Högtemperaturkyla och drift på Energi & Miljödagen
Signhild Gehlin väckte publiken med sitt entusiastiska föredrag om geoenergi. Sedan rullade Energi & Miljödagen om kyla vidare med praktiska drifterfarenheter av geoenergi och högtemperatursystem. Sist levererades drifterfarenheter från Tele2 Arena.
Vad blir större ju mer man tar från det? Jo, hålet.
Det här är en produktionsanläggning. När vi kör, då kör vi allt! Vi har hittills aldrig behövt stoppa något arrangemang på grund av driftproblem. Det är egentligen otroligt, när man tänker på hur stor arenan är
Med den gåtan inledde Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum, Energi & Miljödagens första session som hade tema kyla från geoenergi. Under rubriken Värme och ovärme – geokylans natur, redovisade hon att geokyla inte bara är gratis, den ger också betalt i vintervärme (om man använder både värme och kyla).
Ett exempel på hur en stor fastighetsägare resonerar kring drifterfarenheter av kyla och värme från berget visades av Per Löveryd från Akademiska Hus. Han exemplifierade med det geoenergilager som anlades förra året vid Karlstads universitet. Det är det senaste i raden av geoenergianläggningar, det första anlades i Lund redan 1995. Enligt Per Löveryd är det viktigt att göra en noggrann riskbedömning tidigt– projektet kanske måste avbrytas av en mängd olika anledningar. Viktigt är exempelvis att genomföra noggranna markstudier innan man bestämmer sig för att gå vidare, bland annat med hjälp av så kallad termisk responstest, där markens värmeöverföringsförmåga mäts, liksom en toppeffektanalys.
– Vi har erfarenhet av att borrhålsberäkningarna inte alltid stämmer. Det är också viktigt att entreprenören har goda referenser, konstaterade han.
Under entreprenadtiden bör delbesiktningar av markarbeten göras, liksom kontroll av att entreprenören sätter in rätt antal meter slang, att dessa har rätt fallhöjd och att provtryckningar är rätt genomförda utan läckage. Viktigt är också att lufta systemet innan det tas i bruk, kanske under flera månader.
Nästa session hade temat att våga låta temperaturen på kylsystemen öka för att få bättre COP.
Peter Filipsson, CIT Energy Management, forskar för närvarande vid Chalmers inom området högtempererad komfortkyla. Han pekade på att en höjning av framledningstemperaturen till mellan 17 och 20 grader kan ge möjlighet att använda större andel frikyla, ge bättre prestanda på kylmaskiner, men också lägre distributionsförluster och behov av reglerutrustning. De värmeöverförande ytorna blir däremot större och köldbärarpumpen måste gå mer. För brukarna innebär det också mindre möjligheter att påverka sitt inneklimat och det ges mindre möjligheter att tillgodose höga krav på låg luftfuktighet.
En fastighetsägare som ”vågat släppa sargen” och testat att höja tilloppstemperaturen på kylan är Diligentia, varifrån Lars Pellmark, ansvarig för installationer och energiteknik, kom.
Enligt honom var ett mycket tidigt fjärrkylasystem det som kylde departementen i centrala Stockholm. I detta fall användes Mälarvatten i första hand och primärsystemet hade en framledningstemperatur på 11 grader, medan sekundärsystemet hade en framledningstemperatur på 13 grader.
Inom Diligentia har man i några projekt testat att höja framledningstemperaturen med framgång. I ett ombyggt kontorshus i Stockholm är köldbärartemperaturen 12 grader och i ett objekt i Malmö ända upp till 16 grader.
Att sköta driften i en kylanläggning av Tele2-arenans storlek kräver en hel del av driftorganisationen. Arenan i södra Stockholm invigdes 2013 och har plats för 40 000 personer (inklusive ståplatser) och en evenemangsyta på 10 000 kvadratmeter.
Driften av arenan sköts av SGA Fastigheter. Conny Håkansson, SGA Fastigheter, presenterade drifterfarenheter från kylsystemen i nämnda arena under anläggningens två första år. Kylanläggningen i Tele2-arena är stor till dimensionen, exempelvis finns 27 kylrum, 3 frysrum, mängder av kylskåp/-bänkar, iskubmaskiner och liknande. De olika kylsystemen använder också olika typer av köldmedier, 134a för kylenheter respektive 404A för frysenheter. Anläggningen har ett flertal köldbärarsystem/köldmediesystem, beroende på behov.
– Det här är en produktionsanläggning. När vi kör, då kör vi allt! Vi har hittills aldrig behövt stoppa något arrangemang på grund av driftproblem. Det är egentligen otroligt, när man tänker på hur stor arenan är, sade Conny Håkansson.
En helt problemfri idrifttagning har det ändå inte handlat om, och han fortsatte med att redogöra för olika typer av driftstörningar, till exempel att det fattats glykol i en köldbärarkrets, att kylan inte fungerat överallt och problem med styrning. En del fel har sitt upphov i projekteringen, en del är rena utförandefel och en del är handhavandefel, som när utrymmen används till något annat än vad de är avsedda för.
Erfarenheterna enligt Conny Håkansson är att det är viktigt att klargöra hur och vem som ska ta ansvar för fel som upptäcks efter att beställaren tagit över byggnaden. En fråga han ställde var om byggherren har ansvar för de frågor som inte täcks av entreprenörens garantier.
En viktig lärdom är också att inte dela upp entreprenader i smådelar om inte tydliga gränsdragningar görs mellan de olika aktörerna redan från början. Det gäller i synnerhet i anläggningar av typen Tele2 där det finns flera brukare.
Beställaren av avancerade anläggningar bör enligt Conny Håkansson hålla sig till beprövad teknik, även om det kostar mer – reservdelar till system som är ovanliga kan ta lång tid att få fram.
Text Mark Kretz, Energi & Miljö 3/2015 sidan 56-57
Fakta Energi & Miljödagen: Kyla
Antal deltagare: Cirka 30
Plats: Stockholm
Tid: 20 februari
Innehåll: Föredrag om teori och praktik inom områdena kyla från geoenergi och högtemperatursystem. Drifterfarenheter från kylsystemen på Tele2 Arena.
