Fyra vägar till energieffektivare skolor

Energisparande i skolvärlden är ett eftersatt forskningsfält. Arkitekternas forskningsstiftelse Arkus har gjort en förstudie som visar fyra områden där mer kunskap behövs.

På Engelbrektsskolan i Stockholm har elanvändningen till belysning minskat med 75 procent. Foto: Mark Kretz Under omkring ett år har en förstudie genomförts som syftar till att undersöka kunskapsnivån när det gäller energieffektivisering i grundskolor, gymnasier och förskolor och även kopplingen mellan verksamheten, energianvändning och arbetsmiljö. Projektet har initierats och finansierats av forskningsstiftelsen Arkus (se faktaruta) med stöd från Energimyndigheten. Projektledare för studien är Lars Lindstaf, Cedervall Arkitekter, Stockholm. Till sin hjälp har han haft en projektgrupp med erfarna praktiker och forskare från bland annat Chalmers. I projektet har man genomfört både en litteraturgenomgång, letat efter relevant forskning och också samarbetat med de kommunala organisationer i Stockholm, Göteborg och Malmö, som tillhandahåller skollokaler, för att hitta intressanta projekt. – Vad vi gjort i detta skede är en kunskapsinventering av bland annat befintlig forskning, vilken visade sig vara ganska mager, jämfört med exempelvis forskningen kring energisparande i bostäder, säger Lars Lindstaf.

Oväntat resultat Den förstudie som snart är klar ska ligga till grund för kommande ansökningar om forskningsstöd hos bland annat Energimyndigheten. Enligt Lars Lindstaf blev inte resultatet som man förväntat sig. – Vi trodde nog inte att det skulle bli mer än ett förslag till fortsatta projekt. Men vi hittade flera områden där behoven av mer kunskap för att göra framtidens skolor och förskolor energieffektiva är stora. Vilka typer av framtida projekt som kan bli aktuella och finansieringen av dessa är inte klart, utan arbetet kring detta kommer att gå vidare under våren 2010. Fyra projekt för energieffektivare skolor:

• Energihandbok för planering – Vi tycker att en energihandbok borde tas fram som stöd för dem som ska planera ny- och ombyggnader av förskolor, grundskolor och gymnasier. Innehållet ska vara gjort så att både arkitekter och ingenjörer men också lärare, rektorer och annan skolpersonal kan ta det till sig. – Man måste tänka på att nytillskottet av skollokaler inte är större än någon procent per år, så ska man på allvar minska energianvändningen i skolorna måste det ske i det befintliga beståndet, säger Lars Lindstaf. När det gäller teknikutveckling menar han att storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö har störst erfarenhet när det gäller att komma ner i energianvändning vid ombyggnad, medan det i mindre kommuner finns bättre exempel på nytänkande när det gäller nyproduktion.
• Loggning av närvaro Lokalutnyttjandet är också en viktig fråga att forska vidare kring. – I Malmö har man genom loggning av närvaron i olika lokaler kommit fram till att den varierar oerhört. Exempelvis är den lokal som har den högsta belastningen skolans entré, medan andra rum i princip bara används ett fåtal timmar per dag. Det finns också exempel på lokaler som bara används någon timme i månaden, och det är nog när städaren kommer och städar. Här finns alltså utrymme för effektivisering. Vad vi skulle vilja är att man försöker förstå sambandet mellan hur lokalerna är planerade och hur de används av skolorna så att man när man planerar ny- eller ombyggnader kan hitta lösningar som gör att varje lokal används så mycket som möjligt. Det borde finnas system för samordning av skollokaler så de används mer rationellt, och att de tekniska systemen inte går på tomgång när ingen är i lokalerna. Han menar att skolorna borde planera för att samordna sina verksamheter i den mån det går. – Om man redan i tidiga skeden kan planera in att samutnyttja speciallokaler och andra utrymmen med intilliggande skolor har stora besparingar gjorts redan i planeringsskedet. Det är egentligen en organisationsfråga som leder till att man i förlängningen sparar både energi och naturresurser samtidigt som man får möjlighet till att satsa på högre kvalitet både på lokalerna och i verksamheten.
• Visualisering och samarbete Ytterligare förslag från projektgruppen är att ta fram idéer om hur man får både pedagoger, forskare och förvaltare att arbeta åt samma håll när det gäller energibesparing. I projektet har man uppmärksammat ett danskt system på Internet, där olika skolor lägger upp statistik över den egna resursanvändningen, uppbruten på el, värme och vatten, omräknat per elev per skolår/elev per skoldag eller per kvm och år: www.tjekskoleforbrug.dk. De inlagda uppgifterna räknas sedan om till koldioxidutsläpp per elev. I systemet finns möjlighet för skolorna att jämföra sig med varandra, men även studera användningen historiskt. Lars Lindstaf menar att det finns behov av ett sådant bra visualiseringsverktyg även på den svenska marknaden, och som kanske till och med kan bli användbart i undervisningen. – Det är ett utmärkt system för visualisering av energianvändningen och miljöpåverkan. Inom Elforskprogrammet Elan har man också arbetat med visualiseringsfrågorna och även tagit fram dataverktyg som säkert kan anpassas för skolbruk och bland annat användas i NO-undervisningen.
• Effektivare dagsljusanvändning Dagsljusanvändning är ett annat intressant område att forska kring. Lars Lindstaf nämner bland annat det projekt som Stockholms skolförvaltningsbolag Sisab låtit genomföra i Engelbrektsskolan i Stockholm. – Där har man genom dagsljusstyrd och närvarostyrd belysning minskat elanvändningen för belysning med 75 procent. Vissa tider ännu mer. Det visar på potentialen i att utnyttja dagsljuset på ett genomtänkt sätt. Tyvärr var det under en del år populärt i energisparsyfte att täcka för fönster, vilket gjorde att behovet av belysning ökade. Egentligen var folk duktigare på att utnyttja dagsljuset för 100 år sedan när vi inte hade tillgång till bra elbelysning. Då förstod man värdet av stora ljusinsläpp.Mark Kretz Energi & Miljö 1/2010

FAKTA Stiftelsen Arkus uppgift är att stärka de projekterande arkitekternas kompetens genom att:

• följa arkitektbranschens utveckling och ta initiativ till strategiska FoU-insatser med inriktning mot arkitektföretagens behov
• stimulera den praktiserande arkitektens intresse för och deltagande i forskning och utveckling
• finansiera enskilda arkitekters, arkitektföretags eller forskares FoU-arbete i små och stora projekt
• informera om FoU-resultaten genom publikationer, artiklar och seminarier.Stiftelsen Arkus finansieras genom årliga bidrag från ett trettiotal av landets ledande arkitektföretag med inriktning mot husbyggnad, inredning och landskapsarkitektur. Sedan Arkus inledde verksamheten 1986 har cirka 100 projekt genomförts och publicerats.

  Källa: Arkus