Goda råd för hallarna
I en ny rapport visas en mängd konkreta sätt att effektivisera energi-användningen i ishallar. Det är allt från istjocklek till värmeåtervinning och temperatursänkning.

Kylsystem, värme, avfuktning, ventilation och belysning – ”The Big five” – brukar svara för cirka 90 procent av en ishalls energianvändning. Svenska ishockeyförbundet har tillsammans med experter tagit fram ett antal åtgärder som kan minska den.
En genomsnittsishall i Sverige använder cirka 800 000 kWh köpt energi (el och värme) per år. Enligt rapporten går det att med relativt enkla medel att minska den mängden.
Några exempel:
- Mät och följ upp ishallens energianvändning nedbruten på framför allt kyla, värme, avfuktning, ventilation och belysning. Utan att mäta är det svårt att identifiera brister och att följa upp vilken effekt vidtagna åtgärder har fått.
- Kylsystemet är den enskilt största energianvändaren i en ishall och står ofta för 30–60 procent av hallens energianvändning. Genom att reglera köldbärar-, värmebärar- och kylmedelskretsarna efter behov går det att spara energi samtidigt som driften optimeras. Även kylsystemets kompressorer bör kapacitetsregleras.
- Ishallens kylsystem producerar mer värme än vad den använder. Värmeåtervinningssystemet, som kan kopplas in på flera olika ställen i kylsystemskretsen, kan bland annat användas för varmvattengenerering, förvärmning av avfuktare, uppvärmning av lokaler och export till närliggande byggnader.
- Regleringen av pumpar sparar normalt minst 50 procent per komponent.
- Anpassa temperaturen i hallen efter vad för slags aktivitet det är frågan om. Sänkning av temperaturen med 1 °C sparar cirka 5 procent elenergi på kylsystemet.
- Ventilations- och avfuktningssystemen bör separeras från varandra.
- Det är viktigt att luftkanalerna inte är riktade ut mot isen, speciellt om det är tempererad luft som distribueras.
- Ventilationssystemet bör vara aktivitetsstyrt.
- Bristande kontroll/underhåll kan leda till att avfuktaren ”övertorkar” med onödig energianvändning som följd.
- Vid temperaturvariationer i ishallen är daggpunktsstyrning av avfuktaren att föredra. Fast RH-värde (relativ fuktighet) kan leda till ”under-” eller ”övertorkning”.
- Kontrollera istjockleken med jämna mellanrum. Rekommendationen är 30–40 millimeter. En centimeter tjockare is kräver 1–3 procent mer energi hos kylsystemet.
- Anpassa istemperaturen beroende på aktivitet. 1 °C kallare is ”kostar” 3–8 procent i energi. Kylsystemet blir 3–4 procent mindre effektivt och värmebelastningen på isen ökar cirka 5 procent per °C.
- Installera led-belysning om sådan inte finns. Gör belysningen reglerbar/närvarostyrd. Anpassa den till respektive aktivitet (isvård, träning, match/tävling etc).
- Se över klimatskalet. Inga ingångar utifrån till anläggningen ska gå direkt in i hallen – använd sluss, snurrdörrar eller plastgardiner.
- Avsaknad av sluss för ismaskin vid in-/utfart beräknas belasta avfuktarens energianvändning med upp till 20 000 kWh under en säsong, och ett trasigt fläktspjäll, en skev dörr eller andra ”läckage” i klimatskalet upp till 25 000 kWh.
Text: Mikael Bergling
Källa: Svenska ishockeyförbundet