Här behövs kyla även på vintern
Minusgrader ute, men kylmaskinerna jobbar på. Belysningen är en av de största orsakerna till att det i köpcentrum finns ett åretrunt-behov av kyla.
I köpcentrum är det dagtid ett kylbehov i princip året runt. Den genomsnittliga elanvändningen till kylmaskiner för komfortkyla är 7,3 kWh/kvm Atemp per år, medan den för övrig handel är 5,8 kWh/kvm Atemp per år. Det visar Sofia Stensson i sin licentiatavhandling ”Energy use in shopping malls – Energy and indoor climate”, som presenterades tidigare i år. En orsak till kylbehovet är de interna värmelasterna, framför allt kunder och belysning.
Mycket hyresgäster
Mellan 40 och 70 procent av den el som köps in till de cirka 350 svenska köpcentren är hyresgästel. Ett exempel är Etage i Trollhättan, där elanvändningen fördelar sig enligt följande: 49 procent är hyresgästel, el för kyla och ventilation står för 17 procent och el för värme står för 9 procent. De övriga 25 procenten används för övrig fastighetsdrift.
Just att hyresgästernas egen elanvändning är så hög gör att fastighetsägaren måste föra bort mycket överskottsvärme för att det ska bli ett behagligt inneklimat.
Trenden har enligt Sofia Stensson de senaste åren varit att köpcentrumbutikerna i allt högre grad använder sig av belysning för att öka exponeringen av produkterna, vilket man uppfattar ska öka försäljningen. Hon har intervjuat fastighetsägare och folk i branschen som uppskattar att det behövs minst 1 000 lux för att uppnå goda försäljningssiffror, men även tal om 2 000 till 3 000 lux har nämnts. Frågan är om detta stämmer, för samtidigt visar intervjuundersökningar att det räcker med 700 lux.
– I gallerior och köpcentrum kan det nästan verka som ombutiksägarna mer eller mindre tävlar med varandra – om en butik sätter in ny belysning, ska grannarna ha likadan eller bättre. Man kan nog fråga sig var gränsen går för när belysningen spelat ut sin roll som köpbefrämjare. Förmodligen behövs inte så höga luxtal för att nå försäljningsmålen som vissa tror.
Hon konstaterar att en minskning av elbehovet för belysning skulle få en dubbel effekt, eftersom det också skulle minska behovet av kyla.
Värme och kyla
Enligt Sofia Stensson är det första man bör göra i köpcentrum att titta över kyl- och värmebehoven och se vilka möjligheter till minskning av elanvändningen som finns, till exempel med förändrad styrning och modern belysningsteknik. Det kan också finnas outnyttjade möjligheter att använda frikyla. Utrymmet att utnyttja frikyla blir större ju högre temperatur som kan tillåtas på framledningen till kylbafflar och kylbatterier.
Något som kommer att studeras mer framöver är användning av borrhålslager för lagring av värme och kyla mellan säsongerna. En annan lösning, som hittills inte använts i någon högre utsträckning, är att använda överskottsvärmen från köpcentrum för uppvärmning av omkringliggande verksamheter, exempelvis bostäder med någon typ av närvärmesystem.
Mark Kretz, Energi & Miljö 10/10 sid 44.
Läs mer:
Energianvändning i handelslokaler. Förbättrad statistik för lokaler, STIL2, ER 2010:17. Statens energimyndighet. http://www.energimyndigheten.se/sv/Energifakta/Statistik/Forbattrad-energistatistik-i-bebyggelsen/Inventering-av-energianvandningen-i-lokaler-/Handelslokaler-2009/
Stensson, Sofia. Energy efficiency in shopping malls – Energy use and indoor climate. 2010. Chalmers Tekniska Högskola.
