TEMA: Ventilation | 19 okt 2022

FTX med tilluft i lera och halm

Familjen Landgré-Ghattas valde att kombinera en FTX-lösning med 30 meter tilluftsledning i marken i sitt nybyggda hus. Huset är byggt av halmbalar, lera, virke från egen skog och fullt av speciallösningar.

Jens Landgré har drömt om att bygga ett ekohus sedan tonåren och just halmteknik blev han intresserad av under en kurs i Dalarna för ett antal år sedan. För två år sedan påbörjade han och sambon Johanna Ghattas bygget i Råbäck, Degerfors kommun, och förhoppningen är att kunna flytta in i slutet av nästa år eller senast till sommaren 2024 då bygglovet går ut.

– Ungefär hälften av världens befolkning lever i lerhus. Många gånger anses det ha låg status, trots att det är bättre för kroppen genom att leran buffrar värme och fukt och det krävs inte alls samma ventilation som om man bygger med moderna metoder, säger Jens Landgré.

Han har gått flera utbildningar i ekobygg och två av dessa handlade om att bygga halmbalshus. Jens Landgré har valt en ”fill in”-metod där man utgår från en reglad stomme och skapar väggar av halmbalar som putsas på utsidan med flera lager puts som görs av lera, gödsel, sand och vatten.

Tekniken i huset har han valt mycket med utgångspunkt i att använda så lite energi som möjligt.

– Vi har valt att kombinera en modern FTX-anläggning med en teknik där vi tar in tilluft via en markledning två meter ned i marken. Det används oftast istället för FTX i alternativbyggen, förklarar Jens Landgré.

Han har valt att kombinera de två teknikerna för att minska energiförlusterna så mycket som möjligt. Modern FTX-teknik har hög verkningsgrad som är viktig ur energi­besparingssynpunkt.

– Den stora frågan är hur stor extravinst vi får genom kombinationen, det vet vi inte än, säger Jens Landgré.

Markledningen som tar in tilluften är 200 millimeter i diameter, 30 meter lång och kommer ut i ett dike där kondensvattnet som bildas i ledningen kan rinna i väg.

– Sommartid kommer ledningen i marken att ge oss en naturlig AC-anläggning, där vi ventilerar in markkyla och får en behaglig temperatur i huset, fortsätter Jens Landgré.

Tack vare markkylan räknar han dessutom med att inte behöva installera en elektrisk avfrostning, som normalt sett brukar krävas i en FTX-anläggning.

– Det bör vi slippa eftersom luften vi tar in genom ledningen i marken håller plusgrader, tillägger han.

Det som skiljer vårt hus från moderna hus är att det är väldig tungt. Strålningsvärme som annars kan vara ett problem i moderna hus är inget problem för oss eftersom vi har så mycket massor som absorberar värmen.

Som uppvärmningskälla har familjen valt en så kallad massugn, murad i sten och mycket enkel i sin konstruktion utan behov av el och elektronik. Under förbränningen leds de varma rökgaserna genom kanaler i stenkärnan, och värmen ackumuleras i stenen.

– Vi vill ha massugnen främst för att den ger en jämn temperatur utan tekniska hjälpmedel. Det som skiljer vårt hus från moderna hus är att det är väldig tungt. Strålningsvärme som annars kan vara ett problem i moderna hus är inget problem för oss eftersom vi har så mycket massor som absorberar värmen, säger Jens Landgré.

– Dessutom är de vackra att titta på, fortsätter han.

Kruxet med massugnen är att Jens Landgré vill ha en lösning där ugnen tar förbränningsluften utifrån, på samma sätt som med moderna kaminer.

– Vi har ännu inte lyckats hitta någon som vill mura ugnen på det sättet och vi vet heller inte om det kommer att fungera. Det gör att vi kanske får titta på en alternativ lösning med en vattenmantlad insatskamin istället.

Värmen sprids i huset genom ett golvvärmesystem, och i och med att huset innehåller betydligt mer massor än ett vanligt hus jämnas temperaturen ut av huset i sig självt under dygnet.

Väggarna isoleras inte med något annat än halm. Till taket har Jens Landgré och Johanna Ghattas valt att spruta in cellulosafiberisolering, och det har framför allt att göra med att det är svårt och tungt att hantera halmbalarna till taket och att isoleringsvärdet i cellulosafiber är betydligt bättre än i halmbalar.

– Närmast taket vill vi ha så bra isoleringsvärde som möjligt, konstaterar Jens Landgré.

Som ytterligare energieffektivi­se­ringsåtgärd har paret Landgré-
Ghattas valt treglasfönster. Från början var tanken att bygga egna fönster men det skulle bli alltför kostnads- och tidskrävande. Därför har de köpt in fönstren från en fönstertillverkare.

Materialvalet styrs av ett långtgående hållbarhetstänk; när huset en dag inte finns längre kan det mesta av materialet förmultna eller återanvändas.

Större delen av materialet kommer från närområdet. Reglarna från egen skog som sågats på den lokala bysågen och leran uppgrävd från egna åkrar.

Halmbalarna som används till isolering i väggarna är från en gård en mil bort. Totalt har det gått åt 700 halmbalar till huset.