VVC | 28 aug 2019

Höga vvc-förluster i nya bostadshus

Höga vvc-förluster i nya bostadshus
VVC-ledningen är kraftigt isolerad – ända fram till mellanbjälklaget, där den får värma betongen till ingen nytta alls. Ett av många exempel från de flerfamiljshus som projektet tittat på. Foto: Jonatan von Seth

En kartläggning av vvc-förluster i flerfamiljshus avslöjar extremt höga resultat. Schablonmässigt sätts den till 4 kWh/kvm, år. I den aktuella undersökningen har en förlust på hela 55 kWh/kvm, år mätts upp och verifierats.

Varmvattencirkulationen har länge gått under radarn när man talar om energieffektiva flerfamiljshus. Visst, det har muttrats om dåliga isoleringar och konstiga dragningar, men få fastighetsägare har koll på exakt hur mycket vvc:n påverkar energianvändningen.

– Det finns äldre studier som visar att vvc-förlusterna måste vara större än 4 kWh/ kvm, år. Men det finns inte så mycket mätningar på området, säger projektledaren Stephen Burke, NCC.

I ett E2B2/SBUF-projekt undersöker han totalt 200 byggnader över hela landet, tillsammans med Jonatan von Seth, Gunnar Karlsen Sverige AB.

– Vi mäter fem av dessa under ett helt år. För de övriga tar vi fyra, fem åt gången och mäter i en vecka. Dessa mätningar görs under värmesäsongen, eftersom värmesystemet kan påverka förlusterna, berättar Jonatan von Seth.

För tillfället har man klarat av 60 byggnader. Först i slutet av 2020 ska projektet vara klart och redovisat. Men redan nu avslöjas alltså stora avvikelser från det förväntade värdet av vvc-förlusterna.

– I vissa fall har det varit så överraskande högt att vi mätt en gång till för att utesluta mätfel, förklarar Stephen Burke.

Och det handlar inte bara om gamla försyndelser från 70-talet. Ett av de aktuella fallen rör ett flerfamiljshus med byggår 2010. Där var vvc-förlusten 55 kWh/kvm, år, vilket verifierades med en extra mätning.

– Vi har inte analyserat orsakerna, men där kan man ha installerat ledningarna så att värmesystemet tar från vvc. Resultatet blir då att returen till värmepump blir för hög och verkningsgraden minskar, säger Jonatan von Seth.

Men det mest flagranta exemplet är ett flerfamiljshus i Göteborg, där projektet mätte upp en vvc-förlust på 75,8 kWh/kvm, år. Resultatet följdes aldrig upp med en ny mätning, men exemplet visar att vvc ensamt kan spränga BBR-kraven på total energianvändning.

På 70-talet slarvades det ganska ofta med genomföringarna, där oisolerade röravsnitt läckte ut massor av värmeenergi.

– I dag förekommer slarvet där det inte syns, men resultatet är detsamma och förlusterna ungefär lika stora, konstaterar Jonatan von Seth.

Sedan finns det förstås de som tycker att vvc-förluster inte är något större problem. Det brukar heta att värmen kommer byggnaden tillgodo i alla fall, som en del av uppvärmningssystemet.

– När det gäller moderna, välisolerade hus kan det resonemanget stämma under de fyra månader om året när utetemperaturen är under 0–5 °C, det vill säga när byggnader behöver värme. Resten av året, när det behovet inte finns, är tillskottet från vvc-förlusten bortkastad, säger Stephen Burke.

– Inte nog med det. Under årets övriga åtta månader kan värmeförlusten skapa andra problem. Vvc måste alltid ha samma temperatur, 50–60 grader. Dåligt isolerad eller feldesignad vvc kan ge så mycket spillvärme i huset att den måste kylas bort.

Projektet har inte enbart mätt upp höga förluster. Det finns också anmärkningsvärt låga resultet. Det kan vara lika illa.

– I ett fall har vi en förlust på 0,1 procent. Det kan tyda på att vvc:n inte följer ledningens alla förgreningar. Den kanske bara går ett par meter och vänder för snabbt, säger Jonatan von Seth.

Utöver att mäta temperaturen på utgående vvc och retur, dokumenteras systemets längd, isoleringstjocklek, byggnadsår och när den senaste renoveringen genomfördes. Uppgifterna ska sammanställas och analyseras.

Maria Åslund

Publicerad 28 augusti 2019

På nytt jobb

Pål Warolin har utsetts till ny vd på Uniwater AB, Göteborg. Han kommer från annan bransch.
 Peter Nyberg har anställts som energistrateg på Specialfastigheter Sverige AB, Stockholm. Han kommer från Aktea.
Leo Olsson har anställts som energingenjör hos Aktea AB, Stockholm. Han kommer från TUC. Jules Hanley har anställts som energiingenjör i Malmö. Hon kommer från Lunds tekniska högskola. Riccardo Maggioni har anställts som energispecialist i Göteborg. Han kommer från KYH.
Jonas Brandstedt har anställts som projektledare på Ventpartner i Västmanland AB, Västerås.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.