KRÖNIKA | 3 jul 2023

GÄSTKRÖNIKA: Talspråk med långsam rytm – och omständliga stavelser

Huvuddelen av min karriär inom ventilationsbranschen har jag gjort inom Fläkt. I början hette företaget Finska Fläktfabriken, sedan när ABB kom in som majoritetsägare med avsikten att konsolidera alla sina dotterbolag ändrades namnet till ABB Fläkt. Ungefär då påbörjade ABB uppstyckningen av gamla Fläkt, berättar gästkrönikör Robert Wiklund.

Kort efter millenniumskiftet ändrades vårt företagsnamn till FläktWoods efter att ABB gjort exit och nya ägaren införlivade anrika Woods i Colchester med Fläkt. Nästa namnbyte skedde 2016 efter ett ägarbyte kombinerat med fusionen med Tyska GEA Happel – då uppstod nuvarande FläktGroup.

Under ABB-tiden hann jag även med en sejour på ABB Svenska Fläkt i Stockholm när Göran Persson var statsminister. Det var en intressant period som formade mig mycket.

Livet befann sig i en händelserik fas och aktivitetsnivån på jobbet var hög. Äldsta barnet gick på dagis, och geschwint började han tala sverigesvenska. Som läsaren kanske förstår är mitt modersmål den pregnanta finlandssvenska som talas i svenskbygderna i västra Finland. Vårt talspråk har en långsammare rytm samtidigt som alla stavelser uttalas omständligt.

I Sverige blev jag förvånad hur utbredd okunskapen var om den svenska populationen i Finland. Mer än en gång tog man mig för en norrbottning. Jag reste rätt mycket runtom i Sverige, och jag som finlandssvensk kom alltid att bli väl bemött – konsulterna brukade lyssna lika mycket på vad jag hade att säga som hur jag sa det. Jag brukar skämta om att de städer i Sverige som jag inte besökt kan jag räkna på vänstra handens sex fingrar.

Som finlands­svensk blev jag alltid väl bemött – konsulterna brukade lyssna lika mycket på vad jag hade att säga som hur jag sa det.

Jag jobbar med försäljning främst med kunder från de skandinaviska länderna, vilket har den fördelen att jag kunnat traska runt i alla språkområden i Norden utan att behöva ta till engelska, dock med undantag för Island.

Inom ventilationsbranschen brukar man känna till att Fläktens fabrik i Toijala är Europas största tillverkare av runda från- och tilluftsventiler. Gamla svenska varumärken som KGEB- och GPD-ventiler tillverkas där under samma tak som finska varumärket KSO. Lindab var vår kund tills de helt sonika beslutade att byta leverantör till en asiatisk plagiatör av motsvarande sortiment. Även om det inte handlade om ett patent­intrång blev jag chockad av det skrupelfria och samvetslösa beteendet som ådagalades.

Och på tal om ventilation. Under våren 2023 publicerade NVG en nedslående rapport om erfarenheter av behovsstyrd ventilation. NVG står för Nordic Ventilation Group, en grupp forskare inom ventilationsgebitet. Rubriken var Demand Controlled Ventilation – Current situation, challenges, and needed remedies.

Det är trist att vår bransch dras med ett betydande trovärdighetsproblem rörande vav-anläggningar. När det gäller att minska energianvändningen i byggnader ligger ventilationen, speciellt fläktarbetet, i fokus.

Det är av högsta vikt att branschens alla aktörer medverkar till att skapa fungerande anläggningar för att återställa förtroendet. Allt från tillverkare till konsulter och installatörer bör ta till sig de fel och brister som rapporten pekar på. Jag är övertygad om att behovsstyrd ventilation är på frammarsch och kommer att få en allt mer avancerad styrning i framtiden.

Text: Robert Wiklund