Forskning: Nya affärsmodeller för smarta hem

Bostaden som löser sina egna behov och kanske dina – innan du ens kommit på att du har några. Doktoranden Elena Malakhatka, KTH, ska forska kring affärsmodeller i det smarta boendet.

Det är många som de senaste tio åren talat om revolutionen med smarta hem – husen som är fyllda med sensorer och den senaste informationstekniken. I princip finns redan den teknik som behövs, men det har inte blivit någon egentlig revolution – ännu. Det har rent av varit trögt att implementera smart teknik i bostadsbeståndet.

Det behövs nya affärsmodeller och nya tjänster för att den smarta tekniken ska vara lockande för byggherrar och fastighetsägare.

– Både byggbranschen och energibranschen är konservativa. De verkar på marknader som är hårt prisorienterade och är inte så benägna att prova nya innovationer, konstaterar Elena Malakhatka, som har erfarenhet som projektledare i den ryska energisektorn.

– Det behövs nya affärsmodeller och nya tjänster för att den smarta tekniken ska vara lockande för byggherrar och fastighetsägare.

Hon ska forska i KTH:s Live-In Lab, där sensorer ska samla data om byggnaden, installationerna och de boendes aktiviteter. Det är en flexibel byggnad, där det är möjligt att lägga till och ta bort olika element – bland annat kan man flytta väggar. Elena Malakhatka kommer i sin forskning att kunna påverka och studera fyra lägenheter och då bland annat sambandet mellan vvs-systemet och människorna i huset.

Hur kommer det här att gestalta sig rent praktiskt?

– Systemet kan identifiera vad människorna gör och hur de ska reagera på det. Det kan inte bara reglera hur mycket ventilationen ska omsätta, utan också vilken kvalité som behövs. Om man är ensam och sover behövs inte lika god kvalité som om det är flera vakna i lägenheten, förklarar hon.

– Vi kommer också att ha kvalitetsparametrar på ljuset. Olika aktiviteter kräver olika ljus, till exempel skiljer det sig om man läser en bok eller sitter vid sin laptop.

Det handlar alltså om enorma informationsmängder om bostäderna och deras inneboende.

– Att samla in och lagra ”big data” är inte längre någon svårighet. Utmaningen är att kunna dra vettiga slutsatser och se hur investeringen kan betalas, säger Elena Malakhatka.

– Vi har tagit fram fem affärsmodeller som ska provas på mikronivå kring de boende. Syftet är att hitta olika typer av tjänster som kan fungera på marknaden.

Exempel på sådana tjänster kan vara allt från smart styrning av energianvändningen och miljö, till transporter, shopping, underhållning och träning.

Uppstår det inte risker för säkerhet och integritetsintrång, då ni samla upp och sparar information om allt de boende gör i sina lägenheter?

– Vi har god säkerhet och riskerna kommer att vara minimala. Vi kommer att diskutera med de boende om vilka data vi samlar in fråga hur vi kan använda informationen, fastslår Elena Malakhatka.

Projektet pågår till 2020 och de första resultaten ska publiceras i januari 2018.

Maria Åslund