Första steget mot ett nytt operahus?
På Kungliga Operan i Stockholm ska man reparera taket och fasaden och byta ut en del mindre tekniska installationer – i avvaktan på en trolig större renovering av byggnaden.
I ett par decennier har det diskuterats vad som ska hända med operahuset vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. Byggnaden, som även huserar den klassiska restaurangen Operakällaren, uppfördes 1892–98 på samma tomt som Gustav III:s opera (där han mördades) låg.
Huset, som bedöms vara kulturhistoriskt viktigt, svarar inte upp mot dagens krav när det gäller till exempel arbetsmiljö, tillgänglighet och akustik. Förutom att scengolvet är för litet i förhållande till internationell standard råder det brist på utrymmen och lokaler, trots byggnadens cirka tusen rum.
Foto: SFV
För drygt ett år sedan konstaterades det dessutom att det läcker in vatten i balettsalen, vilket dock har åtgärdats, berättar Karin Brofelth som är projektutvecklare vid Statens fastighetsverk (SFV).
I takt med att problemen ökat har kraven vuxit sig allt starkare på en helt ny operabyggnad (på annan plats) i Stockholm eller omfattande renovering, modernisering och utbyggnad av den nuvarande.
Mot slutet av sin ministertid gav kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth SFV i uppdrag att utreda en renovering och tillbyggnad av det nuvarande operahuset. Resultatet presenterades 2015 och innehöll bland annat förslag på en ny scen för barn och unga och nya repetitionssalar för orkester och balett förutom en allmän upprustning. I slutet av 2019 var programhandlingen klar. Kostnaden beräknades då till 3,5 miljarder kronor i 2013 års priser. Bland annat ökade materialpriser har gjort att den i dag förmodligen är väsentligt högre. Kort därefter slog pandemin till och arbetet stannade upp.
– Hösten 2020 fick vi dock i uppdrag av regeringen att ta reda på vad det skulle kosta att bara renovera byggnaden. Efter utredning kom vi fram till en prislapp på 1,6 miljarder kronor, men att det skulle kräva att en hel del utrymmen som i dag används av Operan skulle behövas till annat som till exempel större ventilationsutrymmen, säger Karin Brofelth.
– När Operan kom med sin konsekvensbeskrivning stod det klart att det inte går hitta en rimlig kompromiss mellan vad som behöver göras i byggnaden och Operans nuvarande verksamhet.
Därefter har det inte hänt speciellt mycket.
– Ärendet bereds för närvarande i regeringskansliet. I nuläget kan vi inte ge några besked om när regeringen kommer att fatta beslut i frågan, säger kulturdepartementets Erica Tendal Kanold.
För några veckor sedan beviljade dock regeringen SFV merparten av de 177 miljoner kronor som verket begärt för att åtminstone kunna åtgärda de mest utsatta delarna av operahusets tak och fasad.
I samband med besiktning upptäcktes det bland annat hur det återkommande ramlar stenbitar ur fasaden. De samlas dock upp i nät för att inte skada förbipasserande.
Harry Seppäläinen, projektledare för vvs, styr och sprinkler vid teknikkonsultföretaget Intec, är en av dem som arbetade med att ta fram programhandlingar inför en renovering av operahuset. Han berättar att byggnaden värms med fjärrvärme och förmodligen kommer att göras så även i framtiden.
– I princip alla tekniska installationer i huset behöver bytas ut. Luftbehandlingsanläggningen, till exempel, består av ett hundratal olika aggregat och fläktar, varav många är till åren komna och saknar värmeåtervinning. En av de viktigaste åtgärderna är att få ned energianvändningen.
Huvudfläkten behandlar 140 000 kubikmeter luft per timme. Luften befuktas till 35 procent.
– Det är i grunden ett fantastiskt fint hus och en av de första byggnaderna i Sverige som redan från början projekterades med mekanisk ventilation. Det gäller att gå försiktigt fram vid en renovering och till exempel behålla ingjutna ventilationskanaler och liknande.
– I avvaktan på regeringsbeslut gör vi en del punktinsatser i byggnaden. Vi håller bland annat på att förbättra ett fläktrum och har byggt om ett par balettsalar.
Text: Mikael Bergling
