Aktuellt projekt | 5 jun 2019

Gammal simhall nytt campus i Eskilstuna

Mälardalens högskola får nya lokaler i Eskilstuna. Giftig industrimark satte stopp för att borra för energibrunnar. Däremot blir det bibliotek i simbassängen.

TEXT MARIA ÅSLUND

Vi hämtar också frikyla från kylmedelskylarna på taket.

Högskolan har sedan starten 1977 haft sin verksamhet utspridd i centrala Eskilstuna. Det ville ledningen ändra på och nu pågår bygget av ett modernt campus, där verksamheterna kan samlas.

Den nya högskolan byggs i citykärnan. På tomten låg tidigare en sporthall och en simhall – Vattenpalatset. Sporthallen revs. Badhuset, som invigdes 1933, är en byggnadsminnesmärkt funkisskapelse, och ska bevaras.

– Där ska vi inreda bibliotek och det kommer att bli jättefint, lovar högskolans projektchef, Anna Gulyas.

Det är inte bara fasaden som ska bevaras. På insidan ska trapphuset vara kvar, liksom bassängformen, med en trappa ner där det blir bibliotek med bland annat studieplatser, grupprum och läsfåtöljer. Även läktarna bevaras och där byggs bland annat studieplatser.

I den nya högskolan ska det finnas plats för 4 000 studenter och 300 medarbetare. Totalt sett blir det 20 000 kvm lokalyta fördelade på tre sammanbyggda huskroppar, där det gamla Vattenpalatset ligger i mitten.

Eftersom det på högskolan bedrivs energiforskning fanns från början en tanke om att ha en unik energilösning med energibrunnar, som också skulle kunna användas i forskning och utbildning.

– Men vi fick inte borra. Byggnaden ligger på gammal industrimark och Eskilstuna kommuns miljöförvaltning befarade att vi skulle kunna röra upp gamla inlagrade gifter, säger Anna Gulyas.

– Inledningsvis projekterade vi också för solceller, men de gick bort när vi bytte energisystem och måste ha takytan för kylmedelskylare.

Därmed försvann både möjligheten till att återvinna spillvärmen från kylmaskinerna, som skulle ha pumpats ner i borrhålen, och miljövänlig solel.

– Fjärrvärmen kommer att distribueras i huvudsak via radiatorer och konvektorer. Det blir även golvvärme för vissa allmänna ytor, till exempel vid entrén, för att torka upp golvet, berättar vvs-ansvarige Gusten Christensson, Assemblin.

– Från början tänkte vi också att vi skulle kunna ta frikyla via energibrunnar, men när vi inte fick bygglov för att borra, fick vi tänka om. Nu blir det en konventionell kylmaskin, men vi hämtar också frikyla från kylmedelskylarna på taket.

– Vi har två olika kylsystem, ett som är lite kallare och tar hand om datarum och ventilationsprocessen och så har vi lite varmare kyla i bafflarna. Om man använder kylmedelskylarna på bafflarna är det tillräckligt vår och höst, när det är 10–15 grader ute. Det sparar energi och bidrar med en grönare lösning.