Hållbara vvs-produkter – hur ska man tänka?
FRÅGA: Vilka val av vvs-produkter ska man göra för att fullfölja sitt uppdrag som vvs-projektör?
SVAR: Helt klart är att en byggnads vvs-installationer kan bidra till en mer hållbar utveckling. En ekologisk hållbarhet uppnås genom medvetna materialval och en god drift som ger bra inneklimat och låg energianvändning och även produktval som möjliggör återbruk. Den sociala hållbarheten uppnås genom att tillhandahålla hälsosamma innemiljöer och den ekonomiska hållbarheten kan uppnås genom låga driftkostnader.
Det sistnämnda – låga driftkostnader genom främst energieffektiva installationssystem – har vi vvs-are jobbat med sedan energikrisen på 1970-talet, långt innan begreppet hållbarhet uppfanns.
Det är produkter som bygger husen men ur ett hållbarhetsperspektiv handlar det också om metoder och utformning av de tekniska systemen där produkterna ingår. Byggnaden har sin livscykel där en viktig del är driftenergin och underhållet och livslängden på vvs-produkterna. Sista skedet i livscykeln är rivningen av byggnaden med beaktande av möjligheten till återanvändning/återbruk av vvs-produkter.
Den nya och befintliga byggnaden har i dag samhällskrav som påverkar våra produktval och tekniska lösningar. Det handlar EU-direktiv, EU-förordningar, EU:s taxonomi, Boverkets byggregler, Lag om klimatdeklaration med mera. Exempel på förordningar på EU-nivå är krav på ekodesign och energimärkning av energianvändande produkter, något vi har gott om inom gruppen vvs-produkter.
Vi pratar om återbruk som möjlig-
gör att produkter fortsätter finnas i byggnader istället för att bli avfall.
Valen av installationsprodukter kommer att bli allt viktigare. Installationerna ska klimatberäknas senast 2027 inom ramen för Lag om klimatdeklaration för byggnader. Ett eventuellt kommande gränsvärde på utsläpp från ny byggnad, som Boverket just nu utreder, kommer att ställa krav på att valet av produkt blir allt viktigare då den bidrar med sin klimatpåverkan. Men som nämnts in-
nan, själva konstruktionen/systemet som i sin tur består av produkter måste också designas på ett hållbart och klimatsmart sätt.
Ta ett ventilationssystem som exempel. Där finns produkter som exempelvis kanalsystem, aggregat, ljuddämpare, luftdon, spjäll, huvar och isolering. Här kan utifrån byggnadens förutsättningar kanalsystemet i metall bidra med runt 50 procent av ventilationssystemet totala klimatpåverkan. Graden av kanalsystem påverkas då av systemvalet. Bygger man till-/frånluftssystem eller frånluftssystem eller rent av ett självdragssystem blir utfallet av klimatpåverkan väldigt olika. Detta gäller även övriga vvs-system.
I hållbarhetssammanhang pratar vi också om återbruk som möjliggör att produkter fortsätter att finnas i byggnader istället för att bli till avfall. Att återbruka en produkt istället för att producera en ny ger besparingspotential i storlek med klimatpåverkan vid tillverkningen av motsvarande ny produkt. Utmaningar här blir att återbrukade vvs-produkter inte alltid är lämpade att återbrukas utan åtgärder. Man brukar tala om synliga, passiva och aktiva produkter att återbruka.
Ska produkten vara synlig måste estetiska värden finnas för att de ska återbrukas. Passiva produkter har ett lågt slitage och gör dem mer lämpade för återbruk. Aktiva produkter är en större utmaning att återbruka. Krav på energieffektivitet kan göra det smartare att köpa en ny produkt utifrån klimatpåverkan.
Text: Mats Östlund, konsult på Svensk byggtjänst, Omvärldsbevakning. Han är expert inom energi och vvs. Mejla till mats.ostlund@byggtjanst.se eller ring 070-661 48 35.
Källa: Svensk Byggtjänst