Tema/Energieffektivisering | 17 jun 2022

Här ska den hållbara staden byggas

Bygget av Embassy of Sharing i Hyllie, Malmö, har just startat. Med hjälp av delningsekonomiska lösningar, cirkulärt tänk och ett holistiskt perspektiv ska kvarteret bli en testbädd för hållbar stadsbyggnad.

Det första stoppet när man tar tåget från Köpenhamn till Sverige är Hyllie, en snabbt växande stadsdel i södra Malmö. Intill Hyllie stationstorg har spaden satts i jorden för bygget av Fyrtornet, första huset av sju som ska ingå i kvarteret Embassy of Sharing. Det är ett 55 000 kvadratmeter stort område som utformas med de globala hållbarhets­målen och delningsprincipen i fokus. Kvarteret ritas av Wingårdhs arkitekter och byggs och utvecklas av Granitor.

– Grunden för projektet är ett holistiskt hållbarhetsperspektiv. Vi skiljer inte på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet eftersom de förutsätter varandra, säger Sten Lindquist, ansvarig för utvecklingen av konceptet Embassy of Sharing på Granitor.

De sju byggnaderna i kvarteret har alla iögonfallande utformningar med varsin unik identitet som gestaltar olika aspekter av hållbarhet. Skogslunden är till exempel bostadsrätter med odlingsmöjligheter, Droppen ett hyreshus med co-housing och fokus på social hållbarhet och gemenskap och Basaren ska innehålla ett publikt växthus med tillhörande restaurang, marknadsplatser, saluhall och serveringar. Hyresrätter, bostadsrätter, kommersiella fastigheter med olika inriktning skapar en helhet.

– De olika fastigheterna kompletterar varandra. Embassy of Sharing ska också vara en mötesplats för hela Malmö. Med en kombination av icke-kommersiellt och kommersiellt vill vi öka mångfalden och den sociala inkluderingen, säger Maria Ekström, affärsschef på Granitor.

Fyrtornet är en elva våningar hög träbyggnad med publika ytor på två plan och kontorsytor för övrigt. Malmös kulturförvaltning planerar här och i intilliggande Drivbänken för framtidens bibliotek som ska bli en ny sorts mötesplats. Digitala delningslösningar och co-working-platser anpassade efter olika målgrupper ska göra det enkelt att hyra ett rum eller hitta en plats att arbeta.

– Man ska känna sig välkommen och inkluderad och kunna komma med egen mat och sitta och jobba även om man inte har råd att äta sin lunch på restaurang, säger Sten Lindquist.

Kvarteret Embassy of Sharing ska ge förutsättningar för ett resurs- och energieffektivt sätt att arbeta och leva. Till exempel kan lokaler delas av flera företag för att inte stå tomma delar av dagen. En bagare kan använda lokalen på morgonen, ett café eller lunchrestaurang efter frukost och senare en tapasbar som är öppen till 12 på natten. Tänket ökar också möjligheten till mångfald och social inkludering.

– I ett a-läge som detta blir det nästan alltid de vanliga kedjorna som hyr lokalerna. Med delningsprincipen kan man få in andra entreprenörer som känns intressantare men som inte har råd att hyra en lokal själva, säger Sten Lindquist.

På liknande sätt ska delning av redskap, transportmedel, fikarum med mera skapa förutsättningar för ett hållbart vardagsliv. Med satsningar på stadsodling kan mattransporter och därmed energianvändningen minska samtidigt som grönskan skapar både trivsel och affärsmöjligheter. I Fabriken, en av de sju byggnaderna i Embassy of Sharing, ska det finnas lokaler för livsmedelsberedning och småskalig produktion som till exempel fiskodling, ölbryggning och musteri.

Samarbete mellan människor och organisationer är centralt för konceptet Embassy of Sharing. Granitor för en dialog med en rad aktörer om hållbara lösningar för kvarteret. Exempelvis har ett ungdomsråd skapats tillsammans med Fryshuset för att de unga ska få säga sitt. Ett annat exempel är samarbetet med gården och stiftelsen Botildenborg om hur stadsodlingen ska utformas.

– Vi förstod snabbt att stadsodling är en av de saker vi inte kan så mycket om. Därför samarbetar vi med Botildenborg som har gått igenom alla fas­tigheter. De hittar lösningar på hur man kan göra på bästa sätt så att vi bygger upp någonting långsiktigt, säger Maria Ekström.

I Embassy of Sharing utvecklas också nya tekniska lösningar för energieffektivitet. Medan stomme och materialval ser olika ut för kvarterets byggnader kommer samma energisystem att användas i alla hus. Värme och kyla produceras med bergvärmepumpar som delvis drivs av egenproducerad solel. Varje byggnad har en egen geoanläggning oberoende av andra men den är ihopkopplad med de andra anläggningarna. Ett system för delning av energi mellan byggnaderna har tagits fram inom projektet.

Principen för geoenergidelningssystemet (Geds) är enkel. När bostadshusen producerar värme blir restprodukten kyla. Den kan användas direkt i kontorshusen om de har behov av kyla. Finns inte det behovet för tillfället lagras energin i geoanläggningen. När kontorshusen producerar kyla på sommaren blir restprodukten värme som på motsvarande sätt kan användas direkt av bostadshusen eller lagras.

– Kontorshus har ett överskott av värme som restprodukt. Bostadshus har överskott av kyla som restprodukt. Genom att dela alla restprodukter utnyttjas energin maximalt, säger Rikard Sjöqvist, hållbarhets- och teknikchef på Granitor.

Restenergin som inte används direkt lagras genom att idealtemperaturen i borrhålen förbättras. För vanliga kontorshus är det ett problem att borrhålen blir för varma under sommaren för att så mycket restvärme skickas ner i dem. Genom Geds kan de nu istället kylas ned samtidigt som kalla borrhål i bostadshusen värms upp.

– I vanliga geoanläggningar som värmer ett bostadshus finns en risk för att borrhålen förfryser om man inte borrar tillräckligt många hål. I det här systemet uppstår inte det problemet, säger Rikard Sjöqvist.

En gemensam anläggning med cirkulationspumpar transporterar värmen och kylan mellan husen. Annan spillenergi än fastighetsenergin kan också tas tillvara, till exempel från köken. I flera hus i Embassy of Sharing kommer det att finnas restauranger. Restaurangkökens kylskåp och frysskåp ger värme som restprodukt året runt och blir därför en viktig del av energidelningssystemet.

Genom att lagra och använda restenergin på det här sättet ökar värmepumparnas prestanda och de får ett högre COP (Coefficient of Performance).

En bra geoanläggning i en villa kanske har ett COP på ungefär fyra. Vi räknar med att komma upp i en COP på cirka sju, kanske åtta.

– För varje kilowatt insatt energi kan man alltså tack vare energidelningen få ut nästan dubbelt så mycket energi. Men vi vet inte exakt var vi hamnar eftersom det är teoretiska beräkningar. När husen är byggda kan vi se hur mycket vi kan optimera systemet. Målet är ett COP på tio, om vi inte når det denna gång så lyckas vi nästa, säger Rikard Sjöqvist.

Han känner inte till något annat exempel på att man delat energi mellan byggnader på det här sättet.

– Jag skulle förmoda att det har gjorts i mindre skala eftersom lösningen är ganska enkel. Men det vanliga är att överskott av värme och kyla släpps ut i luften. Kvarteret är ett idealiskt område att göra detta i eftersom det består av både bostäder och kontor. Energidelning går inte att genomföra på samma sätt med bara det ena eller det andra, säger Rikard Sjöqvist.

Enligt Sten Lindquist behövs det både ny teknik, ett nytt sätt att tänka och andra samarbetsformer än de konventionella för att bygga den hållbara staden.

Granitor har under flera år arbetat med att hitta intressenter som vill vara med och bidra till projektet och som är intresserade av nya affärsmodeller och sätt att samarbeta.

– Vi måste hjälpas åt i framtiden. Att hitta affärsmodellerna som fungerar är kanske den stora utmaningen. Embassy of Sharing ska vara en plats för testbäddar där nya idéer om hur man kan göra saker på ett hållbart sätt kan prövas. Man kan säga att vi bygger den nya formen av community. Om tio år kommer vi att veta vad som fungerade, säger Sten Lindquist.

Text: Lena Frändberg