Hus går på tomgång
De flesta skulle tycka att det är absurpt att ta en sväng med bilen och sedan parkera den med ljusen, stereon och klimatkontrollen. Men precis så gör många fastighetsägare med sina hus.
Runt om i landet pågå nu en rad projekt för att husägare att bli mer som bilägare. Ett av de mest omtalade är det kommunala bostadsbolaget Öbos arbete med att göra bolagets fastighetsbestånd enegisnålare.
Investerar man dessutom i en rörelsevakt kan besparingen bli upp mot 70 procent.
Fastighetsbolaget har jobbat mycket med mätning och effektivare styrning av bland annat belysning och värme, det vill säga att lampor och element ska vara påslagna när de behövs och släckas/stängas av/reduceras när ett rum/lokal är stängd eller tom.
– Skolor, kontor och sjukhus köper 100 kWh el per kvm och år. Enbart belysning står för 25 procent av den enegianvändningen, sa Anders Holmén, Rexel Building Automation, vid ett semiarium i Almedalen på söndagen.
Ett byte till modern belysning kan ge en 40-procentig besparing, enligt Anders Holmén.
– Investerar man dessutom i en rörelsevakt kan besparingen bli upp mot 70 procent, tillägger han.
En annan åtgärd kan vara att kontrollera all belysning med scenarier. Anders Holmén:
– Ofta är det bästa sättet att styra scenarierna att koppla alla funktioner till inbrottslarmet. Det behövs egentligen bara fyra driftslägen: dag/natt, öppet/låst.
Scenariot ”tomgångsskydd” skulle kunna se ut så här, enligt Anders Holmén: släck all belysning, sätt temperaturen på stand-by, skruva ner ventilationen till en låg nivå, lås dörrarna, sätt rörelsevakten i larmläge, sätt på vattenkontroll och kör upp solskyddet.
Ett område som Öbo fokuserat särskilt på är att se över när ytterbeslysningen tänds och släcks. Det visade sig att bostadsbolagets ljussensorer ofta var äldre och dåliga (linsen kunde vara smutsig och sliten, vilken gör att den tar in för lite ljus).
– Här kan man vinna mycket enbart genom att byta til modernare ljussensorer som styrs centralt, säger Anders Holmén.
Enligt Holmén gav Öbos byte av sensorer en tidsskillnad på tolv minuter per dygn vid släckning/tändning av ljuset. Det innebar i sin tur en besparing på 700 000 kronor per år, vilket i sin tur ledde till ett ökat fastighetsvärde.
