NYHETSREPORTAGE | 6 mar 2023

Hög trafiksäkerhet – även hos verket

En ny spektakulär ellips i trä och glas binder samman byggnaderna i Trafikverkets ombyggda huvudkontor i Borlänge.
– Höjd säkerhet och effektivare lokalanvändning är två viktiga resultat av ombyggnaden, säger projektledaren Henrik Belin.

Den tolv meter höga ellipsen gör att byggnaderna, som ligger alldeles i närheten av köpcentret Kupolen, ger ett lite borg- eller Colosseumliknande intryck.

Sedan 1980-talet har Trafikverket (och dess föregångare Vägverket och Banverket) haft sitt huvudkontor i Borlänge. Fram till i höstas var verksamheten uppdelad på två olika adresser; den så kallade ”Banverksskrapan” på Jussi Björlings väg alldeles vid Resecentrum och på Röda vägen där huvudkontoret ligger.

För några år sedan beslutade Trafikverket att samla huvudkontorets verksamhet under ett tak.

Men även att gå från i huvudsak cellkontor till ett öppet och aktivitetsbaserat, vilket man redan har gjort på övriga kontor i Sverige.

– Till att börja med diskuterades olika alternativ, berättar projektledaren Henrik Belin vid fastighetsutvecklingsföretaget Archus som, på uppdrag av fastighetsägaren Diös, lett omvandlingsarbetet i samverkan med entreprenörer och Trafikverket.

Efter ett tag bestämde man sig för att samla verksamheten till tio hus på Röda vägen, renovera och länka samman dem med en ellips, en 385 meter lång oval byggnad i massivt trä och stora glaspartier som skär igenom de befintliga huskropparna.

– Den fungerar som ett kommunikationsstråk och gör att de som arbetar i de öppna ytorna inte störs av gångtrafiken.

Ombyggnaden, som inleddes 2019 och var klar nu vid årsskiftet, omfattar 31 000 kvadratmeter varav 2 000 är nyproduktion (ellipsen). Kostnaden är beräknad till cirka 550 miljoner kronor.

– Uppdraget var att bygga ett modernt kontor med förutsättningar för ett flexibelt och långsiktigt arbetssätt. Verkets hyreskontrakt med Diös är på tio år.

Huvudentrén har flyttats till den så kallade Pylonen, en byggnad från 1991 som även innehåller reception, bibliotek och konferensutrymmen. Uppe på taket ska det installeras solceller som beräknas kunna producera 120 000 kWh/år.

I samband med ombyggnaden har säkerheten höjts. Bland annat har antalet personalentréer minskats kraftigt från ursprungliga 30 till fyra.

– Vi har satt in så kallade revolverentréer, slusssystem, speedgates, perimeterskydd och skyddsklassade fönster och dörrar, berättar Henrik Belin.

– Dessutom är cirka 3 000 fönster utbytta. Med tanke på hur energipriserna har utvecklats känns det bra med nya och effektivare fönster.

Uppvärmning av byggnaderna sker med hjälp av fjärrvärme. Byte av undercentral för värme och tappvatten har inte gjorts.

Thomas Johansson, uppdragsledare vid Intec Dalarna som har svarat för vvs-projekteringen, berättar att i de befintliga husen har det mesta som handlar om värme, rör och el förnyats.

– Men vi har behållit huvudstammarna för värme. De går i husens kulvertgångar.

Alla radiatorer är utbytta.

– Det tidigare radiatorsystemet var en äldre typ av högtemperatursystem. Dessutom var radiatorerna ofta för små med tanke på den nya rumsindelningen. Tidigare satt det ett litet frimärke under varje fönster. De nya är färre, men större.

I ellipsen är det installerat konvektorer utmed fönster och i nischer.

Daniel Lyck, projektledare på Assemblin ventilation, säger att de 15 luftbehandlingsaggregat – roterande värmeväxlare med inbyggd kylmaskin – som betjänar de ursprungliga husen har behållits.

– De är hyfsat moderna. De tre nya aggregaten servar ett mötesrum nere i kulverten plus ellipsen.

Fläktrummen är placerade högst uppe i respektive hus. Ett av husen har två fläktrum med tre aggregat i varje.

De nya luftbehandlingsaggregaten som servar
ellipsen har en kapacitet på vardera 2 840 l/s tillufts- och frånluftsflöde.

Har ni fått dra nya kanaler?

– Det är helt ny kanaldragning i de delar som har byggts om och så klart i den nyproducerade ellipsen.

Vad har varit svårast?

– På en del håll har det varit trångt. Betongbjälk­laget var en stor utmaning. Möjligheterna till håltagning var mycket begränsade.

– På slutet var det även en del problem med materielleveranser.

Någon fjärrkyla är inte inkopplad.

– Däremot har vi en närkyllösning i avvaktan på att det blir fjärrkyla. Borlänge energi har placerat en central kylmaskin alldeles i närheten, berättar Thomas Johansson.

I en tidigare förrådsbyggnad i anslutning till ett av husen har det byggts en ny undercentral för fjärrkyla. Värmeväxlaren är förberedd för 1 000 kW.

– Det är bara att koppla in fjärrkylan när den kommer.

I byggnaderna har det även installerats ett nytt styrsystem för fastighetsautomation.

– Det är uppkopplat mot Diös överordnade system via webbport och består bland annat av 700 rumsregulatorer. Det styr värme, varmvatten, kyla, belysning och ventilationsaggregat, berättar Magnus Holm, som är projektledare på Assemblin el.

Vad är det för rumsreglering?

– Via temperatur och koldioxid.

– Systemet tar även hand om andra signaler och larm samt redovisar förbrukning av el, kall- och varmvatten, fjärrvärme och kyla. 13 nya apparatskåp har installerats.

De flesta installationer är gömda.

– Undantag gäller bland annat för ett antal kylrör som vi har valt att lyfta fram istället för att bygga in, vilket blev en snyggare lösning, säger Henrik Belin.

I det ombyggda, och numera ytmässigt betydligt mindre huvudkontoret, ska 1 800 personer kunna ha sina arbetsplatser. Precis som på många andra arbetsplatser är det många av de anställda på Trafikverkets huvudkontor som emellanåt arbetar hemifrån.

Det är mycket tyst när vi går runt i lokalerna, vars takhöjd varierar från drygt två till ett par meter. På flera ställen står det bordtennisbord i olika storlekar.

Få av huvudkontorets medarbetare har fasta kontorsarbetsplatser. När de kommer till jobbet får de leta upp en plats att sätta sig vid. Det finns även några så kallade prioriterade rum och ett stort antal ljusisolerade, så kallade webbmötesrum, där man kan arbeta enskilt och ha digitala möten utan att bli störd eller störa andra.

– Det finns även vanliga mötesrum, säger Henrik Belin.

Låsbara skåp för arbetsmaterial och personlig utrustning finns utplacerade runt om i lokalerna. I anslutning till huvudpersonalentrén ligger en stor skåphall som liknar dem som finns på många högstadie- och gymnasieskolor.

Att arbetssättet är aktivitetsbaserat innebär bland annat att kontoret är indelat i olika zoner. Tanken är att medarbetarna ska sätta sig i den zon som de anser mest lämplig utifrån vad de ska göra och vilket behov de har just då.

En del material och utrustning har återbrukats, bland annat mattor, dörrar och wc-grupper. Avloppsrör har relinats.

Har energianvändningen minskat jämfört med före ombyggnaden?

– Det vet vi längre fram. Vi planerar för solceller, vilket kommer att påverka, slutar Henrik Belin.

Text: Mikael Bergling