Hallå där…Jan Fredriksson, huvudutredare för AMA VVS & Kyl, som nu kommit i ny version

Jan Fredriksson, Svensk Byggtjänst, (bilden) tillsammans med Martin Runnkvist, är huvudutredare i den arbetsgrupp som uppdaterat AMA VVS- respektive AMA Kyldelarna och slagit samman dem.  Foto: Mark Kretz

Varför reviderar ni AMA-delarna VVS respektive Kyl och slår ihop dem? Dessa AMA-delar reviderades senast 1998, och sen dess har ju mycket förändrats; nya material har tillkommit, installationstekniken har utvecklats och nya standarder har tillkommit.

Varför har de två tidigare separata delarna VVS respektive Kyl slagits ihop? Ofta är det samma projektörer för konstruktion av vvs- respektive kylinstallationerna. Under årens lopp har vi fått en mängd frågor från kylkonstruktörer kring vvs-delen och vice versa. Nu får man allt i samma paket. Om det blir efterfrågan kan kyldelen ju också tryckas separat.

Är en tolvårsperiod mellan utgåvorna optimal? Vi tror att AMA behöver uppdateras oftare, därför förändringstakten går allt snabbare. AMA måste uppfattas som tekniskt relevant, även om uppdateringar under tiden presenteras i AMA-nytt. Hädanefter är det tänkt att AMA-delarna ska uppdateras med tre års mellanrum, så AMA Anläggning, som kom 2007, ska uppdateras i år. På så sätt blir förändringarna inte så genomgripande som tidigare.

Vilka är de största förändringarna i VVS och kylkapitlen? Inom ventilationsområdet har det tillkommit krav på lägsta täthetsklass på kanaler och apparater, inte på systemet som sådant vilket var det tidigare kravet. Kravet på täthet har också höjts, jämfört med tidigare. Hela rörkapitlet är omstuvat, vidare har Säker Vatten-systemet inkluderats och inom avloppssektorn har vi ändrat systemet för hur man testar sådana system. En stor förändring har gjorts när det gäller kapitlet kontroll och provning där det skett en rensning i begreppen kontroll och provning, liksom att begreppet egenkontroll har införts. Just det sistnämnda kommer nog för övrigt spilla över till andra AMA-delar i framtiden.

Har ni någon uppfattning om hur frekvent AMA används? I större projekt är det säkert använt till hundra procent, medan man i mindre projekt kanske inte använder dem i lika hög grad. I tvister används också AMA för att avgöra vilka tekniska lösningar som anses som bra.

Var har styr- och övervakningsfrågorna hamnat? Dessa frågor är ju överskridande mellan AMA EL och AMA VVS och Kyl. Själva utredarna har dock tillhört AMA EL-gruppen. Kapitlen i de två AMA-delarna är likadana till sin uppläggning, däremot är kapitlet i AMA EL mera utförligt.

Skulle det gå att göra en AMA Styr- och övervakning? Absolut, men det måste finnas en efterfrågan för att vi ska ta fram en sån. Det finns exempel på att delar i en större AMA bryts ut och bildar ett eget kapitel, så har exempelvis skett inom AMA Hus, där målning och plåt brutits ut och bildat separata böcker.  

Mark Kretz Energi & Miljö 2/10