Här deltar forskare i renoveringen

Genom ett nära samarbete med forskare vill bostadsbolaget Stångåstaden vässa sina kunskaper om energieffektiv renovering.

– Vi hoppas röra om i grytan och sätta mer fokus på hur man gör och tänker i renoveringsprojekt, säger Lars-Göran Wirsén, chef för fastighetsförädling hos Stångåstaden i Linköping.
Sedan i våras arbetar bostadsbolaget med projektet Career i samarbete med Linköpings universitet. Syftet är att hitta nya arbetssätt för energieffektivisering och upprustning av miljonprogramshus. Stångåstaden står inför renoveringen av flera tusen lägenheter i hus byggda mellan 1965 och -75. I början av nästa år påbörjas de första renoveringarna inom ramen för Career. Bostadsbolaget vill då se om det går att hitta nya vägar till effektivare renoveringar och energibesparingar.
Ett nytt inslag i renoveringsprocessen blir att universitetsforskare under några år kommer att delta aktivt i Stångåstadens arbete – från projektering och planering till utförande. Genom att sitta med på möten och föra en aktiv dialog med alla inblandade förväntas forskarna bidra med sin kunskap om teknik och energieffektiviseringsarbete. Samtidigt ska forskarna samla in kunskaper om till exempel hur människor resonerar när de ska utföra renoveringar.

Når inte fram till målen
– Det finns en stor teknisk potential för energieffektiviseringar, men när man mäter efteråt så visar det sig ofta att man inte nått fram till det som är tekniskt möjligt, säger Kajsa Ellegård, professor vid Tema teknik och social förändring på Linköpings universitet och projektledare för Career.
– Det så kallade implementeringsgapet kan dels förklaras av att de som utför jobbet inte förstår, bryr sig eller kan göra på rätt sätt, dels av att de som sedan ska arbeta i och utnyttja lokalerna inte är engagerade i energifrågan. Det kan leda till ett gap på mellan tio och trettio procent av energianvändningen.

Förståelsen ska ökas
Exempelvis har det betydelse inte bara var reglage placeras, utan även hur de utformas och används. Det är viktigt hur ventilationen underhålls och att veta att man bör undvika enstegstätade fasader. Annat viktigt är att de boende förstår konsekvenserna av sitt maskinanvändande eller fönsteröppnande.
– De som ska genomföra åtgärderna behöver ofta mer kunskap om helheten än man kan tro, för att förstå att den egna insatsen är viktig, säger Kajsa Ellegård.
Stångåstaden å sin sida hoppas till exempel få tips av forskarna om hur isolering sätts in på rätt ställe, vilken typ av ventilation som fungerar bäst i ett specifikt hus och hur andra länder arbetar med energieffektivisering av fastigheter.
– Vi har målet att minska mängden köpt energi med 25 procent till år 2025. Det är ett tufft mål, så då vill vi veta att vi gör rätt åtgärder. Det handlar ju om väldigt många och stora hus, så effekterna blir stora, säger Lars-Göran Wirsén.
Om projektet också kommer att leda till bättre ekonomi vid renoveringen av miljonprogramshus är för tidigt att säga. Tidigast om ett år kan det finnas några resultat klara i projektet som ska pågå till 2017.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 9/2013 sidan 42

 

• FAKTA: Stångåstaden
  Stångåstaden ägs av Linköpings kommun. Bolaget äger och förvaltar 18 600 lägenheter, varav cirka 6 000 är byggda inom miljonprogrammet 1965 till -75.
  Dessutom finns 34 bostäder med speciell kulturhistorisk karaktär i dotterbolaget Bryggaregården AB.