskaminen, kollar pumpar etcetera. En familj som inte kan apparater och energi skulle behöva en sådan drifttekniker att ringa, säger Karin Adalberth, som själv är doktor i byggnadsfysik och verksam som energikonsult.
Av Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 6/7-2011 sid 22-25
- Fakta Villa Åkarp
Byggherre: Karin Adalberth
Area: 150 kvm
Specifik energianvändning enligt BBR: 9 kWh/kvm, år
Solenergianläggning: 18 kvm solfångare och 32 kvm solceller
Energibalans el: överskott på cirka 1 600 kWh el per år
Energibalans värme: sannolikt ett överskott även här, men då värmelager alternativt fjärrvärmeanslutning saknas är resultatet ej uppmätt. - Fakta Så väl fungerar energilösningarna
– FTX-aggregatet: fungerar bra men se upp med filtren! I Villa Åkarp har de fått bytas två gånger per år. Utnyttja möjligheten att frånvarostyra ventilationen.
– Avloppsvärmeväxlaren: fungerar bra, inget stopp i röret. I dag finns fler modeller att välja på.
– Energieffektiva vitvaror med varmvattenanslutning. Fungerar bra. I dag skulle man kunna spara ytterligare här tack vare energisnålare modeller.
– Vakuumisolering. Testades i en vägg. Svårt att hantera skivorna utan att ta hål på materialet.
– PCM-plattor i tak. Plattorna ska fungera som energilager och kyla luften på dagarna. ”Fungerar, men kanske inte så effektivt som tillverkaren sade.”
– Uppföljning: det är svårt att mäta! Se noga till att alla mätare och kommunikationen med dem fungerar. De är avgörande för möjligheten att hitta eventuella fel och brister i systemen.
