Forskning: Svalkande bris minskar kylbehovet

Alan Kabanashi, forskare vid Högskolan i Gävle, har i en avhandling visat att små luftstötar i ventilationen kan minska energibehovet för kylning av lokaler.

Intermittenta jetstrålar skapar luftrörelser, som känns fräscha och svalkande. Det gör att temperaturen från kylaggregatet kan höjas med flera grader, utan att personerna i rummet upplever försämrad komfort. Enkelt uttryckt handlar det om att den ökade lufthastigheten ökar den konvektiva avkylningen hos dem som vistas i rummet. Dessutom tillkommer den psykologiska effekt en lätt ”bris” kan ge.

Hittills har det ansetts vara fel att använda höga lufthastigheter, men man kan säga att vi befinner oss i ett paradigmskifte.

Hur mycket kan man höja inomhustemperaturen, enligt din forskning?

– Våra tester har visat att det är möjligt att höja den övre temperaturen med 2,3-4,5 grader, utan att de som vistas i lokalen upplever att det är för varmt. Enligt forskning som gjorts tidigare kan en enda grads höjning ge årliga energibesparingar på 10-14 procent på kylbehovet, så det finns en stor potential i den här metoden, säger Alan Kabanashi.

Vad är det för teknik du har använt?

– Det är så kallade intermittenta jetstrålar (IAJS). Utrustningen kan appliceras på befintlig ventilation – både på omblandande och deplacerande. I våra tester använde vi standardutrustning för att skapa höga lufthastigheter.

Hur gick testerna till?

– Vi inredde en klimatkammare som ett klassrum, som ett där man sitter på fasta platser, vilket gör att resultatet också går att använda på kaféer och andra öppna ytor. Testpersonerna fick värdera hur de upplevde komforten vid tre olika temperaturer. Trots att systemet levererade upp till 29 grader kände sig deltagarna fortfarande svala.

Som forskningsfält är IAJS inte nytt. På vilket sätt bidrar din forskning med ny kunskap om intermittenta jetstrålar?

– Konventionella system använder konstanta luftflöden. Vi föreslår en ny metod som blandar luften i rummet och ökar penetrationen i den zon där människorna uppehåller sig. Den här applikationen går därmed emot vedertagen praxis. Hittills har det ansetts vara fel att använda höga lufthastigheter, men man kan säga att vi befinner oss i ett paradigmskifte när det gäller ventilationen.

Du har precis tillträtt en postdoc på Högskolan i Gävle. Fortsätter du att forska på IAJS?

– Ja, hittills har vi gjort mätningar i labbet, men hoppas att hitta en finansiering för att kunna göra fältstudier i klassrum och öppna ytor, som köpcenter, i syfte att optimera systemet.

Maria Åslund