Garage kan vara energitjuv
Onödigt höga flöden och överdimensionerade aggregat. Varmgarage kan vara riktiga energitjuvar, enligt ett examensarbete från Luleå tekniska universitet.
Vilka luftflöden behövs egentligen för att ventilera ett varmgarage enligt de krav som samhället ställer? Sara Keisu, WSP, tog sig an frågan i sitt examensarbete från Luleå Tekniska universitet.
Man kan i princip halvera flödet, och då har jag tagit i när jag bedömt belastningen och inte tagit hänsyn till den extra vädringen genom porten.
– Det känns verkligen som något som kan göra skillnad! kommenterar hon sina resultat.
Det visade sig nämligen att det finns potential för både energieffektivisering i befintliga garage, och möjlighet att spara in pengar vid byggen av nya. De två garage Sara Keisu studerat hade båda kraftigt överdimensionerade ventilationsaggregat och driftades på ett ineffektivt sätt. Man kunde tro att de är uppförda på 1960-talet, men så är inte fallet. Det ena, ”centrumgaraget” som Sara Keisu kallar det, är byggt 2007 och det andra, ”bostadsgaraget”, 2014.
– Man har utgått från flöden ur tidigare utgåvor av Boverkets byggregler, BBR, flöden som togs bort för mer än tio år sedan. De här flödena är väldigt daterade och högre än vad som krävs, säger Sara Keisu.
I sitt examensarbete har Sara Keisu mätt nivåerna av kvävedioxid, koldioxid och kolmonoxid i de två varmgaragen, som båda ligger i Luleå. Genom beräkningar och simuleringar har hon kunnat konstatera att flödena är ungefär dubbelt så höga som nödvändigt. Måttstocken är Arbetsmiljöverkets och Folkhälsomyndighetens rekommendationer för luftkvaliteten, 1 000 ppm koldioxid, 20 ppm kolmonoxid och 1 ppm kvävedioxid. Centrumgaraget hade ett flöde på 1,8 l/s,kvm men skulle klara sig med 0,9. För bostadsgaraget är 0,35 l/s,kvm fullt tillräckligt, istället för den tidigare rekommendationen på 0,9 l/s,kvm.
– Man kan i princip halvera flödet, och då har jag tagit i när jag bedömt belastningen och inte tagit hänsyn till den extra vädringen genom porten, säger Sara Keisu.
– Det är i princip onödigt bra luft. Det största problemet vid nybygge är att det blir så stora aggregat. Det tar onödigt mycket utrymme och resurser.
En begränsning är att simuleringsprogrammet IDA ICE inte klarar att simulera kvävedioxid och kolmonoxidhalter, utan endast koldioxid. Hur påverkar det slutsatserna?
– Utöver simuleringen i IDA ICE har jag gjort en beräkningsmodell i excel, där jag undersökt vilka koncentrationer som uppstår av alla tre gaserna vid olika driftfall. Koncentrationerna av koldioxid och därmed flödesbehoven stämmer väl överens mellan i IDA ICE och beräkningarna i excel. Därför menar jag att man kan förvänta sig liknande, överensstämmande resultat för de övriga gaserna, säger Sara Keisu.
Hon kunde också avslöja problem med driften av de två garage hon studerade närmare. I garaget byggt 2007 hade kolmonoxidsensorerna åldrats och skickade felaktiga – för höga – värden till styrsystemet. Följaktligen gick aggregatet onödigt mycket. Felet upptäcktes när Sara Keisu placerade ut sina nykalibrerade instrument i garaget. I bostadsgaraget, byggt 2014, var gränsvärdet för koldioxid inställt på låga 450 ppm – den förväntade koncentrationen utomhus är 400 ppm – vilket innebar att aggregatet gick för fullt nästan hela tiden. Enligt Sara Keisus beräkningar skulle det räcka med halvfart.
– Det finns en hel del att göra även för befintliga aggregat. Man bör se över sensorerna och byta ut dem om det är dags, och se till att styra efter Arbetsmiljöverkets gränsvärden. Det finns ingen vits med att ha för låga gränsvärden, säger hon.
För de två undersökta garagen såg hon en möjlig energibesparing med 70 procent för centrumgaraget och 40 procent för bostadsgaraget, värme och fläktel inräknat.
– Då har jag utgått från ett flöde på 0,35 l/s,kvm för det garaget vilket motsvarar det lägsta flöde som Folkhälsomyndigheten rekommenderar i lokaler där människor vistas varaktigt, men mina beräkningar visar att man skulle kunna ha ett ännu lägre flöde, säger Sara Keisu.
I examensarbetet lämnas dock frågan om brandskyddet obesvarad. Tomas Fagergren, Brandskyddslaget, konstaterar att dimensioneringen av ventilationsaggregaten kan ha samband med brandsäkerheten:
– Ofta används det ordinarie ventilationssystemet även för brandgasventilation vilket då innebär större flöden än för den normala ventilationen, säger han.
Torbjörn Lundgren, Vätterhem, har bara ett fåtal garage i sitt bestånd. Men när han hör talas om Sara Keisus undersökning kollar han genast upp vilka börvärde som är inställda.
– Jag tittade på ett garage vi har som är två år gammalt och såg att vi blåser på ganska duktigt. Med det gränsvärde vi har och de värden vi mätt upp kändes det direkt som att här finns det lite besparingspotential. Vi ska definitivt se över det här, säger han.
Ingar Lindholm
