Glädjesiffror i energideklarationer

Den energianvändning som uppges i energideklarationer är i genomsnitt 10 procent lägre än den verkliga användningen. Det visar ett examensarbete om energibesparing i miljonprogrammet från Lunds Tekniska Högskola.

I åtta fall av tio har energianvändningen räknad i kWh/kvm (Atemp) och år varit lägre i energideklarationerna än den verkliga användningen i de renoveringsprojekt från miljonprogrammet som ingår i undersökningen. Skillnaden har i något fall varit så stor som 29 procent. Bara i två fall har energideklarationerna uppgett högre värden än den verkligt uppmätta användningen.
En orsak till skillnaden anges vara att bostadsföretagen gärna vill redovisa lägre värden, en annan att energideklarationerna oftast utförs av en utomstående konsult som självfallet har sämre kännedom om byggnaderna än fastighetsägarna. Många gånger är undercentralerna placerade så att de tjänar flera byggnader och då kan det vara svårt att få fram den verkliga energianvändningen för ett visst hus. Därmed blir energiprestanda ett fördelat värde för den aktuella byggnaden.

”Ingen reagerade”
– Det som är mest förvånande är att ingen av fastighetsägarna reagerade på de här skillnaderna mellan energideklarationerna och deras egna värden. Ingen av dem verkar ha uppmärksammat det här problemet, säger Oscar Sandkvist, en av de två nu examinerade civilingenjörerna som har gjort examensarbetet och tillägger:
– Vi har mätt Atemp på ritningar. När vi har gjort en kontroll visar det sig att fastighetsägarna i många fall bara har gjort en schablonberäkning på Atemp med utgångspunkt från BOA och LOA, men har i energideklarationerna uppgett att det har skett med uppmätning. Det här visar att hela konceptet med energideklarationer måste följas upp.

Olika begrepp förvirrar
På AB Hjällbo Bostäder, ett av de bostadsföretag som har deltagit i studien, bekräftar man att det är främst olika uppgifter på ytor som gör att det blir olika resultat:
– Det är mycket begreppsförvirring när det gäller BOA, LOA och Atemp. Jag har startat en genomgång för att få bättre grepp på hur stora ytor vi har egentligen med avseende på Atemp. När jag har tittat lite närmare på varför det är en skillnad så har jag upptäckt att den som gjort vår energideklaration har räknat samma yta både som lokalyta och bostadsyta, därmed är Atemp 4 000 kvm för stort, säger Roger Ek, projektledare för fastighetsutveckling på Hjällbo Bostäder.
Arne Elmeroth, professor emeritus med mångårig erfarenhet av energiarbete, tycker att examensarbetet ger larmsignaler:
– De här skillnaderna i energianvändning som konstateras är uppseendeväckande. Från fastighetsägarnas synpunkt kan det kanske vara lockande att framställa sina fastigheter som bättre än de är. Men det medför risk att en del fastighetsägare tycker sig ha så bra hus att åtgärder som behöver göras inte blir gjorda.
Vad kan man då göra åt detta?
– Steg ett bör vara att se över rutinerna för hur energiexperterna arbetar med energideklarationerna. Det bör vara bättre överensstämmelse och tydlighet. Det bör kanske göras en fördjupad studie för att se om det här rör sig om olycksfall i arbetet eller om det rör sig om systematiska fel, säger Arne Elmeroth.
I dag verkar det inte finnas några rutiner för kontroll av energideklarationerna.
– Nej, vi gör inga kontroller av dem. Det enda som sker nu är att Swedac kontrollerar att energikonsulterna som ska göra jobbet har rätt kompetens, säger Björn Mattsson, civilingenjör på Boverket.

Rutinerna ska ses över
En första utvärdering av energideklarationerna har gjorts på Boverket, som nyligen har fått ytterligare ett uppdrag av regeringen för att se över rutinerna. I det uppdraget ingår bland annat att utreda vilken energianvändning som ska ingå i begreppet  ”byggnaders energiprestanda”, däribland om verksamhetsenergi bör ingå och hur tillsyn och besiktning ska ske. Däremot finns inget sagt om hur exempelvis Atemp  ska fastställas. Uppdraget är riktat till Boverket, Energimyndigheten och Swedac. Det ska vara slutfört senast den 1 augusti 2010.

Av Lars Eriksson, Energi & Miljö 4/2010 s 6

• Fakta studien:
  Det är tolv energimedvetna bostadsbolag som har deltagit i energistudien kallad ”Energibesparing inom miljonprogrammet – är miljömålen 2020 och 2050 rimliga?”. Studien är gjord av Andreas Hellström och Oscar Sandkvist vid Lunds Tekniska Högskola. Den omfattar bostadshus från miljonprogrammet byggda under åren 1961 – 1975, renoverade på olika sätt. Det kan handla om tilläggsisolering, effektivisering av ventilationssystem, bättre fönster med mera.

  I många av de undersökta renoveringsprojekten har energianvändningen minskat rejält, upp till 65 procent i fallet Brogården 6 i Alingsås. Där minskade energianvändningen från 190 till 67 kWh/kvm,år när renoveringen var gjord. Studenterna har bland annat konstaterat att renoveringstakten är högre bland kommunala fastighetsbolag än hos privata fastighetsägare, och att miljonprogramsbostäderna som helhet kommer att ha mycket svårt att nå EU:s mål: en femtioprocentig minskning av energianvändningen år 2050.