Första plusenergiområdet byggs i Kungälv

Kungälvs kommun har höga ambitioner för sin nya stadsdel Kongahälla. Men att nå den energianvändning som krävs för att Sverige ska klara 2020-målet är inte lätt, trots att de tekniska lösningarna finns, enligt en SP-studie.

Lisa Ström – I hela projektet har politikerna haft en klar intention att det nya bostadsområdet ska präglas av ekologisk hållbarhet och med en tydlig miljöprofil, säger Lisa Ström, miljöutredare på Kungälvs kommun, som har ansvar för miljöprogrammet för Kongahälla. Foto: Mark Kretz

I skuggan av Bohus fästning, byggd på 1300-talet, ska med början nästa år byggprojektet Kongahälla startas. Målet är ett helt nytt område med 900 bostäder och en handelsplats. Området är i dag en del av Kungälv bestående av bland annat en idrottsanläggning och obebyggd mark mellan Kungälv och E6 norrut. Bakgrunden till projektet är att invånarantalet förväntas öka, från dagens 40 000 till 50 000 om tio år. Den årliga tillväxten av lägenheter beräknas till 400. I arbetet med planeringen av det nya bostadsområdet har kommunen samarbetat med både kommersiella fastighetsaktörer och kommunala bolag. Förutom bostäderna – där tre byggherrar är involverade (Riksbyggen, Kungälvsbostäder samt Förbo) är även KF Fastigheter involverade via ett projekt där de ska uppföra en handelsplats. Bostadsbolagen har option på omkring hälften av de lägenheter som ska byggas, resten ska säljas efter hand. Första etappen är planerad att starta 2011 och ska vara klar 2015. – I hela projektet har politikerna haft en klar intention att det nya bostadsområdet ska präglas av ekologisk hållbarhet med en tydlig miljöprofil, säger Lisa Ström, miljöutredare på Kungälvs kommun, som har ansvar för miljöprogrammet för Kongahälla. Detaljplanearbetet har inletts tillsammans med de fyra byggherrarna. Eftersom det är kommunalägd mark, har kommunen skrivit in villkor kring hur den framtida energi- och miljöbelastningen från området får se ut, vilket gäller som ett civilrättsligt avtal mellan parterna. I miljöprogrammet regleras områdets energiförsörjning, mobilitet, avfallshantering, grönytor och vatten samt material och byggande. Under planprocessen har utomstående experter på exempelvis energisnålt byggande varit med för att informera och utbilda både kommunala tjänstemän och byggherrarnas tjänstemän.

Energimål Energimålet är i de överenskommelser som nåtts 66 kWh/kvm år, detta trots att kommunen ville ha ännu lägre. – Det blev en kompromiss mellan vad vi krävde och vad byggherrarna tyckte att de kunde åstadkomma, säger Lisa Ström. Man räknar med att i princip all energianvändning ska baseras på förnybara energislag, då det kommunala energibolaget levererar fjärrvärme baserad på biobränslen. För att nå ännu längre så har kommunen med medfinansiering från Västra Götalandsregionen gett SP i uppdrag att i en förstudie titta på vad som krävs för att gå från lågenergihus till så kallade aktivhus. Syftet med projektet är att både kommunen och byggherrarna ska få kunskap om vilka tekniska, ekonomiska och planeringsmässiga förutsättningar som krävs för att Kongahälla ska bli ett plusenergiområde.

SP räknar För att nå ännu längre har kommunen med medfinansiering från Västra Götalandsregionen gtt SP i uppdrag att i en förstudie titta på vad som krävs för att gå från lågenergihus till så kallade aktivhus. Syftet med projektet är att både kommunen och byggherrarna ska få kunskap om vilka tekniska, ekonomiska och planeringsmässiga förutsättningar som krävs för att Kongahälla ska bli ett plusenergiområde, och beräkna områdets energibalans.. Monica Axell, SP, är ansvarig för rapporten: – De faktorer som är viktigast för att nå målen är isoleringen, energieffektiva fönster samt tätheten på husen. Vi har räknat med normala fönsterareor, varken för små eller för stora. Vi räknar också med att man använder den senaste och bästa tekniken för pumpning, belysning och ventilation. Till det kommer energisnåla vitvaror. Hon räknar också med att EU:s ekodesigndirektiv ska slå igenom under de kommande åren vilket gör att både konsumenternas elanvändning och fastighetselen minskar.

Nå Green Building Enligt Monica Axell visar de kalkyler man tagit fram för ett antal olika tekniklösningar att det är relativt enkelt att med dagens teknik nå Green Buildingstandard. – Börjar man använda den bästa tekniken som är tillgänglig kan man ytterligare halvera den energianvändningen. I vissa av de beräkningar vi gjort har det gått att komma ner till cirka 20 kWh/kvm, år om man arbetar med hög kvalitet på tätheten, bra fönster och isolering. I det exemplet baseras beräkningen på att huset värms med en bergvärmepump som också förvärmer tilluften, att huset har FTX-ventilation samt solvärme. Men vi kommer att göra LCC-kalkyler på samtliga tekniklösningar så man får både bästa teknik och ekonomi. I den rapport som kommer att föreläggas politikerna och tjänstemännen i Kungälv kommer även bränslecellsalternativ, solceller, vindkraft och vanlig el (så kallad grön el) att finnas med. – Egentligen är detta inte baserat på framtida teknik, utan snarare det bästa som finns i dag, kopplat till att det behövs ett systemtänkande, eftersom det gäller ett helt bostadsområde. Våra beräkningar visar att huset med den bästa tekniken också har den lönsammaste lösningen. Att bygga enligt lägsta pris är alltså inte den bästa lösningen vare sig för plånboken eller miljön. Att solvärme inte finns med i de lösningar som har den lägsta LCC-kostnaden beror på det låga fjärrvärmepriset sommartid. – En avgörande fråga kring husens framtida energianvändning är formen. Om exempelvis solceller ska användas begränsar ju detta takens form liksom hur husens placering, både i förhållande till varandra, men också i förhållande till geografin.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/2010 sidan 22-23

• Svårt nå effektiviseringsmålen I det framtida bostadsområdet Kongahälla i Kungälv skissas på att använda den bästa tillgängliga tekniken för att bygga energisnålt kombinerat med system för egen energiproduktion. Det skulle kunna leda till att området blir det första att kunna kallas plusenergiområde, som Energi & Miljö rapporterade om i nr 4/10. Men utan lokal energiproduktion kommer bostadsområdet, trots de höga ambitionerna, antagligen inte att leva upp till de resultat som krävs för att Sverige ska klara målet om 20 procents energieffektivisering till år 2020. När kommunen förhandlade med byggherrarna blev nämligen gränsvärdet för värme, varmvatten och fastighetsel 66 kWh/kvm, år, att jämföra med de 50 kWh/kvm, år som i en Elforskrapport bedöms vara nödvändigt för all nybyggnation efter år 2010, om 2020-målet ska kunna nås. Frågan är naturligtvis också om lokal energiproduktion kan räknas som en effektiviseringslösning. Kommunen har för att inspirera byggherrarna till bättre resultat än så anlitat Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) för att undersöka hur bra det tekniskt sett är möjligt att bygga.