Hög återvinning men intrimning krävs

Moderna FTX-system kan leva upp till löften om hög verkningsgrad, åtminstone när system fungerar som avsett. Men tekniken har svaga punkter, som kan gå ut över energivinsten. Energi & Miljö har pratat med fem fastighetsägare och en konsult om deras erfarenheter.

Tillverkare av modern FTX anger ofta verkningsgrad på 80 procent eller mer. Det finns till och med de som anger cirka 90 procent återvunnen värme.

Men uppnås då dessa verkningsgrader vid verklig drift ute i byggnader?

Hos Byggvesta har man haft ambitionen att hitta FTX med riktigt hög temperaturverkningsgrad. Efter installationer från en större tillverkare kom man i kontakt med Voltair System som lovade upp mot 90 procent temperaturverkningsgrad med plattvärmeväxlare. Denna nivå bekräftades också efter test hos SP, uppger Lars Gärde vid Byggvesta.
– Det första installerades 2010 och nu har cirka tusen lägenheter FTX från Voltair. Vi har inte hittat någon annan leverantör som kommit upp i deras nivåer, säger han.

Denna FTX tycks leva upp till förväntningarna, även om Lars Gärde inte har exakta siffror på aggregatens verkningsgrad. Han utgår från att FTX arbetar som avsett eftersom byggnaderna i stort har uppmätta energiprestanda på beräknade nivåer.
– När vi mätt på aggregaten visar det 22 grader på frånluften, och 19 till 20 grader på tilluften. Så de 90 procent temperaturverkningsgrad som är beräknade, känns som realistiska, säger Lars Gärde.

Enda bekymret, enligt Lars Gärde, har varit tendenser till påfrysning på plattvärmeväxlarna vid köldperioder, vilket han betecknar som en barnsjukdom. Numera har tillverkaren har utvecklat en automatiserad avfrostning som Lars Gärde uppger fungerar.

Hos Familjebostäder i Stockholm finns erfarenheter från modern FTX med plattvärmeväxlare, både i äldre befintliga byggnader och i nybyggen.
– När systemen fungerar, så återvinns värmen enligt förväntningarna. Själva plattvärmeväxlarna kan ge 90 procents enerigåtervinning, säger Helena Ulfsparre, miljöchef vid Familjebostäder.

Men hennes beskrivning rymmer reservationer, för att den höga verkningsgraden kräver system som verkligen fungerar som projekterat.
– Det är många parametrar att tänka på, och som all teknik fungerar den inte av sig själv. I grunden är det jättebra teknik, men man får räkna med minst ett år för drifttagningen, säger Helena Ulfsparre.

Bengt Bergqvist, energikonsult med företaget Energianalys AB, har haft uppdrag för Bebo/Energimyndigheten att utvärdera teknikupphandlingsprojekt. Han har mött en del bekymmer med avfrostningen.
– Jag har mätt i ganska många hus med både roterande och plattvärmeväxlare. Det är ofta som plattvärmeväxlarna får problem med avfrostningen, säger han.

Hans uppfattning är att ventilationsentreprenören ska se till att avfrostningen fungerar vid slutbesiktningen. Men så blir det inte alltid, och därför blir värmeåtervinningen sämre. Det krävs också kunnig och engagerad driftpersonal för att upptäcka felen och göra fintrimningarna.
– Med hänsyn till normal avfrostningsdrift så blir nog årsverkningsgraden sällan högre än kanske 60 procent, säger Bengt Bergqvist. Men när de inte avfrostar, då kan de ge upp till 80 procent tillbaka.

Hos fastighetsbolaget Kungsleden i Malmö har man bra koll på FTX:ens prestanda, då varje aggregat har ett antal temperaturgivare, så att återvinningsgraden kan beräknas.
– De senaste fem åren tycker jag att FTX har levt upp till leverantörernas löften, men innan dess var det lite hipp som happ, säger Bo Olsson, teknisk förvaltare hos Kungsleden i Malmö.

Ändå beskriver han FTX som en krävande teknik. Och blir det fel, är det lätt att skylla på leverantören, resonerar han.
– Mycket hänger på de som konstruerar ventilationssystemet och det är mycket injusteringar. Utan rätt tryck och flöden så blir inte effektiviteten så hög.

– Med rätt injusterade roterande växlare så har vi nått 80 procent. Men om någon parameter blir fel, landar man på 65-70 procent.

– Man måste alltså följa upp inställningarna, säger Bo Olsson och understryker att FTX ställer krav på fastighetsförvaltningen.

Han kommer även in på hyresgästernas betydelse:
– Vi har upptäckt att dålig städning på kontor orsakar damm, som kan ge igensatta filter vilket ger mindre frånluft. Det har påverkat verkningsgraden.

Hos Akademiska hus i Uppsala finns uppfattningen att FTX når den verkningsgrad som utlovas, om anläggningen blir rätt intrimmad vid driftsättning. Här finns erfarenheter från olika typer av växlare; roterande, korsströmsväxlare och även vätskeburna.
– Med roterande värmeväxlare ligger verkningsgraden kring 80 procent, säger Magnus Olofsson som är energiingenjör hos Akademiska Hus i Uppsala.

Han flaggar ändå för att roterande FTX kräver en del intrimning vid nyinstallationen för att nå utlovad återvinningsgrad, även om aggregaten har automatiska styrsystem som ska vara självinställande. När väl en stabil drift nåtts så brukar verkningsgraden hålla rätt bra, även om viss försmutsning och obalans i luftflöden kan påverka prestanda. Läckande bypasspjäll kan vara en annan orsak till fallande verkningsgrad, enligt Magnus Olofsson.

Akademiska Hus har en del labbmiljöer, där det finns FTX med vätskeburen värmeåtervinning, för total separation mellan från- och tilluft. Denna teknik är svårare att trimma in då de har både variabelt luft- och vätskeflöde, är Magnus Olofssons erfarenhet.
 – Men det går att få till riktigt bra verkningsgrader på dessa system, om man dimensionerar rätt och trimmar in vid drifttagningen.

Vätskeburen FTX är inte fullt så effektiv, i bästa fall når man 60 till 65 procents verkningsgrad, är Magnus Olofssons uppfattning.

Hos bostadsbolaget Rikshem brukar FTX vara en av flera energiåtgärder vid stora renoveringsprojekt. Att då exakt fastslå energiutbytet av FTX kan vara vanskligt, då andra åtgärder också bidrar. Men Reza Yazdi, som är energiansvarig, törs ändå uttala sig om erfarenheter från området Gränby i Uppsala. Där har 1 200 lägenheter fått FTX med roterande värmeväxlare, och leverantören har lovat upp till 90 procents återvinning.

– Vi är mitt i Gränby-projektet har inte kunnat göra noggranna mätningar. Vi ligger i dag på över 35 procents besparing totalt för alla åtgärder, men när allt är installerat och injusterat så kommer vi att halvera energianvändningen, säger Reza Yazdi vars slutsats är att FTX kan leva upp till leverantörernas uppgifter om energiåtervinning.

Text Björn Åslund, Energi & Miljö nr 3/2014 sidan 38-39

Publicerad 15 april 2014

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

  • Nancy Mattsson (bilden) blir 30 augusti ny generaldirektör för Boverket. Hon kommer från rollen som chef för projektutveckling inom JM Stockholm.
  • Susanna Ohlin är ny vd för Cowi Sverige och ingår i koncernledningen. Hon var tidigare interim vd.
  • Arvid Olofsson är ny energikonsult ”solenergi, energilager och flextjänster” i Umeå på Rejlers. Han kommer från samma roll på Afry. Daniel Bergsten är ny energikonsult i Sundsvall. Han kommer från samma roll på Afry. Björn Enerhall är ny uppdragsledare i Gävle. Han kommer från VVS-Montörerna i Gästrikland där han var arbetsledare.
  • Daniel Wrangå har startat den egna verksamheten Wrangå Consulting i Höör. Han är nyexaminerad vvs-ingenjör.
  • Tobias Berge är ny chef för Afrys verksamhet inom hållbart byggande i Göteborg. Han kommer från CIT Renergy där han var vd. Daniel Sörensson är ny affärsområdeschef HVAC på Afry Industry i Lund. Han kommer från PQR där han var regionchef i Malmö. Ali Sharifi är ny behörig ingenjör vattensprinkler i Göteborg. Han kommer från Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i samma stad där han var ingenjör vvs/sprinkler.
  • Sara Kemal är ny vvs-projektör på Tjuren Projektpartner i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Tove Fagervall är ny teknisk projektledare på Galären i Luleå. Hon kommer från Nordprojektering i samma stad där hon var handläggare vvs & energi.
  • Rasmus Häll är ny vvs-konsult på Bengt Dahlgren i Göteborg. Han kommer från utbildning.
  • Mikael Sundström är ny vd för Cler. Han kommer från Ahlsell där han var landschef Sverige.
  • Rafed Sadek är ny projektledare installation på Fastighets AB Balder i Stockholm. Han kommer från Installatörsföretagen där han var branschexpert och projektledare.
  • Anders Berglund är ny teknikkonsult/besiktare på WSP i Luleå. Han kommer från en konsultroll på Norconsult i Piteå.
  • Josefine Mars Hagdahl är ny energikonsult på Aktea i Stockholm. Hon kommer från Ebab i samma stad där hon var energispecialist.
  • Alexander Enmark är ny vvs-ingenjör på Intec i Göteborg. Han kommer från utbildning. Jonathan Johansson är ny vvs-projektör i Borås. Han kommer från samma roll på Bravida.
  • Marcus Rohdin är ny byggnadsingenjör/brandkonsult på Brandkonsulten i Norrköping. Han kommer från Saab Aeronautics i Linköping där han var prototypingenjör. Emil Wallgren är ny brandkonsult i Stockholm. Han kommer från utbildning.
  • Michael Vogtmann har startat den egna verksamheten MV Installationsledning i Stockholm. Han kommer från Projektvision där han har varit projektledare, projektansvarig och projekteringsledare.
  • Arvid Thegerström, Emil Vendelstrand, Isabel Karlsson Petersson och Jamie Bengtsson är nya vvs-ingenjörer på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i Göteborg. Samtliga kommer från utbildning.
  • Peter Rosvall är ny teamchef vvs på Vinnergi i Malmö. Han kommer från PE Teknik & Arkitektur i Helsingborg där han var rådgivande ingenjör.
  • Dagmawi Lulseged är ny projektledare installation på Toofab i Stockholm. Han kommer från Tjuren Projektpartner i samma stad där han, utöver rollen som vvs-konsult, även var gruppchef.
  • Denis Bijelic är ny vvs-konsult på Orecon i Malmö. Han kommer från Bravida i samma stad där han var projektör/kalkylator.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.