Första miljöklassade typhuset finns i Lund

Sveriges första miljöklassade typhus står i Lund. Kiran Maini Gerhardssons Villa Trift excellerar inte i extrem energisnålhet eller spetsteknik utan ska vara ett kostnadseffektivt miljöhus.

Hur mycket får en miljöklassning kosta för att vara intressant för bostadsköparen? Villa Trift, 132,5 kvadratmeter stor och avsedd för generationsboende, är cirka 200 000 kronor dyrare än motsvarande villa utan miljöanpassningar. För de extra slantarna får köparen bland annat vattenburen värme baserad på biobränsle och sol, bättre fönster än vanligt, tjockare ytterväggar och ett hus där varje liten byggdel är genomgången och registrerad med tanke på kemikalier.  Det är Miljöklassad Byggnad som står för klassningen av villan. Bakom projektet finns Örementhus och framför allt arkitekten Kiran Maini Gerhardsson, som nyligen flyttade in i huset med sin familj.
– Det finns inte en enda glödlampa i hela huset, det är diodbelysning, lågenergi och någon halogenlampa. Vi hade bytt ut de flesta lamporna redan i vårt förra hus, men när man bygger nytt har man bättre möjligheter, säger hon.
Hon började planera för det nya hemmet redan för tio år sedan, när det stod klart att deras gamla hus skulle hamna för nära den utbyggda västkustbanan. Fem år senare var det klart vilken tomt i Lund familjen kunde få köpa, en bit kommunal mark som gjordes om från vändplan till tomt- och parkmark när ett antal hus fick rivas till förmån för spåren.
– Det känns bra att bygga på hårdgjord yta, vi tar ingen odlingsmark, säger hon.

Tanke på serieproduktion
Den ursprungliga tanken var att bygga ett enkelt men välisolerat hus med självdrag och en markkanal för förvärmning av tilluften, en idé som hon så småningom övergav.
– Då hade jag varit på så många studiebesök i passivhus att jag hade insett att de verkade fungera bra. Dessutom är läget här väldigt ljudutsatt, vilket talade emot väggventiler, säger hon.
Passivhus hamnade högt på önskelistan. Kiran Mani Gerhardsson hade sedan några år tillbaka specialiserat sin arkitektfirma på miljöanpassade bostäder. Men kravet på takvinkel i stadsplanen medgav bara enplanshus, och till sist fastnade hon för tanken att bygga ett lågenergihus med miljöklassning, lämpat för serieproduktion. Det innebar vissa begränsningar både ekonomiskt och praktiskt – teknikutrymmen kan inte vara hur stora som helst, ackumulatortanken blev till exempel på 500 liter vilket begränsade storleken på solfångaranläggningen.  Att till det lägga en miljöklassning innebar ytterligare krav på huset. Klassningen styrde till exempel materialval och solavskärmning.

Varför Miljöklassad Byggnad?
– Alternativet hade varit Svanen, men den har ingen gradering, energikravet är lite för generöst och märkningen är bränsleneutral. Miljöklassad Byggnad känns mer heltäckande och är inte heller lika dyr. Systemet premierar dessutom klimatneutral energitillförsel.
För Kiran Maini Gerhardsson började arbetet med att skapa ett energisnålt hus redan på ritbordet. När vi går runt huset visar hon hur huset ligger i förhållande till väderstrecken, hur fönsterytan begränsats och takvinklarna planerats för att ge byggnaden så goda energiegenskaper som möjligt.
– Jag använde inget energiberäkningsprogram när jag ritade, utan följde tumregler som att fönsterytan ska vara 15 till 18 procent av golvarean. Att huset inte är orienterat rakt mot söder, utan åt sydost, försämrar solenergiutbytet med ungefär 10 procent, säger hon.

Fina resultat
När de första energiberäkningarna kom åkte en knuten näve upp i luften i en segergest. Beräkningarna visade på en energianvändning på 64 kWh/kvm, år med kamin som huvudsaklig värmekälla och 45 kWh/kvm, år om huset fick fjärrvärme – väl inom ramarna. Nu återstår att se hur väl beräkningarna stämmer med verkligheten.
– Vi använde VIP+ som är ett bra beräkningsprogram, men man vet ju aldrig. Jag tycker redan att det verkar som om antagandet om FTX-aggregatets elanvändning var lite väl optimistiskt.
När det gäller täthet har villan visat sig ha betydligt bättre egenskaper än planerat. Kravet sattes till 0,3, och den första provtryckningen visade 0,2. När villan var färdig invändigt blev resultatet ännu bättre: 0,13. Enligt energiberäkningarna motsvarar förändringen från 0,3 till 0,2 en minskning i energianvändningen med 5 procent per kvadratmeter och år, eller vad man vinner på att sänka innetemperaturen med en grad.
– Från 0,13 är det svårt att komma mycket lägre. Då handlar det om komponenterna, som till exempel ytterdörrar och fönster, säger Kiran Maini Gerhardsson.
Komponenterna var till viss del förutbestämda genom samarbetet med Örementhus. Husföretaget har specialiserat sig på lättbetonghus, vilket var en fördel för tätheten i och med att de svaga punkterna blev relativt få, men en nackdel för väggarnas U-värde som stannade på 0,26. Även värmesystemet levererades på totalentreprenad av en av Örementhus underleverantörer.

Ingen golvvärme
Villan har förvärmd tilluft i sovrum och vardagsrum. Värmningen sker genom värmeväxling i en roterande växlare med 83 procent temperaturverkningsgrad enligt tillverkaren. Växlaren styr både på innetemperatur och fukt och är placerad i ett hörn av huset, långt från alla sovrum och nära friskluftsintaget på östergaveln. Förutom det finns ett radiatorsystem för vattenburen värme, som levereras av en ved- eller briketteldad kamin och solfångarna. Som reserv finns en elpatron på 6 kW. Villa Trift är alltså långt ifrån en standardlösning installationstekniskt.
– Du skulle veta vad byggjobbarna har hånat mig för att jag inte har lagt in golvvärme, men med ett så trögt system blir det svårt att utnyttja solinstrålningen genom fönstren ordentligt, säger Kiran Maini Gerhardsson.
Ofta brukar man säga att arkitektens arbete spelar en avgörande roll för energiekonomin. Men bygget innebar en ny insikt för Kiran Maini Gerhardsson.
– Som arkitekt har man stort ansvar men begränsad makt. Det är byggherren som verkligen kan påverka.

Eldar med spillvirket
Tre par ulliga fårskinnstofflor står parkerade vid altandörren som en påminnelse om vintern som är i antågande. Men ännu är det varmt i växthuset på husets framsida, en förlängning av vardagsrummet och av sommarsäsongen. I odlingsbäddarna utanför sticker små dillplantor upp. Tiden då allt spill från husbygget ska förvandlas till stugvärme i den vattenmantlade kaminen känns avlägsen. Då, om inte förr, kommer energiberäkningen att få bekänna färg.
– När det är som kallast ska tre vedinlägg per dag räcka. Det är spännande och nervöst att se om det fungerar, om beräkningarna håller, säger Kiran Maini Gerhardsson, som har sitt kontor i bostaden och lär bli den som först märker av eventuella svårigheter.

Men varför har villan inga solceller?
– Det blir för hög kostnad per kWh, även med bidraget, säger Kiran Maini Gerhardsson.
Hon hoppas att huset ska fungera riktigt bra. För målet med projektet är mycket större än ett eget, miljövänligt hem.
– Jag har jobbat för att få fram ett kostnadseffektivt hus som ska vara möjligt att bygga för fler än mig själv. Det är jätteviktigt att det sprids, säger Kiran Maini Gerhardsson.

Av Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 9/2010

• Fakta Villa Trift
  Area: 132,5 kvm
  Värmekälla: Biobränsle 15 kW, sol, elpatron 6 kW som reserv
  Solfångare: plana solfångare på 6,9 kvm, som enligt beräkningarna ska ge ungefär 2 400 kWh/år
  Värmeåtervinning: roterande värmeväxlare
  Beräknad energianvändning (köpt energi): 64 kWh/kvm, år för värme, tappvarmvatten och fastighetsel. Om fastigheten kopplas till fjärrvärme (finns ej tillgängligt vid visningsvillan) beräknas energianvändningen till 45 kWh/kvm, år
  Byggherre: Kiran Maini Gerhardsson
  Entreprenadform: Totalentreprenad
  VVS-konsult: Kent Petersen VVS-byrå
  Värmesystem (projektör och leverantör): Nordic Värmesystem, Luleå.
• Fakta Miljöklassad byggnad
  Byggnaden klassas inom tre områden: energi, innemiljö och material och kemikalier.
  För energi bedöms energianvändning jämfört med BBR, energibehov (klimatskal, solvärmelast) och energislag.
  För innemiljö bedöms ljudmiljö, lufkvalitet (radon, ventilation, kvävedioxid), fukt, termiskt klimat, dagsljus och vatten med avseende på legionella.
  När det gäller material och kemikalier krävs dokumentation på alla produkter som ingår i bygget och verifiering av att särskilt farliga ämnen inte byggts in.
  Större delen av arbetet utförs av byggherren själv.
  Läs mer på: www.byggabodialogen.se
  Byggnaden betygsätts inom de olika områdena och betyget vägs ihop till ett slutresultat, guld, silver eller brons. Villa Trift har klassificerats som en silver-byggnad (guld för energi och innemiljö men silver för material och kemikalier ger ett silverbetyg som helhet).
  Klassningen ska verifieras inom 24 månader efter färdigställandet. En byggnad kan då förlora sin klass om kraven inte uppfylls.