Nyhetsreportage | 19 dec 2022

Häng med på godispromenad!

På bostadsområdet Godisfabriken i Gävle kommer de boende i Gavlegårdarnas bostadshus att ha växter på balkongen, som bevattnas av insamlat regnvatten.

I Gävle kan man snart promenera eller bo på Pastillplatsen, Karamellgatan, Kolabågen och Ahlgrens torg – gator och platser som har stark koppling till att staden under många år var kopplad till godis­tillverkning baserad på Akokola, gelégodis och världens mest sålda bil.

Den verksamheten har nu flyttat ut och sedan några år ägs den stora industritomten, som länge också inrymde en läderfabrik i centrala Gävle, av kommunen. Hela området på 47 000 kvadratmeter är omdöpt till Godisfabriken och ska byggas i form av en grändstruktur som ska ge både en småskalig och storstadsinfluerad form.

Till projektet har ett flertal byggherrar bjudits in: Gavlegårdarna, NCC, Peab bostäder, Riksbyggen, Pure Housing och K2A. Gävle parkeringsservice bygger ett modernt parkeringshus. Totalt kommer 750 bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter, att planeras tillsammans med kaféer, saluhall, verksamhetslokaler, förskola, livsmedelsbutik och parkeringshus. Området ska vara färdigbyggt 2026.

Det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna har fått i uppdrag att ta hand om några av de gamla K-märkta fabriksbyggnaderna i området, Läkerolfabriken och Garveriet. Dessa byggnader är ungefär lika stora (omkring 2 500 kvadratmeter) och kommer att inrymma olika kommersiella verksamheter som bed & breakfast, restauranger och kontor. Byggnaderna är K-märkta på fasaden men inte invändigt. Gavlegårdarna har förutom detta tre projekt i gång i området: en ny saluhall och två bostadshus med sju respektive 15 våningar. I sjuvåningshuset finns också en Icabutik.

Inför renoveringen av de gamla byggnaderna har man stött på en del ämnen från det periodiska systemet, till exempel asbest.

– Det fanns mycket asbest i husen. Vi hade en rivningsfirma som gjorde sanering och vi hittade asbest bakom rivna väggar och även impregnerade träbalkar, säger Ulf Gavlefors, senior projektledare hos Gavlegårdarna.

Hela utomhusområdet i Godisfabriken kommer att vara uppvärmt med markvärme, som försörjs via fyra markvärmeväxlare från Gavlegårdarnas undercentral. Vätskan som försörjer värmen är enligt Rickard Larsson, vvs-ansvarig hos Gavlegårdarna, hela 22 kubikmeter. Gävle energi äger markvärmen. Man kommer också att värma de sittplatser i form av Briogodis (som tillverkades i Gävle först via Pix, sedan av Ahlgrens) på Ahlgrens torg med fjärrvärme, så att folk slipper frysa när de sitter.

Enligt Ulf Gavlefors ska det finnas en viss mängd lokaler i markplan. Tanken är att området inte ska vara en sovstad, utan innehålla en mängd olika aktiviteter i markplan.

– Det finns i detaljplanen samlingsplatser (pocket­platser utomhus) i området som ligger på allmän platsmark. I exempelvis sjuvåningshuset finns olika utrymmen, bland annat finns en gemensam samlingsplats utomhus en våning upp och högst upp i huset.

Lokaldelen för Gavlegårdarnas byggnationer är redan till 80 procent uthyrt, trots att området inte är färdigbyggt.

I Gavlegårdarnas delprojekt ingår två gamla hus, båda kopplade till godistillverkningen, men som tidigare användes för bland annat ett garveri. Husen köptes av familjen Ahlgren när läderfabriken avvecklades på 1960-talet, och ett byggdes om för att ge plats till Ahlgrens huvudkontor. Bottenvåningen i ett av husen glasas för en restaurang som får sju meter i takhöjd och ett kafé. De övre våningarna ska ge plats för kontor. Det kommer också att inrymmas bed & breakfast, frisör och andra aktiviteter i husen.

Den mesta värmen under vinterhalvåret kommer från taket, samtidigt som vi har komfortkyla sommartid via samma system. Detta ger ett bra inomhusklimat.

I de båda gamla byggnaderna har stora delar av interiören tagits bort och även nya golv har lagts med golvvärme i bottenvåningen. Man kommer att isolera fasaderna invändigt.

Ventilationen kommer att ske med FTX-system, med tre aggregat i Läkerolhuset och fyra i Garveriet. Målet för att hålla nere energianvändningen för ventilation är 1,5 SFP per kvadratmeter per år.

Energimålet är att ha miljöbyggnad Silver för både de gamla och nya husen.

– Vi kommer inte att certifiera husen eftersom vi har gjort vissa avsteg från de målen, säger Ulf Gavlefors.

Vidare finns två nya bostadshus, ett på 15 våningar och ett på sju våningar. På sjuvåningshuset blir det gröna tak som ska verka som fördröjningsmekanism för dagvattnet, liksom solceller. Värmen från den lokala Icabutikens kompressorer tas omhand för tappvatten och värme.

I båda flerbostadshusen har man stomvärme under vinterhalvåret och kyla under sommaren. Stomvärmen är monterad fem centimeter från taket, vilket ger en form av takvärme (70 procent av värmen kommer från taket och 30 procent från golvet).

– Det är första gången jag stött på det. Den mesta värmen under vinterhalvåret kommer från taket, samtidigt som vi har komfortkyla sommartid via samma system. Detta ger ett bra inomhusklimat, konstaterar Rickard Larsson.

Enligt Ulf Gavlefors har man haft kontakt med Örebrobostäder, som genomfört ett antal projekt med systemet, varav de flesta har varit lyckade.

– De har väl gjort fem, sex projekt och de har varit positiva. Det visar sig vara uppskattat av hyresgästerna. Vi är väl först här i Gävle med systemet.

– Jag tror på detta, det kan eventuellt inte vara sista gången vi gör det. Det gäller bara att folk inte borrar i taket för att sätta upp en lampa eller boxboll, säger Richard Larsson.

En udda insats i bostadshusen är att flera lägenheter med balkong bland annat har ungersk syrén, alunrot och blodnäva, som måste vattnas. För att klara det finns ett automatiskt bevattningssystem. Även mindre blomlådor vattnas med samma system.

Träden ska stå i blomlådor i storleken en kubikmeter.

– Vi tar ju reda på regnvattnet och leder ned det till en tank varifrån träden bevattnas automatisk med ventil med droppslangar. Södersidan kommer att ha mer vatten, vilket en sensor – som finns i samtliga växtlådor på balkongerna – ska känna av, och skicka en signal att växten behöver vattnas, säger Rickard Larsson.

För att växterna ska må bra kör man näringslösning i rören på våren, liksom att Gavlegårdarna har avtal att man kan klippa växterna en gång om året.

Bevattningen ska enligt Rickard Larsson komma från regnvatten som samlas in i tre kubikmeter stora regnvattentankar som står i undercentralerna i respektive hus. Reningen sker med filter. Skulle tankarna bli tomma och det inte regnar kommer man att använda regnvatten. Systemet är helt automatiserat och kommer att tömmas vintertid, eftersom det är monterat i fasaden.

Se ett filmklipp från projektet här.