Gammalt och nytt presenterat på Cerbofdagen

Allt från renovering av miljonprogrammet till nya material för värmeväxling presenterades på Cerbofdagen. Finansieringsprogrammet för bland annat energieffektivt byggande har hittills pågått under fyra år.

Under en första period på fyra år, 2007-11, har Cerbof finansierat ett antal projekt, varav en del presenterades på den så kallade Cerbofdagen. Projekten spänner över alltifrån ”mjuka” parametrar som styrmedel till praktiska exempel på projekt som syftar till att få erfarenheter kring ombyggnader. Cerbof står för Centrum för Energi- och Resurseffektivt Byggande och Förvaltning, och ska ge forskare och företag möjlighet att forska och utveckla både system och teknik för resurssnåla byggnader. Forskningsmedlen kommer från bland annat Energimyndigheten.
Projekten löper över ganska lång tid, från omkring ett år och uppåt.
Ett exempel är det projekt som Skanska är involverat i, Beem Up, (Building Energy Efficiency for Massive market Uptake), som presentades av Charlotte Tengberg, Skanska. Projektet omfattar ett 20-tal deltagande bygg- och konsultföretag i Sverige, Frankrike och Nederländerna och syftar till att utveckla och informera om kostnadseffektiva renoveringsprojekt. Som svenskt projekt har de sista åtta husen som ska renoveras i bostadsområdet Brogården i Alingsås valts.
I ett liknande, Cerbofstött projekt ingår den andra byggjätten NCC. Enligt Birgitta Berglund, NCC, har man i princip lika många deltagande företag som i det tidigare nämnda projektet, men företagen kommer från sju EU-länder. I den svenska delen ingår en ombyggnad av ett bostadshus i Halmstad.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/2011 sid 68-69.
Cerbofdagen i korthet:

Test av nya värmeväxlarmaterial
Ett produktinriktat projekt presenterades av Johan Siverklev från utvecklingsföretaget Air to Air Sweden. Företaget har utvecklat ReHydrator, en membranbaserad värmeväxlare. Med denna vill man kunna återvinna både latent och sensibel värme.
För att undersöka hur olika material kan fungera i värmeväxlaren har Cerbof finansierat forskningsprojektet ”ReHydrator – Energisnål ventilation och luftkvalitet”.
Inledningsvis byggdes en testningsrigg. Steg två handlade om att utreda de olika materialens genomsläpplighet för vattenånga. Det finns flera intressanta materialgrupper, till exempel solid-phase-material som är täta. Tätheten innebär att de måste vara mycket tunna, det tunnaste man testade var fem mikrometer tjockt. Det finns även porösa material där porstorleken bestämmer hur bra materialet är och framför allt vilken selektivitet det har för vattenånga från luft. Flera materialgrupper utforskades och ett 50-tal prover togs av olika material. Av dessa testades tio till femton stycken i riggen.
Mark Kretz

Styrtips från nordiska grannar
De nordiska länderna har ju en likartad teknisk och politisk utveckling. Även inom sektorn styrmedel för energihushållning finns likheter, men också skillnader, visade Lena Neij, Lunds universitet. Hennes studie bygger på rapporter från de nordiska länderna som jämförts med varandra. Enligt Lena Neij är likheten mellan de nordiska länderna generellt att man har lång erfarenhet av byggregler, men sedan skiljer det sig åt:
I Danmark har man lång erfarenhet av energideklarationer samt energimärkning. Det finns också den så kallade Energisparfonden, som finansierar energisparåtgärder. Till detta finns kunskapscenter kring hållbart byggande.
I Norge har intresset av energisparande historiskt varit lågt, men har nu tagit fart.
Finland har lång erfarenhet av frivilliga avtal mellan branschens aktörer, bland annat när det gäller inneklimatarbete, men också när det gäller energieffektivitet och utbildning.
Mark Kretz

Energiuppföljning i Umeå
Staffan Andersson från Umeå Universitet berättade om projektet Färddatorn, i vilket man försöker ta fram en metodik för att bedöma en byggnads energiprestanda. Denna ska inte baseras på olika nyckeltal för energianvändning per kvadratmeter och år utan fokuserar på själva byggnaden och dess tekniska system och avspeglar därigenom inte de boende och deras brukarbeteende.
Enligt Andersson har man, genom omfattande mätningar av en villa i Ekerö och två hyreshus i Umeå, tagit fram energiprestandamått baserade på byggnadens förlustfaktor (totala värmeövergångstal), markförlust samt bidragen till uppvärmning från solen och elanvändningen. För villan erhölls en spridning i uppskattningen av förlustfaktorn på en procent. För de två tunga husen var spridningen i bestämningen av förlustfaktorn som mest fyra procent med ett medelvärde på två procent mellan de olika analyserade perioderna.
Mark Kretz
Byggande i kallt klimat
Ett projekt om energieffektiva byggnader i kallt klimat presenterades av Christer Johansson från Umeå kommun. Målet är att skapa goda exempel på att det går att bygga energieffektiva hus i kallt klimat. De flesta av byggentreprenörerna är små, lokala företag. Projektet är i sig ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun, Robertfors kommun, Länstyrelsen i Västerbottens län, och Cerbof. De hus som byggts eller är under byggnad är fyra enbostadshus och två flerbostadshus. Husen skiljer sig åt både avseende materialval och konstruktionstyp, bland annat har ett hus en stomme av foamglas.

Mark Kretz

• Fakta Cerbofdagen
  Arrangemang: Cerbofdagen
  När: 14 april
  Arrangör: IQ Samhällsbyggnad
  Innehåll: Presentationer av projekt som stötts av Cerbof.