Från F till FTX i miljonprogrammet
Miljonprogrammets bostadshus har ofta otillräcklig ventilation och hög energianvändning. Ett sätt att komma till rätta med problemen är att installera FTX-system. Det ställer dock höga krav i alla led – från byggherre till projektör och hyresgäst. Att dra fram nya kanaler i befintliga hus är inte lätt, och byggnaderna är inte anpassade till ett balanserat ventilationssystem med värmeåtervinning. Energi & Miljö har pratat med tre bostadsbolag som trots svårigheterna satsat på FTX i en eller flera av sina fastigheter.
Öbo: Jämför motströmsvärmeväxlare med roterande
För Örebrobostäder, Öbo, var testet att byta F-ventilation mot FTX-ventilation en viktig del i det arbete man startat för att renovera sitt miljonprogramsbestånd och spara energi.
Hittills har man totalrenoverat två huskroppar i bostadsområdet Varberga i Örebro, där FTX är en av flera energisparåtgärder. I Varberga finns 1 650 lägenheter fördelade på 16 gårdar.
– Vi räknade på att spara frånluftsvärme med värmepump och även med bergvärme, men FTX-system visade sig vara bäst ur livcykelkostnadsperspektiv. Det har visat sig att vi kraftigt kunnat sänka värmebehoven, säger Åke Eriksson, projektledare på Öbo.
1 650 lägenheter ska renoveras i Varberga i Örebro
Räknat på energivinsten gör man på Öbo bedömningen att merkostnaden betalas på mellan sju och åtta år.
I det första huset man var klar med fanns det i början vissa klagomål på störande ljud.
– Det visade sig bero på överhörning mellan lägenheterna på grund av fel i kanaldragningen, men de problemen är lösta och visade hur vi inte skulle dra kanaler i fortsättningen.
Aggregatplaceringen är i krypgrunden, och man har utnyttjat befintliga men avställda soprumsschakt för kanaldragning. Avluften förs ut över tak, varifrån också tilluften tas in. Alla befintliga murade och gjutna kanaler har ställts av. Kanalsystemet på vinden har lockats och man har tilläggsisolerat. Detta system läckte ganska kraftigt tidigare.
– I det första huset har vi satt in två aggregat, ett med roterande och ett med motströmsvärmeväxlare, för att jämföra det ekonomiska utfallet och verkningsgraden för de olika teknikerna.
Tanken hos Öbo är enligt Åke Eriksson att förse samtliga hus i Varberga med FTX-ventilation, varefter el- och värmeanvändningen kommer att mätas mycket noggrant. I dagsläget är det i princip omöjligt att få separat elmätning på fastigheterna, eftersom samma abonnemang också går till den pågående ombyggnadsverksamheten.
Backa Röd: Unikt FTX-experiment?
För Bostads AB Poseidon var ombyggnaden av miljonprogramshuset i Backa Röd ett pilotprojekt för att testa tekniker för kraftigt minskad energianvändning i samband med renovering.
Mattias Westher, energistrateg hos Poseidon:
– Så här i efterskott kan konstatera att vi lyckades mycket bra med vår ambition att minska energianvändningen och få lärdomar om hur vi kan gå vidare.
– Värmepump såg vi aldrig som ett alternativ i detta projekt. Med FTX kunde vi däremot förbättra den termiska komforten för de boende.
Något eftervärmningsbatteri är inte aggregatet försett med, utan man räknar med att tilluften vid dimensionerande utetemperatur -16 grader ska hålla +14 grader C. Årsmedeltemperaturen är + 8,2.
Nytt radiatorsystem
Ur ekonomiskt perspektiv kom man fram till att det var bättre och billigare att installera ett nytt radiatorsystem än att installera eftervärmningsbatterier på lägenhetsnivå.
Arbetet innebar även att man drog ventilationskanaler till lägenheterna. Brandfunktionen har dimensionerats efter en brandberäkning och lösningen blev fläkt i drift samt rökgasfläkt.
– Det befintliga kanalsystemet var alldeles för dåligt, så vi fick dra helt nya schakt och även bygga ut fläktrummet på vinden.
– Vid provtryckning av fläktrummet visade det sig att kanalsystemet läckte vid temperaturgivarna. Samtliga givarmontage fick tätas. Andra erfarenheter vi fått är att det förekommit stor onoggrannhet i injusteringsspjällen.
Att detta lågenergihus får någon uppföljare bedömer han inte som speciellt troligt.
– Med dagens ekonomiska förutsättningar kan vi inte renovera på detta sätt i någon stor omfattning. Om inte de ekonomiska förutsättningarna ändrar sig blir det nog inga fler lågenergihus. Även om installationen av FTX stod för hälften av energibesparingen visar det sig att med dagens energipriser, och med de avkastningskrav vi har, kommer inte sådana här stora åtgärder att betala sig överallt i vårt bestånd. I detta projekt var merkostnaden för energialternativet (klimatskal och installationer) i förhållande till normal investering i respektive lägenhet 240 000 kronor. Med den återbetalning vi räknar med får vi tillbaka 6 800 kronor om året.
Bagartorpsringen: FTX-ombyggnaderna fortsätter
I Bagartorpsringen i Solna, där Bostadsstiftelsen Signalisten byggt om ett 14-våningshus med 87 lägenheter från F- till FTX-ventilation, kommer ombyggnaderna att fortsätta i resterande höghus.
Bakgrunden till ombyggnaden var i korthet att man ville få ner radonhalterna, som berodde på byggmaterialet blåbetong, och konstaterade att FTX var en bra metod. Till det har tillkommit kraftigt minskad värmeanvändning.
Rikard Lindegren, tillförordnad förvaltningschef:
– Förutom minskad värmeanvändning och naturligtvis lägre radonhalt, har vi en kall vinters drifterfarenhet av systemet som visat sig fungera mycket bra även driftsmässigt. I det huset hade vi inte en enda felanmälan. I de hus i samma område, som är precis likadana men med F-ventilation hade vi flera felanmälningar i veckan. Det gör att våra kostnader för att skicka ut drifttekniker minskade samtidigt som de boendes förtroende för FTX-ventilation naturligtvis blev större. I Bagartorpsringen finns fyra ytterligare, identiska hus.
Ett hus ombyggt, fyra står på tur.
– I år kommer vi att bygga om två av husen och under 2011 har vi planerat att bygga om de två sista. Sedan har vi resten av vårt F-ventilerade bostadsbestånd att bygga om, hade vi tänkt.
Efter den första ombyggnaden kunde man konstatera att möjligheterna till förbilligande inte är så stora.
– Några större samordningsvinster har vi tyvärr inte hittat, däremot finns en del att spara i projekteringsskedet. Ett bevis på att vi hittat en fungerande modell är att vi nu dubblerat antalet hus som ska byggas om och att vi fortsätter.
Det man kan konstatera är att den fastighetsanknutna elanvändningen på 15,9 kWh/kvm/år förmodas öka, eftersom ventilationsaggregatet har ett eftervärmningsbatteri. Tanken är att tilluften ska konstanthållas på cirka 20 grader.
Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 9/2010 sid 34
I den tryckta utgåvan finns ytterligare material och en jämförande tabell.
