FRÅGA BYGGTJÄNST: Vad styr kravens omfattning i Möby?
I samband med att de kommande brandkraven i Möjligheternas byggregler (Möby) blev tydliggjorda via remissomgång två, uppstod många frågor kring det som styr kravens omfattning. Sammanfattande kan man säga att omfattningen styrs av byggnadens klass och byggnadens verksamheter (verksamhetsklass), skriver Mats Östlund.
SVAR: Det enklaste svaret kan bli: Riv ut de två sidorna om definitionerna av klassbeteckningarna som finns i BBR och ”tejpa” in dem i Möby! Ett pragmatiskt svar kan bli att hänvisa till de europeiska klassningsstandarder som bygger klassningen av byggdelar, material, beklädnader och ytskikt.
Byggnadsklasser och verksamhetsklasser representerar byggnader och verksamheter med vissa skyddsbehov och dimensionerande förutsättningar. I förslaget till nya brandkrav i Möby används byggnadsklasser och verksamhetsklasser i syfte att gruppera och underlätta framställningen av de preciserade kraven.
Byggnadsklasser: Följande byggnadsklasser anges i Möby och det är samma klasser som i BBR. Dock har man tagit bort själva klassbeteckningen, Br0 till och med Br3. Byggnadsklasserna är indelade i byggnader med mycket stort skyddsbehov, stort skyddsbehov, måttligt skyddsbehov och byggnader med litet skyddsbehov. Exempelvis är nu en byggnad i klass 0 en byggnad i fler än 20 plan ovan mark. Byggnader i högst ett plan ovan mark samt byggnader i två plan ovan mark med högst 200 m2 byggnadsarea, är byggnadsklass 3. Det finns en del förändringar jämfört BBR, något vi inte går in på här.
Verksamhetsklasser: Indelning här beror på fyra viktiga förutsättningar i verksamheten. Det är om personer kan förväntas ha kännedom om byggnaden, vara vakna, utrymma på egen hand samt om det finns stor risk för brand. Detta i kombinationer bygger upp klassningen på byggnadens verksamheter. Verksamhetsklasserna är tolv: 0, 1, 2A, 2B, 2C, 3A, 3B, 3C, 4, 5A, 5B och 5C.
Klassbeteckningar på byggnadsdelar: Nästa steg är klassbeteckningar som anges på byggnadsdelar. Dessa delas in beroende på funktion såsom bärförmåga, integritet och isolering i klasserna R bärförmåga, E integritet och I isolering. De kan exempelvis kombineras: REI, EI. Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter.
Klassbeteckningar – material, beklädnader och ytskikt: Sista steget blir klassbeteckningar för material, beklädnader och ytskikt där beteckningar med index L avser material för rör.
- A1, A2, B, C, D, E
- A1L, A2L, BL, CL, DL, EL (rör)
Brandteknisk klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass.
Klasserna A2, B, C och D däremot kombineras alltid med någon av tilläggsklasser för brandgaser och brinnande droppar och partiklar.
Tilläggsklasserna är s och d: s1 – byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser, s2 – byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser och s3 – inget krav på begränsad produktion av brandgaser. Tilläggsklass d0 – brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen, d1 – brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd samt d2 – inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar.
Exempel på klassbeteckningar med tilläggsklasser kan då vara A2-s1,d0, B-s1,d0, D-s2,d0 och DL-s3,d0.
Text: Mats Östlund, konsult på Svensk byggtjänst, Omvärldsbevakning.
