Hagfors först med Skanskas kylkoncept

Skanskas patentsökta kylkoncept, som Energi & Miljö skrev om före sommaren, har i princip redan skapats och byggts för en skola i Hagfors av en lokal rörentreprenör. Anläggningen har varit i drift i cirka ett år. Skanska tror dock inte att det kan försvåra för dem att få patent.

Hagfors kommun har slagit samman flera skolor i en stor skola med namnet Älvstrandens Bildningscenter. Den består av en befintlig byggnad som har renoverats och ett nybygge. Projektet har varit en utförandeentreprenad med NCC som generalentreprenör.
Från början hade Hagfors kommun tänkt att skolan skulle förses med evaporativ kyla, men efter studiebesök hos den typen av anläggningar bedömdes att de kunde innebära fuktproblem och risk för bakterietillväxt. Rörentreprenören Klas Larsson, som äger och leder vvs-företaget LG Contracting AB, kom då med förslaget att använda berget för kylning utan värmepumpar, vilket var ett krav kommunägda Hagfors Värmeverk hade.
– Jag har länge haft den här idén att vintertid kunna värma tilluften från låga temperaturer för att på så sätt kunna återladda berget med kyla som sedan  kan utnyttjas sommartid, säger Klas Larsson.
Kylning och uppvärmning sker via två ventilationsaggregat i källaren som har var sitt kombinerat kyl- och värmebatteri. Ingen växlare finns i systemet, köldmediet bioetanol körs direkt in i batterierna.
– Det gör vi för att inte tappa någon kyla på vägen i extra växlingar, kommenterar Klas Larsson.
Vad var det då som fick kommunen att nappa på den här lösningen?
– En analys visade visserligen att aggregat med sorptiv kyla och dubbla roterande värmeväxlare skulle ge bästa energiutbytet. Men den lösning jag föreslog bedömdes vara enkel ur underhållssynpunkt och gav större förtroende än någon form av befuktning, säger han.

Mer värme än väntat
Värmen och kylan fås via fyrslang i 19 borrhål, vart och ett 180 meter djupt. Fyrslangen gör att den överförande slangytan ökar vilket gör uttaget ur borrhålen effektivare än om tvåslangslösning hade valts. Den aktiva kyleffekten är 120 kW. Den första gångna vintern blev värmetillförseln bättre än väntat, cirka 100 000 kWh. Spetsvärmen, som kommer från fjärrvärme uppgick till 20 000 kWh. Berganläggningen har alltså stått för drygt 80 procent av värmetillförseln. Tillförseln av kyla nu i sommar är ännu inte helt klarlagd men bedöms ha varit cirka 50 000 kWh. Anläggningen har kostat 900 000 kronor att bygga.
Har du tänkt som Skanska att den här lösningen skulle vara patenterbar?
– Nej, och jag tror det är omöjligt att få patent på den. Lösningen bygger ju på känd teknik. Jag har pratat med Jonas Gräslund på Skanska om vårt bygge och han blev väl lite överraskad när jag berättade att vi redan har byggt det som verkar vara samma idé, säger Klas Larsson.
Skanska har nu lämnat in sin patentansökan som omfattar både Europa och USA. Jonas Gräslund på Skanska tycker dock att det finns skillnader mellan deras idé och den anläggning som är byggd i Hagfors:
– De har enbart luftkyla och är byggd till en skola som normalt inte används sommartid. Vårt koncept är kopplat till högtemperaturkylbafflar i hela det hus som är tänkt att försörjas året runt. Vi och de verkar ha samma grundtanke men applikationen är olika.
Finns det risk att Hagforsbygget kommer att försvåra för er att få patent?
– Det tror jag inte, men jag har själv inte tillräckliga kunskaper om patent för att säkert kunna bedöma det, säger Jonas Gräslund på Skanska.

Av Lars Eriksson, Energi & Miljö nr 9/2010