Granatäpple renar vatten från läkemedelsrester
Porösa kristaller från granatäppelextrakt kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Detta har forskare vid Stockholms universitet kommit fram till.
Att rena avloppsvatten från läkemedelsrester är en stor utmaning, som kräver nya material och teknologier. Forskare på Stockholms universitet har jobbat med en strategi för att ta bort föroreningar från vattnet som går ut på att använda porösa material som beter sig som svampar.
En typ av poröst material som tidigare använts är så kallade MOF, metallorganiska ramverksföreningar, som är gjort av metalljoner och organiska molekyler. De flesta MOF är gjorda av syntetiska molekyler. Forskare vid Institutionen för material- och miljökemi vid Stockholms universitet har nu lyckats utveckla en ny porös MOF genom att använda en naturligt förkommande molekyl från växtriket – ellagsyra.
Ellagssyra är vanligt förekommande i frukt, bär, nötter och bark.
– Genom att blanda ellagsyra, som extraherats från granatäppelskal eller trädbark, med zirkoniumjoner har vi skapat ett nytt poröst MOF som vi kallar SU-102, säger Erik Svensson Grape, som gjorde studien under sin tid som doktorand vid Institutionen för material- och miljökemi.
Vi hoppas att SU-102 kommer att kunna användas för vattenrening i framtiden
För att testa egenskaperna hos SU-102 användes vatten som först renats i ett lokalt avloppsreningsverk för att se om materialet kunde rena vattnet ytterligare. Resultaten visade att SU-102 tog bort många av de läkemedelsrester som avloppsreningsverket inte kunde avlägsna. Förutom att fånga in läkemedelsresterna från vattnet kan materialet också användas för att bryta ner föroreningarna med hjälp av ljus i en process som kallas fotonedbrytning.
– Det har varit ett väldigt spännande projekt eftersom vi haft möjlighet att arbeta direkt med vattenprover från ett avloppsreningsverk och visa att vårt material kan komma till användning i en mycket angelägen miljöfråga, säger Erik Svensson Grape.
– Hittills är materialet fortfarande nytt och i ett tidigt utvecklingsskede, men vi hoppas att SU-102 kommer att kunna användas för vattenrening i framtiden, säger han.
Källa: Stockholms universitet
