”Hockeybadhuset” – kombination som spar energi
I nordöstra Göteborg pågår för närvarande bygget av Angereds is- och badhus, en anläggning som konstruerats för att bad- och isverksamheterna ska dra nytta av varandra energitekniskt.
Genom att kombinera kyl– och värmefunktionerna kan energianvändningen i Angereds nya bad- och ishall kraftigt minskas, jämfört med om dessa funktioner varit separata. Det är en ingenjörsteknisk utmaning när göteborgsförortens 50 000 invånare ska få tillgång till både varma bad och is för skridskoåkning.
Byggnadens utformning togs fram via en arkitekttävling. Förra året upphandlades Peab som byggentreprenör för att uppföra anläggningen. Byggherre är kommunala Higabgruppen, som också kommer att äga anläggningen. Driften ska dock skötas av Göteborgs stads idrotts- och föreningsförvaltning. Anläggningen ska tas i drift nästa år.
Higab och Peab har ett partneringavtal, Peab har också liknande avtal med de stora underentreprenörerna, enligt Svante Thun, Higabgruppens projektansvarige.
– Den projektorganisation som Peab har här är densamma som man hade vid bygget av äventyrsbadet The Reef på Stenas badhotell i danska Fredrikshavn, vilket gör att de kan processen att bygga badanläggningar, säger Svante Thun.
Anläggningen är på totalt 12 600 kvadratmeter, fördelat på tre plan.
Flera bassänger
Badet är uppdelat i aktivitetsbad med barnpooler och tonårspooler, tränings- och motionsbassäng, den så kallade ”25:an”, undervisnings- och rehabbassäng samt relaxavdelning. Mellan de olika badavdelningarna finns insynsskydd i form av badmästarutrymmen. Vidare finns en större yta avsedd för olika aktiviteter. Ishallen ska innehålla en fullmåttsrink för ishockey, där ska också kunna utövas konståkning, allmänhetens åkning och andra issporter. En mindre läktare med plats för cirka 300 åskådare gör rinken lämplig för tävlingar på klubbnivå. Till detta kommer ytterligare ytor som reception med kafé, gym och omklädningsrum.
Bad- och isanläggningen är byggd kring en befintlig handbollshall. På ena sidan av denna är baddelen, på andra sidan ishallen och på tredje sidan en friidrottshall. Till detta kommer en mindre aktivitetshall, förberedd för istäcke om så skulle behövas.
Ishallar och badhus är ofta stora energianvändare. Enligt Boverkets Stil 2-utredning av energianvändning snittade energianvändningen i ishallar på 254 kWh, kvadratmeter och år, medan badhus låg på 403 kWh, kvadratmeter och år. För bad- och ishallen i Angered beräknas energianvändningen för hela anläggningen bli cirka 1,5 MWh per år, vilket motsvarar cirka 170 kWh per kvadratmeter och år, vilket innebär cirka 120 kWh lägre energianvändning per kvadratmeter och år, jämfört med konventionella, icke integrerade lösningar.
Orsaken till att energianvändningen kunnat kapas är att kyl- och värmesystemen för bad- och ishall är integrerade med varandra för optimal energianvändning. Stor vikt har dessutom lagts på klimatskalets täthet och isoleringsprestanda för att få ner energibehovet för uppvärmning. Flertalet lokaler har behovsstyrd ventilation och belysning.
Ger kyla året om
Kylsystemet är projekterat för att försörja ishallens ispist med kyla året om, men även för att förse andra delar av byggnaden med komfortkyla. Kondensorvärmen används för både uppvärmning och varmvatten-beredning. Då simhallens värmebehov är stort året om, finns det oftast avsättning för kondensorvärmen.
– De tillfällen då överskottsvärme från kylmaskinerna behöver dumpas via kylmedelskylaren på yttertaket, förväntas vara relativt få, säger Åke Höglund, Höglund Installationskonsult AB, som är biträdande projektledare vvs för Higab.
Många kylaggregat
Det finns 14 parallellkopplade gemensamma kylmaskiner för ispisten och komfortkyla med en sammanlagd effekt på 400 kW. Anledningen till att det blev så många kylaggregat är att man på så sätt fick bättre möjligheter till kapacitetsreglering och behovsstyrning enligt Mattias Hiljanen, vvs-konsult hos Sweco Systems, som varit delaktig i projekteringen av vvs-konstruktionen.
Under ett år kan dessa generera 1,5 GWh 40-gradig värme, för i första hand förvärmning av tilluften i ishallen, till största delen cirkulationsluft, men också värme för varmvattenberedning och för övriga enheter i värmesystemet (luftbehandlingsaggregat, golvvärme och radiatorer).
Ishallen har ett eget ventilationsaggregat med i huvudsak cirkulationsluft med tilluftstemperatur på maximalt 36 grader C vid dimensionerande utetemperatur för att upprätthålla en lufttemperatur på mellan 10 och 12 grader C i lokalen. Den minimala mängd uteluft som erfordras för hallens luftombyte värmeåtervinns med roterande växlare. Det finns också ett separat cirkulationsaggregat för avfuktning, där regenerationskretsen är försedd med ett vätskekopplat värmebatteri som komplement till det elektriska värmebatteriet.
– I augusti, när uteluften är som fuktigast, vill man ju inte ha in den i ishallen. Då måste det finnas ett speciellt avfuktningsaggregat för avfuktning av tilluften, så att man inte får dimma i lokalen. Normalt är sorptionsavfuktare enbart utrustade med sorptionsrotor och elbatteri. För att minska elanvändningen kan förvärmningen i detta fall ske med det överskott av kondensorvärme som finns, säger Sten Bäckström, ansvarig hos Sweco System för konstruktionen av vvs-systemen.
35 lanterniner i taket
Skiljeväggen mellan ishall och badhusdel är i princip en yttervägg, för att hålla isär den relativt mycket varmare och fuktiga luften i badhuset från ishallsluften. Mellan badhusdelarna finns också avskärmningar i form av murar, i vilka man inrett badmästarutrymmen. Ovan dessa murar ska det bli glaspartier för ljusinsläpp, men utan möjlighet för insyn mellan de olika badhusdelarna. Det gör också att man kan hyra ut enskilda delar till olika grupper, som önskar avskildhet, enligt Svante Thun. I övrigt är det ganska sparsmakat med glasytor utåt. Fönsterareorna i badhusdelen är starkt begränsade i yttervägg. Däremot kommer det att finnas 35 lanterniner i taket för ljusinsläpp, samt en kortvägg.
Hela byggnaden är uppförd med rejält isolerade prefabelement i betong, där det är mycket viktigt att få tätt i skarvarna, enligt Svante Thun. Det sammanlagda u-värdet för byggnaden beräknas bli 0,25 W/kvadratmeter K, vilket är betydligt bättre än vad som föreskrivs i BBR. Badanläggningen får ett u-värde på 0,27 W/kvadratmeter K, ishallen ett u-värde på 0,19 W/kvadratmeter K. Tilluften sker via väggplacerade don från tre stycken ventilationsaggregat med dubbla plattvärmeväxlare och inbyggd kylmaskin för avfuktning av badhallar. Den kondensorvärme som avfuktningsskylarna genererar återförs i första hand till respektive badaggregat och i andra hand till varmvattenberedningen, beroende på var behovet finns. Även avfuktningskylarnas förkylare är anslutna för förvärmning av spädvatten till simbassänger.
– Den största delen av badhusluften cirkuleras och avfuktas och förses med en viss mängd uteluft för att få en konstant temperatur- och fuktnivå, säger Sten Bäckström.
Avloppsvärmeväxlare på 25 kW
Genom att dimensionera fastighetens värmesystem som ett lågtemperatursystem kan värmen komma till nytta, utan att ytterligare värme behöver tillföras. Till detta kommer att förvärmning av varmvatten ur gråvatten från duschar ska ske via en avloppsvärmeväxlare med en effekt på 25 kW.
För detta projekt har stort fokus också lagts på uppföljning av energianvändningen genom att använda energimätare.
– Normalt kanske man nöjer sig med att mäta värme och varmvatten och kanske ventilation. Här är det uppdelat i mätning av värme- respektive ventilationsfunktionerna för de olika badutrymmena för sig och ishallen för sig, säger Sten Bäckström.
– Det är brukaren som velat ha det stora antalet mätare för att kunna mäta och följa upp energianvändningen.
För den skull den egenproducerade värmen inte skulle räcka till finns ett fjärrvärmeabonnemang hos Göteborg Energi på 1 400 kW effekt.
Bad- och ishallen beräknas stå färdig 2013.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/12 sid 24-27
- FAKTA
Beställare: Higabgruppen
Byggentreprenör: Peab
Arkitekt: Erséus Arkitekter
VVS- , el-. styr- och belysningskonsult: Sweco Systems
Värme- och sanitetsentreprenör: Svenssons Rörinstallationer AB
Ventilationsentreprenör: CERO Ventilation AB
Styrentreprenör: NEA Teknik AB
Vattenreningsentreprenör: Processing AB
Kylentreprenör: Istech Sweden AB
