Från skog till värmeväxlare

Bra luft är vad 94-åringen David Södergrens senaste teknikprojekt handlar om. Han berättar att det börjar redan med barren i skogen där den livsviktiga syrgasen bildas.

Text och foto Kerstin Lundell

LUFT. Gran och tall växer höga kring huset i Roslagen, där David Södergren bor. I hans trädgård är lövträden ljust gröna och vid infarten blommar en jasmin.

Med sin långa bakgrund i ventilationsbranschen, som före detta ordförande i Energi- och Miljötekniska föreningens föregångare VVS Tekniska Föreningen, vd för företag i branschen, bland andra Bengt Dahlgren i Stockholm, teknikutvecklare med mera, vet han att det är bra att bo med träd omkring sig.

– Där bildas syret som behövs för alla organ och muskler, säger han.

Nu har han lagt ordförandeklubbor och vd-uppdrag åt sidan, men tankarna upptas fortfarande av hur man får in nyttigheter i huset. Han förevisar ventilerna och påpekar att den här sommarvarma dagen står dörren ut till terrassen med sjöutsikt på glänt för syrets skull.

– Det gäller att få in luften på ett behagligt sätt till de rum man vistas i.

Han har fyllt 94 år, men har fortfarande nya projekt på gång, vad gäller förbättringar av luftflödet. Ett av dem handlar om att få in luft utan drag. För att klara det anser han att luften bör förvärmas. Det går att göra energieffektivt med värmeväxlare.

– Luften som går ut håller ju 22 till 24 grader och man behöver inte värma tilluften till mer än 18 grader, säger han.

Så många fler detaljer vill han inte nämna, tankebanan ingår i ett projekt som är på väg att bli affärer. För tillfället är det locket på.

När vi ändå talar om till- och frånluft nämner han också filter. Han visar på sina skor, som är svagt grönfärgade av frömjöl och menar att det är ju onödigt att få in sådant med luften till huset.

– Pollen är stora partiklar så de är lätta att avskilja.

Sedan unga år har David Södergren arbetat med luftflöden. Ett av de tidigare tekniska utvecklingsprojekten handlade om att få ut solvärmd luft från rum. Det kom med åren att bli en produkt som spreds över världen, så kallade frånluftfönster. Deutsche Bank och modehuset Dior är några av många organisationer som har fönstren installerade.

Tidningar världen runt skrev om dem. Han visar upp sin klippbok med många artiklar. När David Södergren själv var på väg hem från ett föredrag i USA, kunde han läsa om sig själv och sina fönster i flygbolaget SAS dåvarande tidning för resenärer.

– Det var en tunn tidning som de delade ut till alla passagerare. Sedan fick jag så många förfrågningar att brevlådan inte räckte till. Det är otroligt vad press har för betydelse, konstaterar han.

Karriären hade redan tagit fart, han var chefsingenjör på en konstruktionsbyrå, Paul Petterssons. Men sedan fick han ytterligare skjuts, blev vd och även ägare för företaget. I och med att han satsade på att vara vd, kom han in på politik.

– Om jag ska vara chef för ett företag kunde nog politik vara en bra skola, tänkte jag. Där får man lära sig att argumentera och inte vara så blyg och tillbakadragen.

På grund av det hamnade han i kommunfullmäktige i Solna, utanför Stockholm. Där ägnade han sig faktiskt också åt ventilation. Han mätte luftkvaliteten i skolor och kom fram till att den var dålig.

– Jag mätte koldioxidhalten och det var fruktansvärt. Den var mycket högre än vad den borde vara.

Den här gången använde han inte pressen för att sprida information, utan gick till kommunfullmäktiges ordförande Anders Gustâv som han lärt känna som en bra person.

– Jag sa att släpper vi det här till tidningarna blir det ett fruktansvärt oväsen. Vi bör tala med byggnadsnämnden.

Trots att problemet var stort, tog det tid att få det åtgärdat. Och det är ett symptom på vad han tycker är ett större problem. Trots att dålig luft ger sämre hälsa, sämre koncentration, till och med kortare liv, så är det svårt att få gehör för tankar kring ventilation.

– Jag önskar att medicinarna skrev och pratade mer om att ren luft motverkar många sjukdomar och gör att man mår bättre. Vi ventilationstekniker behöver hjälp.

Han funderar över orsaken till det bristande intresset. Kanske kan det bero på att det är så enkelt att andas och att människor inte alltid märker när luften blir dålig.

– Luft finns ju överallt och man ser inte föroreningarna. Koldioxidhalten är till exempel inte så lätt att bedöma.