Geoenergianläggningarna fortsätter öka
Om några veckor invigs Kävlinge kommuns nya kommunhus, cirka tre mil norr om Malmö och knappt två mil öster om det nerlagda kärnkraftverket i Barsebäck.
Tolv borrhål rakt under huset ska bidra med värme och kyla till Medborgarhuset, som det nya kommunhuset heter. Solceller på taket ska bidra till elförsörjningen.
En bit därifrån öppnar i dagarna kommunens nya simhall som även den har en geoenergianläggning, men med 47 borrhål. I både fallen svarar gas för värmespetsen.
I Alnarp, ett par mil söderut, har Akademiska hus investerat i en akvifäranläggning som ska förse campusen med egen förnybar kyla och värme.
Cirka 70 meter under marken ligger de så kallade Alnarpssedimenten. Tolv brunnar har borrats som ansluter till akvifären där kyla och värme lagras, skriver tidningen Svensk geoenergi.
Hälften av brunnarna är varma och hälften är kalla. På så sätt kan värme växlas från de varma brunnarna på vintern och kyla från de kalla på sommaren.
Det som pågår i Kävlinge och Alnarp är bara tre aktuella exempel på hur antalet geoenergianläggningar i Sverige fortsätter att öka. Antalet uppgår idag till cirka 630 000, enligt Svenskt geoenergicentrum.
2005 levererades 8,8 TWh värmeenergi från geoenergi. 2022 hade den mängden ökat till 26,5 TWh plus 1,5 TWh kyla. Kärnkraften levererade samma år 50 TWh el, vindkraften 33 TWh och värmekraft 15 TWh el.
Text: Mikael Bergling
