Först i världen med självreglerande system
I ett nyuppfört höghus vid Munksjön i Jönköping testas ett världsunikt system för att kyla och värma kontorslokaler.
Text Mark Kretz Foto Anna Hållams
Längs Munksjön i Jönköping växer en ny stadsdel fram i det gamla industrilandskapet. En byggnad skiljer sig både utseendemässigt och innehållsmässigt från de övriga i området. Det är ett 16 våningar högt, runt kontorshus som också är först i världen med ett helt nytt självreglerande klimatsystem.
Det finns inga radiatorer, ventilställdon eller övrig rumsreglering för värme och kyla förutom en centralt placerad cirkulationspump (det som finns är tre pumpar; en för primär kylkrets, en för primär värmekrets och en sekundär för både värme och kyla). All klimatisering sker via bafflar kopplade till ett gemensamt fram- och retursystem. Varje våningsplan har 34 bafflar.
Värme- respektive kylöverskottet förser de delar av huset där det behövs med värme och kyla. Med systemet uppges behovet av kyltillskott minska med 50 procent och behovet av värme med 15 procent. I detta fall utnyttjas fjärrkyla från Vättern. Hela huset består av ett system där flödena strypts in. Varje plan har ett eget system och temperaturen kan inte styras i zoner på våningsplanen. Allt som behövs för att distribuera energin är en cirkulationspump.
För att klara förväntad inomhustemperatur hålls vattenflödet konstant och utetemperaturen styr tilloppstemperaturen. Effekterna som kylbafflarna avger skiljer sig mellan vår och höst, sommar och vinter, vilket gör att framledningstemperaturen vintertid kan öka, medan den under övrig tid ska ligga mellan 19-24 grader med en normaltemperatur på runt 22 grader både sommar som vinter.
Största hyresgästen är ett stort it-företag, men det finns också bank och advokatfirma i huset. Längst ner finns bland annat ett gym och restaurang. Några plan är dock fortfarande tomma.
Klimatsystemet – döpt till Solus – är utvecklat av Lindab Indoor Climate Systems Solutions, med forskningshjälp från Statens Byggforskningsinstitut vid Aalborgs universitet i Köpenhamn. Drivande bakom utvecklingen är Göran Hultmark, som både är adjungerad professor vid universitetet och verksam som utvecklingschef hos Lindab.
– Vi hade testat det i vårt eget laboratorium, vid olika temperaturer och hade allting klart för oss. Men hur mycket energi sparade vi och hur mycket energi flyttade vi från varma till kalla rum och hur mycket tjänar man på frikyla genom att ligga sex grader högre på sommaren än vanliga system?
– Det ville vi få en mer objektiv bedömning av. En doktorand vid Aalborgs universitet gjorde de studier som sedan legat till grund för hans doktorsavhandling som kommer senare i höst.
Att det blev just Jönköping som fick det första Solussystemet förklarar Martin Haglund, projektsäljare hos Lindab, med att man kom in i ett tidigt byggskede där det gick att påverka beställaren.
– När jag såg planlösningen i form av ett kontorslandskap tänkte jag att vi skulle använda Solus, säger Martin Haglund.
Huset har nu varit i drift sedan början av 2016 och driftansvarige Ronnie Hancic hos Tosito har funnit att systemet varit stabilt och att hyresgästerna nog är ganska kräsna.
– Antalet klagomål jag fått avseende klimatet i huset är ändå förhållandevis få jämfört med andra öppna landskap, säger Ronnie Hancic.
Enligt Göran Hultmark krävs det att huset uppfyller Boverkets täthetskrav för att systemet ska fungera. Han berättar också att effektbehovet för kyla sommartid i detta hus inte skiljer sig från andra nya kontorshus.
– Effektbehovet den kallaste respektive varmaste dagen kommer förmodligen att vara nästan detsamma, oavsett om vi använder detta system eller radiatorer och kylbafflar. Det som skiljer är energianvändningen som är mycket lägre här. Vi pratar nästan om en halvering av energianvändningen för kyla och värme, säger Göran Hultmark.
Fakta
Munksjöstaden
Munksjöstaden i Jönköping är ett tidigare fabriksområde som nu öppnas för exploatering. Det är centralt beläget och ska enligt planerna utvecklas till en stadsdel med både bostäder och kontor.
Utöver höghuset ger kaj- och strandområdena, tillsammans med den kulturhistoriska bebyggelsen, förutsättningar för en blandad stadsdel. Två torg ska uppföras – Nya Munksjöplan samt Munksjötorget.
