FTX: Nya riktlinjer för årsverkningsgrad ska tas fram

Branschorganisationen Svensk Ventilation vill definiera hur årsverkningsgraden för värmeväxlare ska tas fram. I dag använder olika leverantörer olika utgångspunkter, vilket gör det svårt att jämföra produkterna.

– Vi har precis haft ett första möte med en grupp bestående av aggregattillverkare och tillverkare av återvinnare. Nu ser vi fram emot att jobba fram riktlinjer, och jag tror att vi kan enas, säger Erik Österlund, miljö- och teknikchef på Svensk Ventilation.

Det handlar om hur leverantörerna tar fram värden för årsverkningsgraden hos värmeåtervinningsutrustning. Alla typer av luft-luftvärmeväxlare, från roterande till motströmsväxlare, ska omfattas av riktlinjerna. Eftersom arbetet är i sin linda är det långt ifrån säkert hur slutresultatet kommer att se ut, men bland annat vill branschen enas om vilka indata som ska användas vid beräkningarna.
– I dag är begreppet årsverkningsgrad inte närmare definierat. Den som vill få höga siffror kan välja att göra mätningar och beräkningar med förutsättningar som inte avspeglar förhållandena under ett vanligt år, säger Erik Österlund.

En viktig detalj är fukthalten i frånluften. Fuktig luft har ett högre energiinnehåll än torr, och en värmeväxlare kan då leverera en högre verkningsgrad. En värmeväxlare vars prestanda testats och beräknats för fuktig frånluft levererar sannolikt inte vad den lovar om den får jobba med torr luft. Detta kan leda till misstro mot ventilationsbranschen.
– Verkningsgraden används flitigt vid marknadsföring och vi vill inte att kunden ska bli besviken. Vi vill säkerställa förtroendet för vår bransch, säger Erik Österlund.

Tanken är alltså att alla värmeväxlare ska ha samma förutsättningar. Dessutom ska gruppen ta fram metoder för hur årsverkningsgraden ska beräknas.
– Det handlar inte om tredjepartscertifiering utan snarare om en simuleringsmetod, säger Erik Österlund.

Per-Eric Magnusson, projektledare på IV Produkt, ingår i arbetsgruppen.
– Historiskt har slutkunden gjort ganska generella beräkningar. I dag är energiberäkningarna väldigt exakta och det ställs andra krav på indata. Vi måste se till att vi har relevanta data till kunderna, säger han.

Han framhåller att satsningen också handlar om att höja kunskapen hos beställarna. Årsverkningsgrad beräknas på olika sätt i Sverige och utomlands och det förekommer att europeiska och svenska värden blandas. Då blir det svårt för beställaren att hänga med och förstå skillnaden.
– Vi som leverantörer och medlemmar i Svensk Ventilation har ofta god kunskap om vilka data vi använder oss av, men det är inte säkert att en beställare är lika uppdaterad, säger Per-Eric Magnusson.
– Vi hoppas att detta ska leda till att slutbeställaren vet vad han köper och kan kontrollera att han fått vad han betalat för.

I våras tog Svensk Ventilations medlemmar fram en riktlinje för temperaturverkningsgrad. Det man nu vill uppnå är att ge kunderna bättre information om den möjliga energivinsten vid en installation av värmeåtervinning.

Det är ett digert arbete som arbetsgruppen har framför sig, och allt sker på ideell basis. Om ett år räknar Erik Österlund med att arbetet ska ha gett resultat.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 2/2013 sidan 39