Forskning för miljoner gav klent resultat
Bristande vetenskaplighet, ansåg utvärderarna om Energimyndighetens program för energieffektivare belysning. Då hade 20 miljoner statliga kronor investerats. Nu blir det ytterligare 30 miljoner kronor från staten och lika mycket från övriga finansiärer.
Nu pågår etapp 2 av Programmet för energieffektivisering av belysningen, ett program med en sammanlagd budget på 100 miljoner kronor, där staten står för hälften. För andra hälften står först och främst Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik.
För första delen som skulle ha avslutats 2011, visar sig resultatet vara varierande. I slutet av projektet gjordes en utvärdering som visade att på det vetenskapliga planet var resultatet svagt i många fall. Vad gäller koppling till vad som görs internationellt var resultatet till och med oacceptabelt. Inte ett enda projekt hade nämligen anknytning till forskning utomlands.
Metoderna som användes inom många projekt var inte vetenskapligt korrekta och målet missades också i flera fall. Många rapporter var undermåliga eller saknades. ”Men ett mål med forskning är att kunskap ska spridas till andra forskare och intressenter så att hela samhället tjänar på satsningen”, skriver utvärderarna Kjeld Johnsen och Marie-Claude Dubois.
När Energi & Miljö begär ut rapporterna visar sig bristerna direkt. En rapport för ett miljonprojekt är på en enda sida. ”Projektet har avslutats med framgång och enligt plan” konstaterar rapportskrivarna och nämner sedan vad som gjorts med några korta meningar. I en annan lika kortfattad rapport står det: ”Slutkunden är nöjd” med stora bokstäver.
Energimyndighetens handläggare Kenneth Asp berättar att projektens företrädare dock har presenterat sina resultat på annat sätt och då visat på goda resultat.
För mer detaljer hänvisar han till deltagarna själva. Niclas Norlén på Lumen Radio som har tagit emot 1,75 miljoner för två projekt och lämnat in två rapporter på sammanlagt fyra sidor, låter förvånad när han får höra om kritiken.
– Vi fick ju godkänt för vår rapport. Hade vi förstått att det fanns ytterligare krav hade vi ju gjort som de krävts, säger han.
Energimyndigheten hade alltså inte informerat om kraven tydligt nog.
– Vi beklagar att det blivit ett missförstånd i just detta projekt kring hur rapportering ska ske. Detta kommer inte att upprepas, skriver Kenneth Asp i ett uppföljande e-brev.
Utvärderaren Kjeld Johnsen skriver i ett mejl: ”En överordnad kommentar till hela forskningsprogrammet kan vara att det kunde ha varit bättre beskrivet; vilka områden man önskade prioritera och vilja kriterier som skulle användas vid beslut om stöd”.
Han skriver också att för företagsdrivna projekt behöver inte rapportering vara lika omfattande. Men för forskningsprojekt måste kraven vara högre. Då är ”det naturligtvis viktigt, att man följer gängse forskningsmässig/vetenskaplig praxis”. Sedan lägger han till att även för forskargrupper saknades dock det i vissa fall.
Bland rapporterna som Energi & Miljö tagit emot finns till exempel en rapport från ett projekt som tilldelats 3,942 miljoner kronor. Forskarna har ändå inte levererat fler än fyra sidor.
– Gruppen har fått lovord från många håll, invänder Kenneth Asp.
För en utomstående, som inte deltar i programmet, är det dock omöjligt att avgöra om de satsade skattekronorna gett önskat resultat.
En svaghet som inte nämndes av utvärderarna är att några personer sitter på flera stolar. Energimyndigheten fattar besluten om vilka som ska få stöd, men beslutsunderlaget förbereds av ett programråd. I det finns personer som också mottar stöd som projektdeltagare och vars arbetsgivare är samarbetspartner inom flera projekt.
Kenneth Asp intygar att när det funnits misstankar om jäv har berörda personer inte deltagit på möten.
Även en av utvärderarna har en koppling till en projektdeltagare efter tidigare samarbeten.
– Vi sökte runt för att få tag på andra som kunde utvärdera, men hittade inga. Det blev bråttom att få till det, säger Kenneth Asp.
Han berättar att när Energimyndigheten förberedde programmet gjorde man en inventering av läget och fann att det fanns enstaka framstående forskare men sammantaget var kunskapsfältet outvecklat.
– Vi kunde konstatera att det var skralt, sammanfattar Kenneth Asp läget.
Han tycker att det blivit bättre efter etapp 1. Här får han medhåll av utvärderarna som gett ett övergripande bra omdöme om projektet eftersom det faktiskt lyckats med det avsedda, att få fram en dynamisk forskningsmiljö i samarbete med företag. Och inför etapp två som startade år 2013 ska det inte bli några ensidesrapporter.
– Den första etappen skulle få fram forskning och utveckling inom belysningsområdet, som vi bedömt som viktig vad gäller energieffektivisering. Att den lämnar en del övrigt att önska tar vi med oss inför nästa etapp, säger Kenneth Asp.
Kerstin Lundell
