Framtidens hus är mer uppkopplade

Johannes Persson, KTH, har i sin doktorsavhandling undersökt hur lågenergihus, främst småhus, kan vidareutvecklas och bli fler.

Du har bland annat studerat hur fasändrande material, som salt, kan användas för lagring av kyla. Vad är din intressantaste slutsats?

– Att det behövs så lite kyleffekt för att få ner innetemperaturen till en bra nivå. Då har jag dock inte räknat med några kringsystem för att föra ut kylan i huset. Sedan är det allra bästa ändå att förebygga övertemperaturer, exempelvis genom solavskärmning i kombination med ventilation och/eller vädring, så att man inte behöver åtgärda i efterhand.

Varför används inte metoden att ta tillvara kyla från värmepumpen mer?

– Troligtvis för att inte alla lågenergihus har problem med övertemperaturer.

Neurala nätverk, en sorts dataalgoritmer, kan användas till att förutsäga värmebehovet i en byggnad. Varför är det viktigt?

– I lågenergihus får människors beteende – hur de använder apparater med mera – större betydelse för energianvändningen. Lärande styrsystem kan hålla koll på husets termodynamik och utifrån det kontrollera värmetillförseln. Mätare känner exempelvis av hur huset svarar mot uteklimatet, så att systemet kan förutspå innetemperaturen.

Går sådana system att köpa i dag, eller är de fortfarande på forskningsstadiet?

– Det är under framväxt, och om man verkligen vill ha det så finns det. Det här är framtiden. Hus kommer att bli mycket mer uppkopplade, med möjlighet till ökad kontroll över energianvändningen, så att man vet var eventuella åtgärder ska sättas in.

Du har också gjort en intervjustudie med byggföretag om hinder och möjligheter för lågenergihus i Sverige. Vad visar den?

– Att det här verkligen är något som många vill prata om, och är engagerade i. Många tror också att marknaden för lågenergihus kommer att utökas, men kanske inte tillräckligt snabbt. Resan från att vilja börja bygga lågenergihus till att faktiskt göra det kan också bli lång och tuff. Så om man ska klara EU:s krav för näranollenergihus år 2021 måste man börja i god tid. Det räcker inte att bara lägga till lite isolering.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 5/2014 sidan 12

 

Fakta

  • Doktorsarbetet vid KTH:s institution för kemiteknik, avdelningen energiprocesser, analyserar lågenergihus med tyngdpunkt på teknisk prestanda för inomhusklimat och spridning av husen på bostadsmarknaden
  • Arbetet har ett mångvetenskapligt angreppssätt, vilket innebär att metoder från både natur- och samhällsvetenskap används vid litteraturstudier, intervjuer och simuleringar.

Brett angreppssätt

Publicerad 26 maj 2014

På nytt jobb

Lars Pellmark har utsetts till specialist teknisk förvaltning hos Jernhusen AB, Stockholm. Han kommer från Skandia fas­tigheter.
Bengt Bäckström har anställts som teknisk säljare på Hallströms verkstäder AB, Nälden. Han kommer från Fläktgroup.
 Sofie Bjurling har utnämnts till produktchef för varumärket Pneumatex hos IMI Hydronic Engineering AB. Hon var tidigare kundvårdsspecialist på företaget. Lena Särehag Bellwood har utsetts till produktchef för varumärkena TA och Heimeier. Hon kommer närmast från Protek där hon var projektledare.
 Deniz Kalkan har anställts som sprinklerkonstruktör hos Intec. Han har tidigare arbetat som vvs-konstruktör på Technoresolut och Sweco.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.