Aktuellt projekt | 6 jul

Höjden av utmaning i Skärholmen

I Skärholmen i södra Stockholm byggs ett nytt landmärke, nästan lika högt som Globen. 73 meter och 23 våningar med bostäder och kontor.

När det kommunala bostadsbolaget Stockholmshems 73 meter höga byggnad alldeles intill gallerian är klar ska den bestå av 23 våningar med framför allt bostäder och kontor.

– Det är utmanande att bygga högt. Det är också trångt på platsen där vi bygger, intill centrum, en skola och bostadshus. Bygglogistiken har varit utmanande, säger Stockholmshems kommunikationschef Åsa Stenmark.

– Grundläggningsarbetena blev svårare än beräknat eftersom det visade sig att berget under var poröst och innehöll grafit och sulfid. Grafiten gör berget instabilt och skiktar sig vilket påverkar bärigheten. Detta innebär att grundläggningen för konstruktionen inklusive lasterna från det höga huset kräver utökade stödmurar med ökad volym och ökad armering. Sulfiderna är tvunget att hanteras som farligt avfall särskilt då de riskerar att förorena grundvattnet.

Stommen för de två nedersta våningarna utgörs av platsgjutna väggar och prefabricerade betongpelare med ovanpåliggande plattbärlag.

Från och med våning tre har de bärande väggarna byggts med prefabricerad betong; innerväggarna som gråväggar och ytterväggarna som sandwichväggar med yta av cementmosaikmassa, enligt byggkonstruktören Kåver & Mellin.

Bjälklaget ovan kontorsvåningarna utgörs till stor del av håldäck. I bostadsvåningarna består stommen av plattbärlag som vilar på grå- och sandwichväggar.

I de 17 översta våningarna blir det 102 nya lägenheter och i de nedre delarna av huset kontor och lokaler för kulturverksamhet. Antalet arbetsplatser i det färdiga huset är beräknat till cirka 300.

De båda våningsplanen under marknivån ska innehålla bland annat fläktrum- och installationsutrymmen, förråd, tvättstugor och miljörum. På det översta planet blir en takterrass och ett fläktrum.

– Byggnaden ska värmas via fjärrvärme som växlas i undercentral och distribueras i radiator- och luftbehandlingssystem. Det blir separata system för bostäderna på plan 6–13 och 14–22 samt för kontorsdelarna, säger David Johansson, som är installationsledare vvs på Stockholmshem.

– Fjärrkylan växlas i undercent­ral och distribueras i köldbärarsystem för kylning av tilluft till lokaler. Dessutom finns det fläktluftkylare för kylning av rum med speciellt kylbehov som tele- och serverrum.

I källarplanet installeras undercent­ralen för inkommande fjärrvärme och fjärrkyla. Undercentralen på plan 23 ska försörja de övre våningsplanen med tappvatten och värme.

Vad blir det för luftbehandlings­aggregat?

– Fem moduluppbyggda enhetsaggregat med motströms plattvärmeväxlare, säger David Johansson.

För kontorsdelarna blir de totala luftflödena cirka nio kubikmeter per sekund och för bostadsdelarna cirka fyra kubikmeter per sekund.

Energiberäkningen visar på bra siffror vilket till stor del beror på att byggnaden har en bra formfaktor och bra U-medelvärde på klimatskalet

 

Byggnaden kommer att ha en spillvattenvärmeväxlare som tar till vara på energin i spillvattnet och förvärmer tappkallvatten som ska bli tappvarmvatten.

– Energiberäkningen visar på bra siffror vilket till stor del beror på att byggnaden har en bra formfaktor och bra U-medelvärde på klimatskalet, 0,35 W/m2 K.

Som det ser ut i dag kommer det inte att installeras några solceller på taket.

– Men möjligheten att sätta upp en mindre solcellsanläggning kombinerat med grönt tak på höghusdelens tak undersöks, säger David Johansson.

Fönstren ska få motoriserade klimatskydd som automatiskt rullas ned när solvärmen blir besvärande.

Huset får entréer i alla fyra väderstreck, alltså inga baksidor.

Stockholmshem ska ha sitt huvudkontor i byggnaden, vilket åtminstone delvis är en orsak till att huset byggs.

I dag ligger huvudkontoret på Södermalm.

– 2013 beslutades det att flera av stadens förvaltningar och bolag ska lokaliseras till ytterstaden. Motiven var flera, bland annat att lokalanvändningen för stadens verksamheter skulle effektiviseras, fler arbetsplatser skulle skapas i ytterstaden och mark för bostäder i innerstaden frigöras. Valet för Stockholmshem föll på Skärholmen, berättar Åsa Stenmark.

Text och foto: Mikael Bergling