Högre betyg med bättre belysning

Eleverna mår bättre och får högre betyg om belysningen är bra. Det visar ett forskningsprojekt vid en engelsk lågstadieskola som svenska forskare deltar i. De första resultaten redovisades på årets Energiting.

Det är inte bara välbefinnandet och betygen som blir bättre. Bra belysning som är närvarostyrd kan vara energieffektivare än manuellt styrd belysning.
Elbehovet har i bottenvåningens experimentrum (E-rum), där belysningen är bättre än normalt, varit drygt 20 procent lägre jämfört med kontrollrummet med vanlig belysning. I ett experimentrum på övre planet krävde belysningen däremot nästan dubbelt så mycket el som kontrollrummet (C-rum).
– Det beror på att vi där styrde belysningen så att den skulle ge extra mycket ljus den första timmen på morgonen och den första timmen på eftermiddagen för att undersöka om det gav någon påtaglig positiv effekt men det har vi inte kunnat se, säger professor Thorbjörn Laike från Lunds Tekniska Högskola som har lett det svenska deltagandet i testerna. På högskolan leder han Centrum för energieffektiv belysning, Ceebel i Lund.

Små skillnader
Innan belysningsprojekten inleddes fick barnen sina kunskaper i läsning, skrivning och matematik betygsatta. Återkommande betygssättning är vanligt i England. Efter en termin med den nya belysningen barnen testades de på nytt. De visade sig, med något undantag, att de barn som har haft sina lektioner i de mer upplysta E-rummen fick något högre betyg än barnen i C-rummen. Men skillnaderna är ofta förhållandevis små så frågan är om det går att dra några säkra slutsatser.
– Det är ganska små skillnader, medger Thorbjörn Laike.
– Men vi tycker i alla fall att det ger tendenser på att bra belysning kan ge bättre resultat. Det verkar finnas en systematisk skillnad mellan de olika rummen.
Barnen har också via speciella frågeformulär fått svara på hur de mår, vilket är minst sagt svårt att mäta. Resultaten visar i alla fall klart att barnen på det övre våningsplanet, där det finns mer dagsljus, uppgav sig må bättre jämfört med barnen på bottenvåningen.

Analyser pågår
Halten av stresshormonet cortisol hos barnen har använts som ett mått på hur mycket dagsljus barnen exponerats för. Cortisol är en så kallad kronobiologisk markör, ett ämne i kroppen som varierar i mängd under dygnet. Dagsljuset styr balansen mellan cortisol och melatonin vilket i sin tur styr vakenhet respektive sömn och därmed välbefinnande. Nu pågår analyser av melatoninhalterna.
Projektet avslutas under 2011. Energimyndigheten finansierar det svenska deltagandet.
Så gjordes testerna
Testerna har skett i fyra klassrum, två på markplan och två på första våningen. Alla klassrummen har försetts med likadana nya lysrörsarmaturer med hf-don, som har gett en ljusnivå på 300 lux.
På respektive våningsplan har ett rum fått bättre belysning än det andra. Dessa rum (E-rum = experimentrum) har förutom takbelysning fått indirekt upplysning av väggar. Där har ljusnivån varit cirka 500 lux. Rummen på det övre våningsplanet har mer dagsljus.
Testerna har gjorts under skolåret 2008/2009 vid en skola söder om London, och har omfattat fyra klasser med totalt 56 barn. Barnen var åtta till nio år gamla.
Förutom Lunds Tekniska högskola deltar belysningsföretaget Fagerhult i projektet från svensk sida.

Av Lars Eriksson, Energi & Miljö nr 5/2010 sidan 53