Fusk med ångspärr orsakar fuktskador
Noggrannhet vid montage av ångspärr är a och o om ett badhus ska slippa fukt- och mögelskador. Det framkommer i ett examensarbete om Badhuset Aquarena i Katrineholm.
Aquarena byggdes invid Duveholmsbadet i Katrineholm år 2001. Nu har delar fått rivas. Foto: Mark Kretz
År 2001 lät Katrineholms kommun uppföra äventyrsbadet Aquarena. I vanliga fall kan man räkna med att ett badhus håller i 25 till 50 år, beroende på konstruktion och skötsel, men innan decenniet var slut behövde Aquarena byggas om på grund av stora fukt- och mögelskador. Dessa hade orsakats av att varm och fuktig badhusluft trängt in i konstruktionen. Två studenter vid utbildningen Byggteknik och design vid KTH, Katilla Wong och David Bergh, har i sitt examensarbete undersökt orsakerna till det förhållandevis snabba fuktskadeförloppet. För att beräkna fukttransport i väggar har de använt det tyska beräkningsprogrammet Wufi (Wärme und Feuchte instationär). Programmet är framtaget för att kunna göra realistiska simuleringar och beräkningar av fukt- och värmetransporter i byggnadsdelar. Till sin hjälp har de haft Håkan Nilsson, Mats Skoglund och Bengt Axelsson från WSP.
Olycklig kombination Dagens äventyrsbadgäster vill gärna ha höga hopptorn och avancerade vattenrutschkanor, vilket leder till allt högre takhöjder, så även i Aquarena. Där var orsaken till fuktproblemen en kombination av hög takhöjd (12,5 meter som högst och 4 meter som lägst), varm, fuktig luft, otillräcklig ventilation och en slarvigt utförd ångspärr. Dessa förhållanden skapade ett stort övertryck i byggnadens övre delar, där fukt sedan trängt ut. Vid rivningen av Aquarena kunde man konstatera att kraftiga missar gjorts i tätningsarbetet av ångspärren vid anslutningar och skarvar. När fukten väl trängt in i konstruktionen och ut i de yttre delarna kunde den kondensera mot kallare ytor och med tiden ledde detta till mikrobiell tillväxt. Genom beräkningar visar studenterna att vid dimensionerande vinterutetemperatur i Katrineholm (-18 grader C), en innetemperatur på 30 grader C och en ånghalt ute på 1,2 g/kbm luft och ånghalt inne 18,2 g/kbm luft, blir fuktavgivningen cirka 3 dl vatten per kvadratmeter väggyta och dag. Detta innebär naturligtvis en risk.
Mycket långsamt Efter att en fuktutredning genomfördes år 2008, då man konstaterade att stora delar av Aquarena behövde rivas, har renoveringsprocessen blivit mycket långdragen. Orsaken är en tvist mellan beställare och entreprenör om ansvaret för skadorna och vilka åtgärder som krävdes. Renoveringsprocessen är ännu inte avslutad. En ny ytterväggskonstruktion har dock tagits fram, bland annat byggs ventilationskanaler med tilluft från källare in i murningen och inneluft från badanläggningen ventileras direkt från bassängrummet till utsidan för att förbättra ventilationen. Studenterna föreslår också att fuktgivare monteras in i den nya ytterväggen. För att skapa en förändrad tryckbild över taket har man beslutat att ett övertrycksventilerat skikt ska byggas i undertaket. Övertrycket förhindrar att fuktig luft från bassängrummet tränger ut i den yttre takkonstruktionen. (Se även Energi & Miljö 4/12 om en liknande teknisk lösning i Oxelösund.) De konstaterar att brister på kunskap i byggskedet bidragit till att fuktskadorna blivit så omfattande och att man redan då borde ha involverat en fuktexpert.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 9/12 sid 26
